Dagens M&U 28 januari 2025

S pressar regeringen om kommunernas vindkraftspengar

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Varför dröjer regeringen med att utbetala vindkraftsstödet till kommunerna? Den frågan ställer nu Socialdemokraternas riksdagsledamot Malin Larsson till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Malin Larsson lyfter att regeringen i höstas presenterade ett nytt stöd för kommuner med landbaserad vindkraft. Finansdepartementet publicerade snabbt listor med ersättningsbelopp för varje kommun, och många kommuner har redan inkluderat dessa medel i sina budgetar för 2025. Trots detta har inga pengar ännu betalats ut.

Malin Larsson berättar att man i Västernorrland, där kommuner som Ånge, Sollefteå och Örnsköldsvik har stora vindkraftsanläggningar, fortfarande väntar på totalt 62,5 miljoner kronor. Malin Larsson anser att kommunerna har tagit ett stort ansvar för Sveriges energiförsörjning genom att bidra med både vatten- och vindkraft och att invånarna i dessa områden är berättigade till den utlovade kompensationen.

Malin Larsson kritiserar också att regeringen i tidigare svar gett beskedet att frågan fortfarande ”bereds” och anser att det inte är ett tillräckligt svar.

Läs den skriftliga riksdagsfrågan

Läs ”Så reagerar kommunerna på vindkraftsbeskedet”

Analys: Det betyder Miljömålsberedningens nya uppdrag

Sverige står inför en avgörande balansgång mellan att behålla sitt klimatledarskap och att harmonisera sina mål med EU:s. Det skriver hållbarhetsprofilen Mattias Goldmann i en analys för Miljö & Utveckling. Han understryker att regeringens uppdrag till Miljömålsberedningen om att utvärdera och anpassa Sveriges etappmål är en möjlighet, men också en risk för minskade ambitioner.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) har betonat att ambitionsnivån inte ska sänkas. Samtidigt uppfattar miljörörelsen översynen som ett steg bakåt. Mattias Goldmann framhåller att Sveriges klimatledarskap inte bara handlar om långsiktiga mål som nettonoll till 2045 utan också om åtgärder här och nu.

Utredningens tidspress, med ett förslag redan i oktober 2025, kan enligt Mattias Goldmann skapa osäkerhet kring de nuvarande klimatmålen. Speciellt 2030-målet för transportsektorn riskerar att urvattnas om fokus skiftar från breda åtgärder till en smalare elektrifieringsindikator, menar han.

Läs Mattias Goldmanns analys i Miljö & Utveckling

Expert: 6 tips för att undvika greenwashing

Greenwashing, vilseledande miljöreklam, är en växande utmaning för företag globalt. Guy Parker, vd för Storbritanniens reklammyndighet Advertising Standards Authority, ger sex råd för att undvika problemet.

  1. Undvik vaga och absoluta miljöpåståenden som ”grön” eller ”hållbar” utan tydlig förklaring.
  2. Var ärlig och transparent med utmaningar och framsteg inom hållbarhetsarbetet.
  3. Ha en tydlig hållbarhetsstrategi med konkreta mål och tidsramar förankrade i hela organisationen.
  4. Använd detaljer och mätbara data för att stödja påståenden och undvik missvisande formuleringar kring långsiktiga mål.
  5. Sätt konsumentens perspektiv i fokus och anpassa budskap för att undvika missförstånd.
  6. Utnyttja resurser och expertråd, exempelvis från organisationer som CMA eller ICC, för att säkerställa korrekt marknadsföring.

Guy Parker betonar att företag som följer dessa riktlinjer inte bara undviker greenwashing utan också stärker sitt förtroende hos konsumenter och bidrar till verklig hållbarhet.

Läs mer om tipsen i Miljö & Utveckling

Återvinning: Kommunalt ansvar anses inte ha ökat kvaliteten

En ny undersökning från Håll Sverige Rent visar att nedskräpning vid återvinningsstationer påverkar både tryggheten och viljan att återvinna. Nästan fyra av tio svenskar, 37 procent, upplever att kraftig nedskräpning ger en känsla av otrygghet, och 17 procent har avstått från att återvinna på grund av dåligt skötta stationer.

Trots att 44 procent av svenskarna använder en återvinningsstation minst en gång i veckan, rapporterar 62 procent att kvaliteten på stationerna inte har förändrats sedan kommunerna tog över ansvaret för insamlingen av förpackningsavfall i januari 2024.

Samtidigt missar Sverige för andra året i rad sina återvinningsmål. Under 2023 materialåtervanns endast 39 procent av plastförpackningarna, vilket är långt under målet på 50 procent som gäller från och med nästa år. Även för pappersförpackningar ligger återvinningsgraden på 81 procent, vilket inte når målet på 85 procent.

Läs Svenskarnas upplevelse av skräp vid återvinningsstationer

Rankning: Här är Sveriges mest hållbara sakförsäkringsbolag

Söderberg & Partners har publicerat rapporten Hållbara sakförsäkringsbolag 2025, där 19 svenska försäkringsbolag analyserats och rankats utifrån sitt arbete med hållbarhet. Trygg-Hansa och Svedea toppar årets lista som de mest hållbara bolagen, tätt följda av If och Länsförsäkringar.

Rapporten bedömer bolagen baserat på deras hållbarhetsarbete inom skadereglering, skadeförebyggande arbete, leverantörskedjor, premieförvaltning och anställdas utbildningsmöjligheter. Tre typer av försäkringsprodukter har analyserats: företagsförsäkring, motorförsäkring och transportförsäkring.

I årets rapport har sex försäkringsbolag fått grönt betyg i minst en kategori:

  • Trygg-Hansa
  • Svedea
  • If
  • Länsförsäkringar
  • Folksam
  • HDI Global Specialty

Trygg-Hansa och Svedea utmärker sig särskilt genom att ha grönt betyg i samtliga områden där de är verksamma.

Enligt Söderberg & Partners visar årets rapport flera positiva trender. Bland annat börjar fler bolag sätta mål för användning av återvunnet, reparerat och återanvänt material, och de flesta rapporterar nu enligt EU-taxonomin.

Läs ”Så hållbara är Sveriges sakförsäkringsbolag”

Ny metod för att hantera multipla naturolyckor förbättrar riskhantering

Statens geotekniska institut, SGI, har utvecklat en ny metod för att analysera och visualisera så kallade kaskadhändelser – naturolyckor som inträffar i en sammanlänkad kedja. Metoden, som presenteras i rapporten ”Att förstå multipla naturolyckor”, kan enligt SIG användas för att förbättra beredskap och riskhantering vid komplexa naturkatastrofer.

Metoden kombinerar analyser och GIS-visualisering för att identifiera områden längs vattendrag där kaskadhändelser är mest sannolika. Den kan också användas för att prioritera åtgärder för att skydda samhällen och infrastruktur. Metoden gör det möjligt för planerare och räddningstjänst att förutse och kartlägga potentiella olyckskedjor och visualisera resultaten på kartor.

Läs ”Att förstå multipla naturolyckor”

Senaste nytt

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Hämtar fler dagens
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.