Dagens M&U 25 februari 2025

I dag samlas FN:s medlemsländer i Rom för att återuppta förhandlingarna om Kunming-Montréal Global Biodiversity Framework, med målet att stoppa förlusten av biologisk mångfald till 2030. Samtalen bygger vidare på Cop16 i Cali, Colombia, där viktiga framsteg gjordes men flera frågor förblev olösta.

Centrala diskussionspunkter rör finansiering, övervakningsramverk och genomförandemekanismer. Vid Cop16 enades parterna om Cali-fonden, där företag inom läkemedel, bioteknik och jordbruk ska bidra ekonomiskt för att kompensera utvecklingsländer och lokalsamhällen för genetiska resurser. Även nya riktlinjer för urbefolkningars roll i naturvårdsarbetet antogs, men finansieringsfrågan återstår att lösa.

EU och andra aktörer hoppas nu på framsteg i Rom för att säkra långsiktig finansiering och effektivt genomförande inför Cop17, som hålls i Jerevan, Armeninen, 2026.

Läs om dagens schema och pågående plenarmöten

Sjukhus återanvänder engångsartiklar – minskar utsläppen med 69 procent

Två sjukhus i Västra Götaland, Alingsås lasarett och Angereds närsjukhus, har infört en metod för att återanvända delar av infusionsset vid operationer – ett initiativ som enligt sjukusen minskar koldioxidutsläppen med 69 procent per ingrepp. Genom att använda extra säkerhetskomponenter, såsom backventiler och mellanliggande slangar, kan utrustningen återanvändas utan att kompromissa med patientsäkerheten.

En studie genomförd vid sjukhusen visar att metoden inte medför någon ökad risk för infektioner. Dessutom upplever personalen att arbetssättet effektiviserar deras arbete. Per Werner Möller, narkosläkare och enhetschef vid Alingsås lasarett, anser att återanvändning av vissa engångsartiklar borde bli standard inom vården.

– Det är förstås enklast att fortsätta som vanligt. Men vi har en skyldighet att utvärdera nya arbetssätt utifrån tillgänglig evidens, säger han till Dagens M&U.

Läs intervjun med Per Werner Möller

Analys: Så påverkas ditt hållbarhetsarbete av omnibus

EU:s kommande omnibus-förslag väntas kraftigt förändra hållbarhetskraven för företag. Bland de största ändringarna finns höjda trösklar för CSRD, där färre företag behöver hållbarhetsrapportera, samt lättnader i CSDDD, vilket kan minska företags ansvar för miljö- och människorättskontroller. För svenska företag innebär det lägre kostnader men också en ökad osäkerhet kring framtida regler.

Om förslaget antas kan hållbarhetsarbetet bli mer splittrat, där vissa företag fortsätter ambitiösa satsningar medan andra enbart uppfyller minimikraven. Dessutom riskerar nationell lagstiftning att ersätta gemensamma EU-regler, vilket skapar rättslig fragmentering och varierande ansvar mellan medlemsländer. På sikt kan detta påverka företagens konkurrenskraft och trovärdighet gentemot investerare och kunder. Förhandlingarna i EU blir avgörande för om hållbarhetsregelverket försvagas eller justeras.

Läs analysen i Miljö & Utveckling

Besked om producentansvar välkomnas: ”Cirkularitet kommer att bli lönsamt”

Producenter ska finansiera insamling, sortering och återvinning av textilier, enligt en överenskommelse mellan EU-parlamentet och ministerrådet. Avgiften ska vara beroende av hur cirkulär och hållbar utformningen av produkterna är, och bestämmelserna gäller alla producenter, inklusive e-handelsföretag som ligger utanför Europa. Ellen Eidenbrant, vd på Återvinningsindustrierna, som är branschorganisationen för privata återvinningsföretag, välkomnar förslaget.

– Jag tycker att det är väldigt positivt. Min förhoppning är att det leder till att textiler designas för att kunna cirkulera i högre utsträckning, och att cirkularitet kommer att bli lönsamt. Det här sätter ramarna, sedan är det väldigt viktigt hur det utformas i praktiken, säger hon till Dagens M&U.

Även Jon Djerf, rådgivare för materialåtervinning, insamling och transport på Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, är positiv till beskedet. Samtidigt menar han att det är nu det stora arbetet börjar.

– Det är ett väldigt komplext pussel som behöver läggas. Det krävs samarbete mellan alla olika aktörer, och platser för insamling. Det lär dröja till kanske 2028 innan producentansvaret träder i kraft, och fram till dess har kommunerna ansvaret för insamling. Samtidigt vet vi fortfarande inte hur reglerna implementeras i Sverige. Men förhoppningen är att det leder till fler investeringar i stora anläggningar för materialåtervinning och ett bättre flöde, säger han till Dagens M&U.

Skärpta straff och ny lag föreslås för att bekämpa miljöbrott

Regeringens utredare Helena Eckerrot Flodin har lagt fram en rad förslag för att stävja den växande organiserade brottsligheten inom miljöområdet. Ett av huvudförslagen är att införa en separat miljöstrafflag med skärpta straff. Uppsåtliga miljöbrott ska kunna leda till upp till tre års fängelse, medan grova brott kan ge upp till åtta års fängelse.

För att komma åt den illegala avfallshanteringen föreslås dessutom ett helt nytt brott: avfallsbrott. Utredningen vill också se striktare krav på aktörer inom avfallsbranschen samt stärkt myndighetssamverkan genom en särskild samordningsfunktion inom polisen.

Förslagen har nu överlämnats till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och skickas vidare på remiss för fortsatt beredning.

Läs hela betänkandet från Miljöstraffrättsutredningen

Källor: BP skrotar mål om förnybart – satsar på fossila bränslen

Oljebolaget BP planerar att överge sitt tidigare mål att öka produktionen av förnybar energi till 50 gigawatt fram till 2030. I stället skiftas fokuset tillbaka till fossila bränslen, rapporterar Reuters med hänvisning till insatta källor. Beslutet kommer efter kritik från investerare som ifrågasatt bolagets finansiella resultat.

BP:s vd Murray Auchincloss väntas offentliggöra förändringen vid den kommande kapitalmarknadsdagen. Företaget har sedan tidigare frångått sitt mål att minska olje- och gasproduktionen med 40 procent till 2030. Nu planerar BP att skära ner investeringarna i projekt för minskade koldioxidutsläpp och sälja tillgångar för att öka avkastningen. Enligt källor planeras en nedskärning av budgeten för lågkoldioxidprojekt med mellan 2 och 3 miljarder dollar årligen.

Beslutet är en del av en bredare trend inom energibranschen, där stigande oljepriser och ett förändrat investerarklimat har lett till att flera bolag ökar satsningar på fossila bränslen och minskar investeringar i klimatprojekt.