Dagens M&U 28 november 2024

Naturvårdsverket publicerar i dag statistik som visar att Sverige för andra året i rad inte når återvinningsmålen för förpackningar av plast, papper och kartong. Under 2023 materialåtervanns endast 39 procent av plastförpackningarna, vilket är långt under målet på 50 procent som ska uppnås till 2025. För pappersförpackningar var återvinningsgraden 81 procent, medan målet för 2025 är 85 procent. Detta innebär att stora mängder förpackningsavfall fortfarande inte återvinns.

Naturvårdsverket pekar på flera problem. Många hushåll sorterar inte sina förpackningar korrekt, vilket leder till att stora mängder hamnar i restavfallet eller i naturen. Samtidigt brister många företag i sitt producentansvar då många inte säkerställer att förpackningarna återanvänds eller återvinns som lagen kräver.

Statistiken visar också att mängden förpackningsavfall ökat markant över det senaste decenniet. Under 2023 användes över en miljon ton förpackningar i Sverige, med kartong, papp och plast som de vanligaste materialen. Trots små förbättringar i återvinningsgraden för både plast och papper sedan 2012, ökar avfallsmängderna snabbare än återvinningen.

Läs ”Återvinning av förpackningar”

Analys: Walmarts besked – ett stort bakslag för jämlikhet i företagsvärlden

Walmart har meddelat att de avslutar sina satsningar på mångfald, inkludering och jämställdhet, DEI. Beskedet är ett hårt slag mot målet om jämlika företag då Walmart är USA:s största privata arbetsgivare med över 1,6 miljoner anställda. Walmart följer dessutom en tydlig trend där flera andra globala bolag som Toyota, Ford och JPMorgan Chase också övergett sina DEI-initiativ.

Walmarts beslut speglar näringslivets oförmåga att stå emot konservativa påtryckningar, och pekar på den ökade påverkan från högerprofiler som Robby Starbuck. Starbuck har drivit framgångsrika kampanjer mot företags DEI-arbete, och tog själv åt sig äran för Walmarts beslut i ett inlägg på X. Där listade han vilka projekt Walmart nu avslutar, inklusive arbetet mot strukturell rasism och insamlingen av data kring mångfald och jämställdhet.

Särskilt sorgligt är att Walmart nyligen visade framsteg i sin senaste DEI-rapport, som presenterade en ledningsstruktur med 43 procent kvinnor, varav 20 procent var färgade. Forskningen är tydlig: utan ett aktivt arbete går utvecklingen snabbt tillbaka till existerande normer och strukturer. Att Walmart överger detta arbete innebär en stor förlust för företagets anställda och företagskulturen.

Nu återstår att se om andra företag som Amazon och Target, vilka Starbuck pekat ut som nästa mål, också kommer att ge vika för trycket. Förhoppningsvis vågar de stå upp för principen om människors lika värde, något Walmart nu misslyckats med.

Emmy Westling,
Reporter på Miljö & Utveckling

Läs hela analysen

Verktyget ”Klimatvarnaren” ska förebygga väderskador

Försäkringsbolaget If har utvecklat en prototyp kallad ”Klimatvarnaren” för att hjälpa fastighetsägare skydda sina hem mot skador orsakade av extremväder. Produkten, som ser ut som en större brandvarnare, kombinerar hyperlokal väderdata med information om fastighetens specifika förhållanden för att ge anpassade varningar och åtgärdsförslag. Prototypen testas för närvarande hos en familj i Rönninge, ett område som drabbats av återkommande översvämningar.

Klimatvarnaren använder data från satelliter, markstationer och lokala väderkällor, samt fastighetsdata som topografi och avloppssystem.

– Klimatvarnaren ger inte bara en varning när något är på gång utan talar också om vad kunden behöver göra baserat på sina specifika förhållanden. Om den till exempel registrerar att ett skyfall eller extrem kyla är på väg, ger den tydliga instruktioner om vilka åtgärder som bör vidtas för att minimera riskerna, säger Jenny Rudslätt, försäkringsexpert på If, till Dagens M&U.

En undersökning från If och Verian visar att många svenska husägare är dåligt förberedda för kraftiga oväder, trots ökade kostnader för väderrelaterade skador de senaste åren.

Stort antal fossillobbyister på FN:s plastförhandlingar

Vid det femte och sista planerade FN-mötet för att förhandla fram ett globalt plastavtal, som pågår i Busan, Sydkorea, har 220 lobbyister från fossilbränsle- och kemikalieindustrin registrerat sig för att delta, vilket är fler än vid något tidigare möte. Dessa lobbyister utgör den största enskilda gruppen och överträffar antalet representanter från värdlandet Sydkorea (140), Europeiska unionen (191) och samtliga Stillahavets små östater (89) tillsammans.

En analys från Center for International Environmental Law, Ciel, visar att lobbyisternas närvaro sannolikt syftar till att påverka förhandlingarna och förhindra beslut om begränsningar av plastproduktionen.

WWF är på plats på mötet och konstaterar att en minoritet av länder vill ha ett urvattnat avtal och bromsar förhandlingarna, samtidigt som en majoritet av deltagande länder strävar efter att nå konsensus för att fatta beslut.

– Det riskerar att leda till ett svagt och icke-bindande avtal som bara fokuserar på avfallshantering, vilket bli en dödsdom för livet på planeten och för framtida generationer, säger WWF:s Eirik Lindebjerg, i en kommentar.

Läs ”The EU’s and ICAO’s diverging ambitions to reduce aviation’s climate impacts”

Sveriges får en första standard för kolkrediter

Sverige har fått sin första standard för kolkrediter, IP Kolkrediter, som gör det möjligt för lantbrukare och markägare att certifiera och sälja kolkrediter. Standarden bygger på användningen av biokol, vilket minskar koldioxidutsläpp, förbättrar jordens bördighet och skapar nya ekonomiska möjligheter. Biokol binder kol i marken och stärker samtidigt markens produktivitet på lång sikt.

Certifieringen sker genom en tredjepartsgranskning av ackrediterade organ, vilket enligt Sigill Kvalitetssystem som står bakom standarden, garanterar trovärdighet och att standardens krav uppfylls. För att främja tidig användning är anslutning till IP Kolkrediter kostnadsfri under resten av 2024.

WWF och Naturskyddsföreningen föreslår ett politiskt ramverk för naturen

Naturskyddsföreningen och WWF har gemensamt presenterat ett förslag om ett naturpolitiskt ramverk för Sverige. Förslaget innehåller tre huvudkomponenter: ett långsiktigt naturpolitiskt mål, en naturlag och ett naturpolitiskt råd. Ramverket är tänkt att ge biologisk mångfald samma prioritet som klimatet har genom det klimatpolitiska ramverket.

Det föreslagna naturpolitiska målet syftar till att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030 och säkerställa att svenska ekosystem är återställda och fungerande till 2050. Naturlagen skulle kräva att regeringen regelbundet redovisar tillståndet för biologisk mångfald och utarbetar handlingsplaner med tydliga åtgärder och resurser för att nå målen.