Dagens M&U 27 november 2024

I en intervju med Miljö & Utveckling identifieriar Amanda Tevell, vice vd på Hifab, sju trender som nu omformar samhällsbyggnadssektorn.

• Energimarknadens förändring: Energibolag kan från 2025 ta betalt för effekt baserat på kortare tidsperioder, vilket kan höja kostnaderna men också skapa nya affärsmöjligheter för fastighetsägare.
• CSRD: Nya EU-regler för hållbarhetsredovisning kräver transparent och jämförbar data, vilket pressar företag att konkretisera sina tidigare hållbarhetslöften.
• Kontorets roll omdefinieras: Osäkerhet kring hur kontor används framöver skapar nischade behov hos hyresgäster, från låga kostnader till hög hållbarhetsstandard.
• Digital teknik driver effektivitet: Fastighetsteknik som proptech används alltmer för att effektivisera drift och minska utsläpp, men framgång kräver bredare samarbeten inom organisationer.
• Cirkulär masshantering växer: Genom att återanvända schaktmassor kan klimatpåverkan minska med upp till 1 procent av EU:s totala utsläpp, en åtgärd med stor potential för byggbranschen.
• Arbetslivskriminalitet: Svart arbetskraft står för stora summor i byggsektorn. Nya initiativ som CSRD och krav från banker ökar transparensen, men mer arbete behövs.

Säkerhetsläget: Sveriges Nato-inträde ställer nya krav på samhällsbyggnadssektorn att integrera säkerhet i planering och infrastruktur, samtidigt som öppenhet och inkludering ska bevaras.

Läs ”7 trender inom hållbart samhällsbyggande”

Regeringen svarar på Riksrevisionens kritik om förvaltning av skyddad natur

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som svar på Riksrevisionens rapport om förvaltningen av skyddad natur. Rapporten visar att skyddade områden, som täcker 15 procent av Sveriges yta, inte förvaltas effektivt. Det finns risk att viktiga natur-, kulturmiljö- och friluftsvärden försämras eller går förlorade på grund av otillräcklig uppföljning, begränsade resurser och inaktuella skötselplaner. Riksrevisionen rekommenderar bland annat att regeringen stärker uppföljningen, anpassar finansieringen och att Naturvårdsverket förbättrar sitt stöd till länsstyrelserna.

Regeringen skriver att den i huvudsak delar problembeskrivningen och ser rapporten som ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla förvaltningen. I skrivelsen framhåller regeringen att den påbörjat flera åtgärder för att stärka uppföljningen och effektivisera styrningen, bland annat genom ett nytt program från Naturvårdsverket som ska säkerställa att resurserna används mer målinriktat. Regeringen föreslår också ökade budgetanslag för skötseln av naturreservat och åtgärder för biologisk mångfald.

Läs regeringens skrivelse till riksdagen

Second hand-marknaden omsatte 1,3 miljarder i oktober

Den svenska second hand-marknaden fortsätter växa och omsatte 1,3 miljarder kronor i oktober, enligt Svensk Handels Pre Loved-indikator. Tre av tio konsumenter köpte något begagnat under månaden, där mode var den mest populära kategorin med en omsättning på 407 miljoner kronor, en ökning med över 30 procent från augusti.

Majoriteten, cirka 70 procent, av försäljningen sker online där försäljningen uppgick till cirka 900 miljoner kronor. Svensk Handel uppger att man ser ett fortsatt starkt intresse för second hand men noterar att det milda höstvädret kan ha dämpat efterfrågan på vinterkläder.

Inför julhandeln förväntas nyförsäljning dominera, men begagnade produkter lockar allt fler julklappsköpare, särskilt inom kategorier som mode och heminredning.

EU:s handelssystem bättre för klimatet än FN:s kompensationsprogram för flyget

En ny analys från Carbon Market Watch, CMW, visar att EU:s utsläppshandelssystem EU ETS är betydligt effektivare än FN:s kompensationsprogram för internationellt flyg, Corsia, när det gäller att minska flygets klimatpåverkan. EU ETS tillämpar till exempel ett koldioxidpris som är 25 gånger högre än Corsias.

Studien, som genomförts av konsultföretaget Ricardo, visar att flygbolag inom EU ETS betalade ett genomsnittligt koldioxidpris på cirka 80 euro per ton 2022, medan motsvarande pris inom Corsia var så lågt som 3,20 euro per ton. Dessutom kräver Corsia endast att flygbolagen kompenserar för utsläpp som överstiger 85 procent av deras 2019-nivåer, en mycket hög tröskel som enligt CMW gör programmet ineffektivt och bristfälligt.

CMW pekar också på skillnaderna i hur systemen påverkar biljettpriser. Under 2022 resulterade EU ETS i en genomsnittlig prishöjning på 5 euro per biljett, en summa som förväntas öka till 21 euro år 2030. För Corsia är effekten på biljettpriser försumbar, med en förväntad höjning på endast 0,40 euro år 2030 för en transatlantisk flygning från Bryssel till New York.

Läs ”The EU’s and ICAO’s diverging ambitions to reduce aviation’s climate impacts”

Civilsamhällets organisationer: ”Regeringen tystar oss”

I en debattartikel i Aftonbladet riktar 23 föreningar och organisationer hård kritik mot regeringen för att ha minskat eller helt strypt finansieringen till delar av civilsamhället. Artikelförfattarna menar att nedskärningarna underminerar organisationernas arbete inom områden som miljö, klimat, kultur och folkbildning. Exempel på drabbade anslag är Sidas infokomstöd, som minskades kraftigt 2022, och Konsumentverkets medel till ideella föreningar, som avskaffades 2023. Naturvårdsverkets stöd hotas också av kommande budgetbeslut.

Enligt debattörerna spelar civilsamhället en avgörande roll för att möta samhällsutmaningar som klimatkrisen och minskad biologisk mångfald, samtidigt som den bidrar till folkhälsa och demokratiska samtal. De lyfter också fram att värdet av det ideella arbetet uppskattades till 131 miljarder kronor 2014, vilket översteg detaljhandelns bidrag till BNP.

Läs debattartikeln i Aftonbladet

Klimatförbättrad asfalt starkare än vanlig asfalt

Nya tester visar att asfalt med lignin som bindemedel presterar bättre än traditionell asfalt. I testerna har lignin, ett träfiberbaserat material, delvis ersatt det fossila bindemedlet bitumen, vilket bidrar till en mer hållbar och förnybar lösning.

Peab som genomfört testerna rapporterar att asfaltblandningen med lignin överträffat förväntningarna och klarat alla tester. Dessa inkluderar kontroller av hålrum, vattenkänslighet och slitstyrka, där ligninasfalten visat sig lika beständig eller något bättre än traditionell asfalt.

Så kallade prall-tester, som simulerar slitage från dubbdäck, visade också positiva resultat för ligninblandningen.