Dagens M&U 26 februari 2025

EU-kommissionen sammanträder i dag för att diskutera Clean Industrial Deal, det omfattande paketet som syftar till att stärka Europas konkurrenskraft och minska koldioxidutsläpp. En pressträff, där kommissionen presenterar sina förslag, pågår sedan klockan 11:30.

I paketet ingår bland annat den så kallade omnibus-lagen i EU:s hållbarhetslagstiftning, bland annat förenklingar av hållbarhetsrapportering, CSRD, och leverantörsansvar CSDDD. Kommissionen väntas även presentera reformer av koldioxidtullen, CBAM, för att minska den administrativa bördan och justeringar av EU:s investeringsprogram för att stimulera grön teknik.

Vi fortsätter att följa utvecklingen och rapporterar mer under dagen på Miljö & Utveckling.

Följ rapporteringen på Miljö & Utveckling

Hållbarhetsambassadören: ”Många företag har gjort sin hemläxa”

Mikael Anzén har tillträtt som ambassadör för hållbart företagande och innovation och arbetar med att främja svenska lösningar internationellt. Han ansvarar för att Sverige följer riktlinjer från OECD och FN samt leder Nationella Kontrapunkten för ansvarsfullt företagande, NKP.

I en intervju med Miljö & Utveckling framhåller han Sverige som ett föregångsland inom hållbarhet, där politik, akademi och näringsliv samverkar. När det kommer till EU:s hållbarhetskrav och de förändringar som väntar så upplever han en delad bild när han pratar med företag. Han menar att många gjort sin hemläxa och lever upp till rapporteringskraven, medan vissa mindre företag fortfarande kämpar.

– Här krävs mer arbete och att vi från svenskt håll landar rätt i detta. Det får inte bli att svenska företag får sämre förutsättningar vad gäller hållbarhet eller en situation som skulle leda till mer oreda än klarhet.

Vilka länder ser du att Sverige har störst möjlighet att påverka i hållbarhetsfrågor?

– I första hand de länder vi har goda kontakter med och gör affärer med. Samtidigt är Sverige ett föregångsland vad det gäller hållbarhet så jag tänker att länder som inte har kommit så långt på sin hållbarhetsresa, där kanske vi kan få störst genomslag för både policyval, men även tekniska lösningar.

Läs intervjun med Mikael Anzén

Fortsatta oenigheter om finansiering i FN-förhandlingarna i Rom

Förhandlingarna om biologisk mångfald i Rom fortsätter och går enligt uppgifter framåt, men finansieringsfrågan förblir en stötesten. Cali-fonden, som ska stödja utvecklingsländer och lokalsamhällen, har diskuterats i detalj, men stor osäkerhet kvarstår kring dess omfattning och finansieringskällor. Länder i det globala syd kräver bindande åtaganden om nya kapitalflöden, medan rika länder ännu inte enats om exakta belopp och ansvarsfördelning.

Samtidigt pågår arbete med att stärka genomförandet av de globala målen för biologisk mångfald. EU och flera andra parter betonar vikten av effektiva uppföljningsmekanismer för att säkerställa att länder håller sina åtaganden. En central fråga är hur rapporteringen av framsteg ska utformas för att ge en tydlig bild av hur biodiversitetsförlusten hanteras.

Urbefolkningars roll lyfts fram i förhandlingarna, och många aktörer stödjer större erkännande och inkludering. Redan i Cali-mötet lades grunden för detta, men frågan om finansiering för att stödja lokalsamhällens insatser är fortsatt olöst. Utvecklingsländer pekar på tidigare brutna ekonomiska löften från rikare nationer och varnar för att nya utfästelser riskerar att bli verkningslösa utan konkreta finansiella garantier.

Förhandlarna hoppas nu på en kompromiss innan mötet avslutas, men det är oklart om alla parter kan enas om de avgörande finansieringsfrågorna i tid.

Läs dagens schema och pågående plenarmöten

Analys: Fortsatt tysk klimatpolitik – men med nytt fokus

Den kommande tyska regeringen, som efter valet sannolikt bildas av CDU och SPD,  väntas i stort sett fortsätta på den inslagna klimat- och energipolitiska linjen, men med justeringar i styrmedel och prioriteringar. Det menar Mattias Goldmann i en ny analys i Miljö & Utveckling.

Trots att klimatfrågan inte stod i centrum under valet kvarstår målen om klimatneutralitet 2045 och 65 procents utsläppsminskning till 2030. Eftersom Tyskland är på väg att missa både dessa och EU:s krav, behöver ny politik snabbt komma på plats. CDU förespråkar koldioxidskatter, medan SDP vill stimulera omställningen inom värme- och transportsektorn.

Transportpolitiken väntas präglas av marknadsstyrning snarare än statligt stöd. CDU vill främja e-bränslen men inte återinföra subventioner för elbilar, trots folkligt stöd. En utbyggnad av järnvägen och ett permanent Deutschland Ticket kan bli verklighet, men finansieringen är osäker.

På energimarknaden ligger fokus på att sänka elkostnader genom lägre skatter och nätavgifter.

Läs analysen i Miljö & Utveckling

Greenpeace vill skynda på ratificering av havsavtal

Greenpeace varnar för att Sverige kan bli en bromskloss i arbetet med det globala havsavtalet , BBNJ, om inte utrikesminister Maria Malmer Stenergard agerar för att påskynda ratificeringsprocessen. Organisationen genomförde i dag en manifestation utanför Utrikesdepartementet med krav på att regeringen håller sitt löfte om en snabb hantering av avtalet.

Det globala havsavtalet, som undertecknades av Sverige i september 2023, syftar till att skydda stora områden av internationellt vatten. Greenpeace menar att Sverige, till skillnad från sina nordiska grannar, riskerar att inte hinna ratificera avtalet före FN-mötet i Nice den 9 juni, vilket kan försena det globala arbetet med att etablera nya marina skyddsområden.

Den svenska processen innebär att en utredning om hur avtalet kan införas i svensk lag blir klar den 31 mars, därefter följer remisshantering och beslut i riksdagen. Greenpeace anser att utrikesministern kan påskynda denna process och att Sverige, genom en snabb ratificering, skulle skicka en viktig signal till andra länder om vikten av havsskydd.

Försäljningen av klimatförbättrad betong ökar

Försäljningen av klimatförbättrad betong ökade kraftigt under 2024. För tillverkaren Thomas Betong utgjorde klimatförbättrad betong över 36 procent av all fabriksbetong som levererades. Efterfrågan från bygg- och anläggningsbranschen tycks därmed fortsätta att växa i takt med att sektorn strävar efter att minska sin klimatpåverkan.

Enligt betongindustrins klimatfärdplan är målet för branschen att halvera klimatpåverkan till 2030, och klimatförbättrad betong ses som en viktig del av den omställningen.