Ethical Trading Initiative Sverige blir Etisk Handel Sverige
Dagens M&U 29 april 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Organisationen Ethical Trading Initiative Sverige, ETI Sverige, byter namn till Etisk Handel Sverige efter fem års verksamhet. Namnbytet speglar organisationens roll som Sveriges flerpartsinitiativ för hållbara leverantörsled och markerar en ny fas i arbetet med att stötta företag i frågor om mänskliga rättigheter och hållbarhet, enligt organisationen. Henrik Lindholm, verksamhetschef för Etisk Handel Sverige, förklarar:
– Det är ju för att vi har en systerorganisation i Norge och Danmark heter Etisk Handel Norge respektive Danmark. Systerorganisationen som var först ut var i Storbritannien och den heter Ethical Trading Initiative, därför hette vi så också. Men nu byter vi, säger han till Dagens M&U.
Sedan starten 2019 har organisationen samlat företag, fackliga organisationer, civilsamhället och offentliga aktörer för att förbättra arbetsvillkor i globala leverantörsled. I dag har Etisk Handel Sverige 51 medlemmar och erbjuder nätverk, utbildningar och rådgivning för att stötta företag i deras hållbarhetsarbete. Organisationen är också delaktig i implementeringen av EU:s nya direktiv om företags hållbarhetsansvar (CSDDD) och ser ett växande behov av samverkan i en tid av ökande geopolitisk oro och juridisk osäkerhet.
Guide: Så kan fastighetsägare förebygga översvämningar
Klimatförändringar leder allt oftare till att kraftiga regn kan orsaka översvämningar som skadar byggnader. En ny studie från Linköpings universitet visar hur fastighetsägare kan skydda sina fastigheter med enkla åtgärder. Genom samarbete med fyra kommunala fastighetsbolag kartlades 2 358 byggnader och 604 byggnader inspekterades för att hitta effektiva lösningar.
Inomhus kan viktiga tekniska utrymmen som elrum och IT-system skyddas med vattentäta dörrar. Backventiler i avloppen minskar risken för bakflöde, och sumpgropar i källare bör tätas eller kompletteras med extra pumpar. Även interna takavlopp och avloppsrör bör ses över och tätas.
På byggnadens utsida kan man byta ut källardörrar mot vattentäta alternativ, höja trösklar och täta sprickor i fasader och socklar. Fönster nära marknivå bör bytas till fasta för att minska risken för vatteninträngning. På gårdsytorna är det viktigt att marken lutar bort från huset. Studien rekommenderar mindre asfalterade ytor och och mer gröna ytor eller dräneringslösningar som regnbäddar.
Fastighetsägare rekommenderas också att samarbeta med kommunen för större lösningar som tillfälliga vattenmagasin och nya dräneringssystem.
Digitala produktpass ska förenkla hållbarhetsval i byggsektorn
IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklar i samarbete med Smart Built Environment en prototyp för digitala produktpass för byggprodukter. Syftet är att samla, paketera och visualisera hållbarhetsdata för att förenkla medvetna produktval och öka återbruket i byggbranschen.
Enligt IVL ska öppna och strukturerade produktdata hjälpa branschen att möta kraven i EU:s taxonomi, ekodesignkrav och byggproduktförordning. Hållbarhetsdata kommer att hämtas från system som Basta, eBVD och återbruksplattformen Centrum för cirkulärt byggande, CCBuild.
Projektet inkluderar också en pilotstudie som visar hur produktpassen kan användas vid återbruk och informationsöverföring. Målet är att utveckla ett långsiktigt, öppet och stabilt system för bred användning inom branschen. En referensgrupp med aktörer som Ahlsell, Beijer och Tarkett deltar, och konsortiet planeras att utökas i nästa steg.
Nya styrmedel ska förenkla tillståndsprocesser i gruvnäringen
Ett nytt projekt ska utveckla styrmedel och regleringar för att förenkla tillståndsprocesser inom gruvnäringen, utan att ge avkall på miljökrav och social hållbarhet. Arbetet utgår från EU:s lag om kritiska råmaterial, CRMA, som kräver kortare tillståndsprocesser för strategiska gruvprojekt samt skärpta krav på hänsyn till urfolk och allmänhetens acceptans. Projektet fokuserar på att analysera förväntningar, utmaningar och möjligheter i tidiga skeden, särskilt i kommuner som Pajala, Luleå och Kiruna där snabbspårslösningar testas. Syftet är att förbättra samarbetet mellan gruvbolag, kommuner och andra intressenter för att möta en ökande efterfrågan på kritiska metaller utan att sänka miljöambitionerna.
Deltagande organisationer är IVL, Sveriges Geologiska, RMG Consulting, Bergskraft Bergslagen AB, Georange, Svemin, LKAB, Boliden, Nordic Iron Ore, Georeality, Storuman kommun, Malå kommun och Samarkand AB.
22 förslag för att minska transportsektorns klimatpåverkan
Sveriges första nationella klimatmedborgarråd har lämnat 22 förslag med totalt 62 konkreta åtgärder för att minska växthusgasutsläppen, främst från transportsektorn. En ny slutrapport konstaterar att förslagen fokuserar på rättvisa, tillgänglighet och beteendeförändringar.
Störst stöd fick investeringar i kollektivtrafik: förslag om en mer tillförlitlig och jämlik kollektivtrafik samlade 94 procent av rösterna. Andra populära initiativ var subventionerade kollektivtrafikbiljetter och ökad tillgänglighet på landsbygden. Flygskatter diskuterades också; två separata förslag om höjd flygskatt togs fram, varav en progressiv skatt som gynnar tågresor och en som stegvis höjer flygskatten och stödjer fossilfritt flyg. Båda fick stöd från en majoritet, men det fanns en tydlig större acceptans för den mer gradvisa modellen.
Utöver transportfrågor föreslog rådet utbildningssatsningar om klimatet, stärkta möjligheter för lokalsamhällen att delta i klimatarbetet, och politiska reformer för ökat blocköverskridande klimatsamarbete. Bland övriga åtgärder återfanns idéer om stadsplanering för fler naturområden och effektivisering av trafikflöden.
Läs ”Projektrapport för Medborgarråd om Klimatet”
Läs ”Så genomförde Malmö sitt första klimatrådslag”
Plastagendan ska hjälpa industrin fasa ut fossil plast
Branschorgansiationen Ikem lanserar en plastagenda med över 20 reformförslag för att påskynda omställningen till återvunnen och fossilfri plast. Agendan riktar sig till företag och syftar till att skapa en cirkulär plastekonomi genom politiska styrmedel, tydliga spelregler och en välfungerande marknad.
Ikem betonar att all plast i framtiden måste återvinnas och att jungfrulig råvara ska vara biobaserad. Enligt Ikem räcker inte kvotplikter för återvunnet material – kvalitetssäkrad återvunnen plast och investeringar i ny teknik krävs också.
Bland de fem prioriterade förslagen finns införandet av en fast massbalansprincip, utbyggnad av högkvalitativ återvinningskapacitet samt stärkta certifieringskrav och EU-gemensamma regler. Plastagendan vill också ge bioråvara en självklar roll i omställningen och lyfter Sveriges styrkor inom skogs- och jordbrukssektorn.