Dagens M&U 24 mars 2025

Trots att svenska kommuner sedan 2021 har rätt att få ersättning för kostnader relaterade till nedskräpning, rapporterar flera kommuner fortfarande noll kronor. Det innebär att principen ”förorenaren betalar”, där tillverkare av engångsplastprodukter ska stå för delar av kostnaden, riskerar att urholkas. För att kommunerna ska få ersättning krävs noggrann kartläggning och rapportering av samtliga nedskräpningskostnader, något många har svårt att genomföra.

Johanna Ragnartz, vd för Håll Sverige Rent, säger till Dagens M&U att kommunernas kostnader ofta är svåra att identifiera då de är spridda mellan olika förvaltningar och underleverantörer. Hon påpekar även att viss tvekan finns kring om kostnaderna är värda arbetsinsatsen att rapportera. Förordningen ger dock rätt till ersättning inte bara för uppstädning, utan även för administration, planering och viss informationsspridning.

Inför årets deadline den 31 mars hoppas Johanna Ragnartz att fler kommuner ska rapportera sina verkliga kostnader. Hon betonar att korrekt rapportering inte bara leder till ersättning, utan även skapar en tydligare bild av resursförbrukningen. På så vis stärks producentansvaret och arbetet med att förebygga nedskräpning.

Läs intervjun med Johanna Ragnartz

Jörgen Warborn (M) blir huvudförhandlare för Omnibus-paketet

Jörgen Warborn, moderat EU-parlamentariker, har utsetts till huvudförhandlare för delar av EU-kommissionens nya Omnibus-lagpaket. Paketet syftar till att förenkla delar av EU:s hållbarhetslagstiftning, bland annat direktiven CSRD och CSDDD, och bereds i parlamentets rättsliga utskott Juri, där Jörgen Warborn är ledamot.

I ett inlägg på X kallar Jörgen Warborn uppdraget en stor ära och säger att hans mål är att göra hållbarhetsrapportering mer relevant och mindre betungande. Han betonar vikten av att företag får mer tid till innovation och tillväxt i stället för att ”fastna i pappersarbete”.

I ett tal till EU-kommissionen beskriver Jörgen Warborn det nuvarande Omnibus-förslaget som ett bra, men otillräckligt, första steg. Han understryker att EU halkat efter andra ekonomiska stormakter och att det behövs konkreta åtgärder för att stärka konkurrenskraften – särskilt genom att minska byråkratin för små och medelstora företag.

Jörgen Warborn lyfter också behovet av en mer balanserad syn på stora företag, som han menar spelar en viktig roll för jobb och tillväxt. Han efterfrågade ett ”verklighetsförankrat” arbetssätt i de kommande förhandlingarna, inte minst kring CSRD, CSDDD och taxonomiförordningen.

Den 1 april väntas parlamentet ta ställning till om delar av Omnibus-förslaget ska kunna snabbehandlas. Om så sker kan ett beslut om själva innehållet komma redan den 3 april.

Ny livsmedelsstrategi för att stärka svensk produktion

Regeringen har lanserat ”Livsmedelsstrategin 2.0” för att öka den svenska livsmedelsproduktionen och stärka livsmedelskedjans konkurrenskraft. Strategin fokuserar på tre områden: ökad robusthet i livsmedelskedjan, främjande av export samt att lyfta fram svensk kvalitet och gastronomi. Bland åtgärderna finns ökat statligt stöd, förenklade regelverk, och en satsning på forsknings- och innovationsprogram. Regeringen föreslår även mätbara mål, exempelvis en marknadsandel på 80 procent för kött och mjölk, 150 procent för spannmål och 100 procent för gröna proteiner.

Jordbruksverket får i uppdrag att ta fram en modell för att följa upp och mäta produktionen, med en kontrollpunkt år 2030. Tillväxtverket ansvarar för det operativa genomförandet, medan Jordbruksverket ska följa upp strategins effekter.

Finansieringen omfattar bland annat 80 miljoner kronor årligen till livsmedelssektorn, ett nytt investeringsstöd – ”kväveklivet”, skattelättnader samt förstärkningar inom det civila försvaret. Regeringen vill även främja småskalig livsmedelsproduktion, gårdsförsäljning av alkohol och måltidsturism. Ett livsmedelspolitiskt råd ska stödja samordningen.

Läs ”Livsmedelsstrategin 2.0”

SD:s klimatförslag: Helvegetarisk kost på svenska anstalter

Riksdagsledamoten Pontus Andersson Garpvall (SD) har lämnat in en skriftlig fråga till justitieminister Gunnar Strömmer (M) angående möjligheten att införa helvegetarisk kost på svenska anstalter. Andersson Garpvall argumenterar för att en sådan förändring kan minska vårddygnskostnaderna och reducera Kriminalvårdens klimatavtryck. Han påpekar även att behovet av specialkost av religiösa skäl skulle minska och nämner att vissa bedömare anser att en helvegetarisk kost kan ha positiva hälsoeffekter.

Frågan lämnades in den 20 mars 2025 och överlämnades till justitieministern den 21 mars 2025. Den är planerad att anmälas i riksdagen den 25 mars 2025, med ett svarsdatum satt till den 2 april 2025.

Ny bok om PFAS-skandalen i Kallinge

Den 5 maj släpps ”Ingen anledning till oro”, en ny bok av KI-forskaren Mattias Öberg som skildrar PFAS-skandalen i Kallinge. I boken avslöjar Mattias Öberg, som kallades in som expertvittne, information som enligt bokens förläggare tidigare dolts för allmänheten. Berättelsen sägs följa kampen för rättvisa i ett fall som slutade i Högsta domstolen och

tar upp politiska, vetenskapliga och kommersiella intressen kring PFAS och väver samman historien om det giftiga ämnets spridning – från Nazityskland till dagens globala hot.

EU-företag prioriterar klimatrisker högre än andra

Företag inom EU ser dubbelt så ofta klimatförändringar som en av företagets största risker jämfört med företag utanför EU. Det visar en ny global studie från revisionsorganisationerna AICPA och CIMA. Undersökningen bygger på svar från 436 personer i ledande roller och gjordes i slutet av 2024.

49 procent av företagen med verksamhet inom EU ser klimatrisker som en av deras tio största utmaningar. Motsvarande siffra för företag utanför EU är 24 procent. EU-företag har också i högre grad märkt av ökade krav från investerare när det gäller klimatfrågor.

Hälften av företagen inom EU har infört system för att hantera klimatrisker och lika många har tillsatt en särskild kommitté på ledningsnivå som jobbar med frågan. Bland företag utanför EU gäller det för var femte respektive var sjunde företag.

Studien visar också att EU-företag i större utsträckning ser klimatåtgärder som en strategisk möjlighet, något som är mindre vanligt bland företag utanför EU.

AICPA och CIMA menar att en viktig förklaring till skillnaderna är EU:s nya regler för hållbarhetsrapportering, CSRD, som kräver mer insyn och ansvar kring klimatpåverkan.

Läs ”Managing the Risks of Climate Change – Insights into Business Practices”