Dagens M&U 26 mars 2025

Sodexo har minskat utsläppen i sin leverantörskedja med 31,8 procent jämfört med 2017. Bakom nedgången ligger en strategi för leverantörsengagemang som lanserades 2023, med fokus på samarbete, mentorskap och krav på vetenskapsbaserade klimatmål. Nästan 99 procent av företagets utsläpp återfinns inom scope 3, vilket gör leverantörsarbetet centralt för målet om nettonoll till 2040.

I dag deltar 95 procent av de relevanta leverantörerna i strategin, och 92,9 procent har rapporterat sina utsläpp. Sodexo har samtidigt minskat sina scope 1- och 2-utsläpp med 53,8 procent genom elfordon och förnybar el. Matavfallet har minskat med 375 ton, och andelen växtbaserade rätter uppgår nu till 33 procent – före utsatt tid. Bolaget satsar även på hållbarhetsutbildning och ökad mångfald i leverantörsleden.

Läs Sodexos senaste net-zero rapport

Rekordhög textilkonsumtion i EU ökar klimatavtryck

EU:s medborgare konsumerade i snitt 19 kilo kläder, skor och hemtextilier per person under 2022 – en uppgång från 17 kilo tre år tidigare. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, EEA, som varnar för att det ökande textilflödet driver på utsläpp, vattenanvändning, markslitage, kemikaliespridning och mikroplaster.

Av den totala mängden stod kläder för 8 kilo, hemtextilier för 7 och skor för 4 kilo. Textil är nu det femte mest miljöbelastande konsumtionsområdet inom EU, efter bland annat mat, transporter och boende. Enligt EEA eldas konsumtionen på av snabbt mode, sociala medier och växande e-handel – vilket leder till massproduktion av billiga, syntetiska plagg.

Totalt genererade EU-länderna 6,94 miljoner ton textilavfall 2022, motsvarande 16 kilo per person. Bara 15 procent samlades in separat. Resten gick till förbränning eller deponi – och gick därmed förlorad för återanvändning eller återvinning.

Läs ”Circularity of the EU textiles value chain in numbers”

Vattenfall bygger Tysklands största vindkraftpark till havs

Vattenfall har fattat det slutgiltiga investeringsbeslutet för att bygga vindkraftparkerna Nordlicht 1 och 2 i Nordsjön – Tysklands hittills största havsbaserade vindkraftsprojekt. Byggstart planeras till 2026, med full drift 2028.

Nordlichtklustret, som ligger 85 kilometer norr om ön Borkum i tyska Nordsjön, får en sammanlagd kapacitet på drygt 1,6 gigawatt. Nordlicht 1 blir det största enskilda havsbaserade projektet i landet, med en kapacitet på cirka 980 megawatt, medan Nordlicht 2 uppgår till 630 megawatt. Årsproduktionen beräknas till omkring 6 terawattimmar.

Delar av turbintornen tillverkas i stål med lågt koldioxidavtryck, vilket minskar utsläppen med 16 procent. Det slutliga beslutet för Nordlicht 2 är villkorat och kräver godkända tillstånd.

EU satsar på 47 strategiska råvaruprojekt – tre i Sverige

EU-kommissionen har valt ut 47 strategiska projekt som ska säkra unionens tillgång till kritiska råvaror – ett led i genomförandet av den nya förordningen Critical Raw Materials Act. Projekten omfattar hela värdekedjan – från utvinning till återvinning – och är fördelade på 13 medlemsländer, däribland Sverige. Målet är att EU till 2030 i högre grad ska kunna försörja sig självt.

Bland de utvalda finns tre svenska projekt: LKAB:s ReeMAP, som utvinner sällsynta jordartsmetaller ur gruvavfall, Northvolt Revolts satsning på batteriåtervinning samt grafitgruvan Talga Natural Graphite ONE i Vittangi. Projekten får företräde till finansiering och snabbare tillståndsprocesser.

Satsningen möter också kritik. Greenpeace varnar för risker för samiska rättigheter, miljö och långsiktig hållbarhet, och efterlyser ett ökat fokus på återvinning och cirkulära lösningar framför nya gruvor.

Läs listan över strategiska råvaruprojekt

Nytt projekt ska göra ölrester till mat

Ett nytt forskningsprojekt, Brewed and Renewed, ska undersöka hur drav – en restprodukt från ölbryggning – kan tas till vara som livsmedelsingrediens i större skala. Projektet leds av forskningsinstitutet Rise och sker i samarbete med bland andra Axfood, Axfoundation, Bageri Gruppen, Carlsberg Sverige, Elajo och Fazer. Syftet är att minska matsvinnet och utveckla hälsosamma, hållbara livsmedel med högt näringsvärde – främst bröd och frukostflingor.

Drav innehåller rikligt med protein, fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter och kan blandas in i olika produkter för att höja näringsinnehållet. I Sverige produceras omkring 80 000 ton drav varje år. I dag går det mesta till djurfoder, biogas eller kompost, medan användningen i livsmedel fortfarande är begränsad och småskalig.

En utmaning är att drav snabbt försämras efter bryggning på grund av sin höga fukthalt – vilket kräver snabb bearbetning, till exempel torkning eller fermentering. Även den fiberrika sammansättningen påverkar smak och textur, vilket ställer krav på vidare förädling. Projektet, som finansieras av Formas och pågår under 2025–2026, bygger vidare på tidigare forskning kring drav i bland annat pasta, bröd och flingor.

Regeringen vill öka återvinningen av kritiska råmaterial

Regeringen ger Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram ett nationellt program för ökad cirkularitet av kritiska råmaterial. Målet är att främja återvinning och minska samhällets beroende av jungfruliga resurser. Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) är tillgången till hållbart producerade material avgörande för klimatomställningen.

Uppdraget grundar sig i EU:s nya förordning om kritiska råmaterial, som trädde i kraft den 23 maj 2024. Den ålägger medlemsländerna att ta fram nationella strategier för att stärka materialens återanvändning. Naturvårdsverket ska samverka med relevanta myndigheter och aktörer i arbetet.

EU är i dag kraftigt beroende av import från andra delar av världen. För att minska det beroendet krävs både ökad inhemsk produktion och säkrad tillgång till globala marknader. Sverige anses ha särskilt goda förutsättningar genom sina geologiska tillgångar och sin avancerade återvinningsteknik.