Dagens M&U 29 januari 2025

Återvinningsindustrin växer snabbt i takt med övergången till en mer cirkulär ekonomi. Mellan 2000 och 2019 ökade antalet anställda i privata återvinningsföretag i Sverige med nästan 80 procent. Samtidigt innebär arbetsmiljön stora risker, bland annat genom exponering för farliga kemikalier, tunga lyft och hotfulla situationer.

Professor Karin Broberg vid Karolinska Institutet och Lunds universitet leder nu en studie om arbetsmiljön inom metall- och elektronikåtervinning, där forskare undersöker anställdas exponering för ämnen som PFAS. Enligt Karin Broberg saknas det i dag tillräcklig kunskap om riskerna i branschen.

– Det finns nästan inga studier om arbetsmiljön för återvinningsarbetare. Utan det verkar vara ett område som har glömts bort lite. Jag tror att det handlar om att det varit en ganska sluten miljö. Man jobbar med skräp, och då accepterar man att det är skräpigt. Om man ska ge det en enkel förklaring. Det handlar om människor som kanske inte har haft de starkaste rösterna att säga ifrån, säger hon till Dagens M&U.

Arbetsmiljöverket bekräftar riskerna för Dagens M&U, särskilt kring kemikaliehantering. Karin Staaf, sakkunnig inom kemiska arbetsmiljörisker, menar att problemet växer i takt med att fler ämnen måste tas om hand. Enligt Avfall Sverige innebär hanteringen av gamla kemikalier särskilda risker, där anställda kan utsättas för giftiga ångor eller oväntade ämnen från äldre produkter.

Läs ”Experterna: Här är cirkularitetens baksida”

Ny bok ska hjälpa företag att förstå hållbarhet

Boken ”Hållbarhetsagendan” som skrivits av sex hållbarhetsexperter ska hjälpa företag att konkret förstå hållbarhet och den gröna omställningen. Boken riktar sig särskilt till hållbarhetschefer och deras kollegor, med syftet att göra ämnet mer begripligt i praktiken.

– Hållbarhet är ett väldigt brett och i vissa avseenden även komplext ämne. Målet har varit att få in så många väsentliga och affärskritiska aspekter det går på ett så inkluderande sätt som möjligt, säger Mikael Salo som är en av medförfattarna.

Boken behandlar bland annat hur EU:s regleringar driver företag mot hållbarhet och varför ämnet blivit affärskritiskt. Mikael Salo hoppas att hållbarhetschefer kommer använda boken som ett verktyg för att engagera fler i organisationen. Han beskriver den pågående förändringen som omfattande, där CSRD och ESRS tvingar företag att omvärdera sin affärsmodell och hållbarhetsprestation i hela värdekedjan.

Mikael Salo betonar också att implementeringen av CSRD är en laginsats inom bolaget.

– Styrelsen får ett nytt ansvar, och hela bolaget – VD, CFO, HR, inköp – ska engageras och inkluderas, säger han.

Läs ”Ny bok: Så förklarar du hållbarhet för kollegorna”

FN: Europas hållbarhetsomställning stagnerar

Enligt ”Europe Sustainable Development Report 2025” har Europas omställning mot hållbarhet avtagit. Rapporten, framtagen av FN-organisationen Sustainable Development Solutions Network, SDSN, ger en oberoende kvantitativ bedömning av EU:s och dess medlemsstaters framsteg mot de globala målen för hållbar utveckling, de så kallade SDG:erna.

I årets ranking toppar Finland, Danmark och Sverige listan. Rapporten konstaterar att EU-ledningen, det vill säga EU-kommissionen, EU-parlamentet och rådet, behöver prioritera hållbarhetsmålen under perioden 2024–2029 för att dessa ska kunna nås.

Rapporten innehåller interaktiva kartor och landsprofiler som visar varje lands prestationer och trender för de 17 hållbarhetsmålen. Dessutom erbjuder rapporten en ”Data Explorer” för att visualisera och följa ländernas prestationer på varje av de 103 trendindikatorerna som ingår i rapporten.

