Dagens M&U 25 mars 2025

Vid en totalrenovering av ett flerbostadshus i Stockholm tog Husab, i samarbete med fastighetsbolaget Heba, ett helhetsgrepp för att minska avfallsmängderna. Genom att sortera ut plastavfallet i tre fraktioner i stället för i en fraktion, som är det lagstadgade kravet, ökade återvinningsgraden till 47 procent jämfört med branschsnittet på 2,5 procent. De plastsorter som sorterades ut separat var blandad plast, emballageplast och cellplast.

– Problemet med att sortera ut plast i endast en fraktion är att det blir jättesvårt att återvinna. Att använda fler fraktioner är inte särskilt svårt, men gör enormt stor skillnad, säger Hemming Lindel, affärsutvecklingschef på Husab till Dagens M&U.

En viktig del i projektet var att utbilda byggarbetarna i avfallshantering. Det gjordes genom studiebesök på en återvinningsanläggning och med stöd av en platsansvarig som övervakade sorteringen. För att motivera fler använde man också mjuka incitament, som grillkvällar.

Ur ett ekonomiskt perspektiv innebar den mer ambitiösa sorteringen högre kostnader, berättar Hemming Lindell. Fler fraktioner krävde både mer arbetsinsats och större yta – vilket ökade hyran för marken.

Företag växlar upp klimatarbetet trots politisk motvind

En ny rapport från PwC visar att företag inte bara fortsätter sitt klimatarbete – många skärper det. Fler än 4 000 företag rapporterade sina klimatmål under 2024, vilket är nio gånger fler än för fem år sedan. Drygt en tredjedel planerar att höja sina ambitioner framöver, medan bara 16 procent funderar på att trappa ner.

83 procent av företagen investerar i utveckling av produkter och tjänster som släpper ut mindre koldioxid. Det handlar inte bara om klimat – det lönar sig också. Produkter som uppfattas som hållbara säljer i snitt 25 procent bättre än andra.

Att hållbarhetsambitionerna ökar sker samtidigt som politiken i flera länder, särskilt i USA, går i motsatt riktning med förslag om minskat stöd till förnybar energi och försvagade miljöregler.

Läs ” PwC’s Second Annual State of Decarbonization Report”

Brittiska hushåll kan få betalt för minskade utsläpp

Ett nytt initiativ i Storbritannien gör det möjligt för hushåll att tjäna pengar på att sänka sina koldioxidutsläpp. Genom projektet Carbon Cashback kan husägare få ersättning för energieffektiviseringar som isolering, solpaneler eller värmepumpar – åtgärder som genererar verifierade koldioxidkrediter för försäljning på den frivilliga koldioxidmarknaden.

Bakom satsningen står energiplattformen Snugg, som med hjälp av smarta elmätare spårar och validerar utsläppsminskningarna. Systemet följer regelverk från klimatorganisationen Verra, och intäkten för ett genomsnittligt hushåll beräknas till uppemot 25 000 kronor över tio år.

Carbon Cashback är ett av de första projekten i Storbritannien som kopplar ihop energieffektivisering i bostäder med handel på koldioxidmarknaden – en marknad som i dag domineras av skogsprojekt och satsningar i låginkomstländer. Enligt Snugg är det höga initialkostnader som ofta avskräcker husägare. Med ekonomiska incitament hoppas man nu öka investeringarna i klimatsmarta hem.

Klimatförändringar riskerar att överbelasta vården

Svensk sjukvård står inför ökade påfrestningar i takt med att klimatförändringarna tilltar. Det visar en ny kunskapsöversikt från Högskolan Dalarna och Mittuniversitetet. Rapporten slår fast att det saknas en samlad nationell strategi för klimatanpassning inom vården – något som försvårar hanteringen av extrema väderhändelser som värmeböljor och översvämningar.

I dag vilar ansvaret till stor del på regioner och enskilda vårdinrättningar, vilket skapar ojämlik beredskap och splittrade insatser. Samtidigt förändras sjukdomsmönstren, med ökad spridning av infektionssjukdomar och ett växande tryck på psykiatrisk vård.

Forskarna efterlyser tydligare nationell styrning, mer förebyggande arbete och satsningar på klimatanpassad infrastruktur. De vill se att klimatfrågan vävs in i vårdens styrning, forskning och utbildning – och att klimat och hälsa blir en självklar del av vårdutbildningarna.

Läs kunskapsöversikten

Förnybar energi täckte större delen av energibehovet 2024

Enligt Internationella energiorganet, IEA, stod förnybara energikällor och kärnkraft för 80 procent av ökningen i världens elproduktion under 2024. Tillsammans utgjorde de 40 procent av den totala elproduktionen – en ny milstolpe.

Energibehovet i världen ökade enligt IEA med 2,2 procent förra året, framför allt på grund av ökad elanvändning. Drivande faktorer var bland annat värmeböljor, mer industriell elförbrukning, fler elbilar och växande användning av AI och datacenter.

För att möta efterfrågan byggdes rekordmycket ny förnybar elkapacitet – totalt 700 gigawatt. Kärnkraften växte också, och fossilgas hjälpte till att fylla igen luckorna.

Elbilsförsäljningen ökade med över 25 procent, vilket minskade behovet av olja för vägtransporter. Samtidigt hölls ökningen av koldioxidutsläpp tillbaka tack vare utbyggnaden av ren energi och ny teknik som solceller, vindkraft, elbilar och värmepumpar.

Läs ”Global Energy Review 2025”

Kommuninvest emitterar social obligation efter kraftig tillväxt

Efter en kraftig ökning i utlåningen till sociala projekt lanserar Kommuninvest nu sin första sociala obligation. Emissionen, som har en löptid till den 1 september 2028, ska finansiera insatser med tydliga sociala mål, till exempel inom bostäder, hälsa, utbildning, kultur, trygghet och tillgänglighet.

Utvecklingen i siffror:

• 4,6 miljarder kronor beviljades i lån för social hållbarhet under 2024 – en ökning med nära 120 procent jämfört med 2023.
• Totalt hade 10,9 miljarder kronor beviljats till 27 projekt hos 21 medlemmar i mitten av mars 2025. Av detta var 4,9 miljarder kronor redan utbetalade.
• Den gröna utlåningen uppgick till 91,6 miljarder kronor under 2024 – en ökning med 15 procent från föregående år.
• Hållbara lån (gröna och sociala) stod för 17,7 procent av den totala utlåningen, upp från 15,9 procent år 2023.

Enligt Kommuninvest har tillväxten i sociala lån skapat en tillräckligt stor portfölj för att möjliggöra emissionen.

Läs ”Managing the Risks of Climate Change – Insights into Business Practices”