Dagens M&U 26 november 2024

Fossilfritt Sverige har granskat regeringens arbete med tillståndsprocesser, elsystem, kompetensförsörjning och finansiering. Samtidigt som Sverige beskrivs som en global ledare i industrins klimatomställning pekar rapporten på utmaningar som riskerar att bromsa utvecklingen och leda till att investeringar flyttas till andra länder. Rapporten identifierar fyra centrala hinder: långsamma tillståndsprocesser, osäker elförsörjning, kompetensbrist och bristande riskdelningsmodeller.

Enligt Fossilfritt Sverige satsar USA, Tyskland och Frankrike på stora subventioner, medan Kina dominerar gröna industrier. Mot den bakgrunden menar organisationen att Sverige behöver erbjuda världsledande förutsättningar för att låsa investeringar.

I sammanhanget betonar Fossilfritt Sverige vikten av ett tydligare nationellt ledarskap och stabila spelregler för att attrahera långsiktiga investeringar. I samtal med företag och branscher har organisationen även tagit fram 13 prioriterade åtgärder för resterande mandatperiod som syftar till att stärka Sveriges fossilfria konkurrenskraft.

Läs ”De fyra största hindren för industrins klimatomställning”

Här är svenskarna på listan över Europas bästa hållbarhetschefer

CSO Awards har för andra året i rad utsett Europas 100 bästa hållbarhetschefer. Sju svenskar finns med på listan, vilket är en klar ökning från förra året då endast Handelsbankens hållbarhetschef Catharina Belfrage Sahlstrand och hennes motsvarighet på Electrolux, Vanessa Butani, var med.

Vanessa Butani har mist sin placering, men Catharina Belfrage Sahlstrand är bland Europas bästa hållbarhetschefer igen.

”Jag är både glad och hedrad att vara nominerad bland de främsta CSO:erna i Europa i sällskap av andra hållbarhetschefer som jag tycker gör ett så viktigt jobb. Utmärkelsen är ett erkännande av det fantastiska arbete som mitt team och mina kollegor på Handelsbanken gör varje dag”, skriver hon i ett meddelande till Dagens M&U.

En av flera nya på listan är Anna Celsing, hållbarhetschef på Alfa Laval. Hon tror att företaget har fått utmärkelsen för att man har lyckats kombinera tillväxt med hållbarhet.

Vad säger du om att andelen svenskar har ökat på listan?

– Jag tror företagen i Sverige har insett att vi måste jobba närmare varandra för inget företag kan göra det här själv, det är en samhällsfråga. Vi har också krokat arm mer i långsiktiga partnerskap. Jag träffar andra på listan träffas i ICC och andra sammanhang, där vi verkligen pratar ihop oss och hjälper varandra. Det är kanske en svensk fördel. Det är inte en tävling på samma sätt som det kan vara i andra länder, det är min gissning, säger hon till Dagens M&U.

Här är svenskarna på listan:

• Andreas Antonsen, Atea Group
• Anna Celsing Klingberg, Alfa Laval
• Annika Ramsköld, Vattenfall
• Catharina Belfrage Sahlstrand, Handelsbanken
• Fredrika Klarén, Polestar
• Lena Hök, Skanska
• Lisa Malmquist Ekstrand, Vestas

Walmart drar tillbaka delar av sina mångfaldspolicys

Walmart, världens största detaljhandelskedja, meddelar att företaget skär ner på sina policys för mångfald, jämlikhet och inkludering (DEI), rapporterar Bloomberg. Beslutet innebär att företaget avslutar en del av sina mångfaldsinitiativ samt tar bort vissa varor som riktar sig till transpersoner, så som bröstplattor, från sin hemsida.

Företaget avvecklar också Center for Racial Equity, en ideell organisation som Walmart startade 2020 efter att mordet på George Floyd utlöste protester över hela USA. Då lovade Walmart och företagets stiftelse att betala ut 100 miljoner dollar under fem år för att bekämpa systematisk rasism. Därtill slutar företaget använda begrepp som “mångfald, rättvisa och inkludering” eller DEI i företagsdokument och titlar på medarbetare.

Beskedet innebär att Walmart ansluter sig till en växande lista över stora företag, däribland Harley-Davidson, JPMorgan Chase och Ford, som har gjort samma sak. Beskeden kommer påtryckningar från konservativa grupper, samt ett beslut i USA:s högsta domstol om att positiv särbehandling på etnisk grund – det som i landet kallas ”affirmative action” – strider mot landets författning.

Naturskyddsföreningen planerar varsel och omorganisation

Naturskyddsföreningen måste spara 12 miljoner kronor till 2026 och planerar därför för en omorganisation och personalneddragningar till 2025. Det skriver organisationens medlemstidning Sveriges Natur. Minskade statliga anslag, bland annat från Sida och Konsumentverket, samt lägre insamlingssökningar än förväntat ligger bakom beslutet.

Personalen fick beskedet om besparingarna och neddragningarna den 18 november. Hur många som kommer behöva sägas upp väntas vara klart efter förhandlingar i januari 2025. Föreningen meddelar samtidigt att de söker nya intäkter och effektivisera sina omkostnader för att begränsa antalet som drabbas. Ordförande Beatrice Rindevall framhåller att medlemsstödet på 200 000 personer ger stabilitet, men att intäkter och ökade kostnader kräver åtgärder.

Liksom flera andra organisationer väntar Naturskyddsföreningen på beslut om framtida finansiering från Sida, vilket påverkar hur mycket pengar föreningen kan söka för sina internationella projekt för perioden 2025–2029. Men mycket pekar på att stödet kraftigt kommer att minska från Sida och även från Naturvårdsverket, skriver Sveriges Natur.

Dubblerade transportutsläpp under Black Week

Under Black Week ökar klimatutsläppen från transporter med 50 procent i Stockholmsområdet. Det säger Transportarbetarförbundet utredare Sirin Celik till Sveriges radio P4. Bakgrunden är den ökade mängden hemleveranser som transporteras hem till stockholmare som vill handla billigt. 

För att minska mängden fordon på gatorna vill nu fackförbundet öka samordningen av utkörningarna, samtidigt som de uppmanar kunder att välja paketboxar framför hemkörning.

Vidare rapporterar Sveriges radio P4 att paketleveranser i stor utsträckning utförs av företag som saknar kollektivavtal och som betalar så låga löner till förarna att de ofta måste tvingas jobba 14–15 timmar om dagen. 

Sex företag ansöker om stöd för bio-CCS

Den första utlysningen inom Energimyndighetens nya stöd för bio-CCS har stängt, och sex företag har lämnat in ansökningar. Stödet, som tilldelas genom omvänd auktion, syftar till att främja koldioxidinfångning och bidra till Sveriges klimatmål.

Ansökningarna kommer nu att granskas och rangordnas utifrån kriterier som lägsta behov av offentligt stöd, uppfyllda krav och en genomförbar plan. Carl Mikael Strauss, enhetschef på Energimyndigheten, betonar att bio-CCS är avgörande för att nå klimatmålen och att myndigheten hoppas kunna fatta beslut inom kort.

Uppgifter om vilka företag som ansökt och detaljerna i deras ansökningar är sekretessbelagda enligt offentlighets- och sekretesslagen. När beslut fattats kommer Energimyndigheten att offentliggöra vilka företag som beviljas stöd.

Stödet riktar sig till aktörer som kan erbjuda avskiljning, transport och lagring av biogen koldioxid till den lägre kostnaden per ton. Energimyndigheten har möjlighet att fördela totalt 36 miljarder kronor under perioden 2026–2046. Stödet omfattar både investeringskostnader och driftskostnader.