Läs ”Europe Sustainable Development Report 2025”

Läs ”Bakslag för hållbarhetsarbetet”

Amnesty International: Sverige kränker mänskliga rättigheter

Amnesty International släpper idag rapporten ”Just transition or ‘Green Colonialism’?”, som visar att samers mänskliga rättigheter kränks vid exploateringsprojekt i Sápmi. Amnesty menar att kränkningarna sker systematiskt och kräver ett stopp på markexploatering som sker ”utan fritt, informerat förhandssamtycke från berörda samer”.

Rapporten bygger på två års undersökningar i Sverige, Norge och Finland och tar upp fall i Fosen, Rönnbäck och Käsivarsi. Ett av fallen gäller en planerad nickelgruva i Rönnbäck, Västerbotten, där FN 2020 fällde Sverige för brott mot rasdiskrimineringskonventionen. Trots detta har inga förändringar gjorts, och gruvan kan få strategisk klimatstatus av EU.

Amnesty pekar på att Sverige saknar lagstiftning som tillräckligt skyddar samers rättigheter vid markexploatering. Organisationen understryker att FN:s urfolksdeklaration, UNDRIP, och Internationella arbetsorganisationen ILO slår fast att urfolk måste ge sitt samtycke till projekt som påverkar deras traditionella marker. Amnesty kräver i rapporten att Sverige anpassar sin lagstiftning och att alla framtida exploateringsprojekt i Sápmi sker med samernas godkännande.

Läs ”Just transition or ‘Green Colonialism’?”

Timbro: Inför en ultralåg utsläppszon i hela Stockholms innerstad

Tankesmedjan Timbro föreslår i en ny rapport att hela Stockholms innerstad bör omvandlas till det man kallar en ultralåg utsläppszon, istället för den mindre miljözon klass 3 som tidigare planerats. Syftet är att minska utsläpp, förbättra luftkvaliteten och påskynda elektrifieringen av transportsektorn.

Rapporten ”Friluft i stan” argumenterar för att en avgiftsbaserad utsläppszon enligt Londons modell skulle vara mer effektiv än ett begränsat förbudsområde. Timbro föreslår också dynamiska restriktioner, där de striktaste reglerna gäller under rusningstid.

Timbros förslag inkluderar fem punkter:

1. En ultralåg utsläppszon till 2035 – Hela innerstaden ska omfattas av regleringen.
2. Nationellt regelverk för miljözoner – Laddhybrider med geofencing ska få samma förmåner som elbilar.
3. Dialog med näringsliv och medborgare – För att genomföra förändringen på ett smidigt sätt.
4. Utbyggd kollektivtrafik och infartsparkeringar – För att minska behovet av bilpendling.
5. Stegvis utvidgning av zonen – För att ge tid till anpassning.

Läs ”Fri luft i stan”

Naturvårdsverket: Fler svenskar redo att förändra sin livsstil för klimatet  

En ny rapport från Naturvårdsverket, ”Allmänheten om klimatet 2024”, visar att svenskarnas tilltro till sin egen och Sveriges förmåga att bromsa klimatförändringarna har minskat sedan 2021. Samtidigt är fler än tidigare beredda att göra förändringar i sin livsstil för att minska klimatpåverkan.

Undersökningen visar att 93 procent av svenskarna tror att Sverige kommer att påverkas av klimatförändringen, men anser samtidigt att andra samhällsfrågor är viktigare. Sex av tio anser att klimatåtgärder är mycket viktiga, men vård, brottslighet och skola rankas högre. Sju av tio tror att Sverige kan bromsa klimatförändringen, en minskning från åtta av tio år 2021.

När det kommer till att ändra sin egen livsstill uppger nio av tio att de kan tänka sig att välja tåg istället för flyg, en ökning från åtta av tio år 2021. Sju av tio är positiva till statliga bidrag eller skattesänkningar för klimatvänliga alternativ. Sex av tio är positiva till ökade skatter på klimatpåverkande varor, en ökning från fem av tio år 2021.

Undersökningen baseras på en webbenkät med 1 000 svarande och visar att kvinnor, äldre, storstadsbor och universitetsutbildade generellt är mer positiva till klimatåtgärder än övriga grupper.

Läs ”Allmänheten om klimatet”