Dagens M&U 24 januari 2025

Taskforce on Nature-related Financial Disclosures, TNFD, har lanserat nya riktlinjer för hur företag inom sektorer som kläder, drycker och byggmaterial kan mäta och redovisa sina påverkan på naturen. Riktlinjerna är en del av TNFD:s ramverk som färdigställdes 2023.

De nya dokumenten beskriver steg för att bedöma naturrelaterade risker, möjligheter och effekter, samt hur denna information kan rapporteras. Tidigare har TNFD gett ut liknande vägledningar för sektorer som metall- och gruvindustri, jordbruk samt olje- och gasindustrin. Totalt täcker TNFD:s riktlinjer nu hälften av de branscher som ingår i det så kallade Sics-systemet.

TNFD har också inlett samråd för ytterligare tre sektorer: fiske, maritim transport och vattenförsörjningstjänster.

Mer än 500 företag, som tillsammans har ett marknadsvärde på över 24 biljoner dollar, har hittills förbundit sig att följa TNFD:s ramverk innan räkenskapsåret 2025.

Läs de sektorspecifika riktlinjerna

Regeringen och SD vill ompröva Sveriges 2030-mål

Regeringen och Sverigedemokraterna har gett miljömålsberedningen ett tilläggsdirektiv för att se över Sveriges nationella klimatmål för 2030. Syftet är att anpassa målen till EU:s strängare klimatlagstiftning och säkerställa att de är effektiva och realistiska. Detta inkluderar en omvärdering av transportmålet, som idag kräver en minskning av inrikes transportutsläpp med 70 procent jämfört med 2010.

Enligt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har det nuvarande transportmålet lett till suboptimering, där andra sektorer påverkas mindre, medan transportsektorn möter höga kostnader, bland annat för dyra biobränslen. Detta, menar hon, riskerar att bromsa den långsiktiga övergången till elektrifierade transporter. Hon betonar att Sverige fortsatt ska vara ambitiöst, men vill ompröva hur målen kan nås på ett mer balanserat sätt.

Flera företag och organisationer har tidigare kritiserat förslag om att ändra transportmålet, då de menar att det är avgörande för jobb, investeringar och konkurrenskraft. I en debattartikel 2023 lyfte 374 företag fram vikten av att behålla målen.

Läs ”Regeringen och SD vill se över 2030-målen”

Sex myter som bromsar svenska företags hållbarhetsarbete

I en debattartikel i Miljö & Utveckling lyfter Outi Alestalo och Carlos Esterling, båda från EY Sverige, fram sex vanliga myter som de menar försvårar svenska företags hållbarhetsomställning. Författarna varnar för att de här myterna riskerar att försämra Sveriges konkurrenskraft, särskilt med tanke på nya EU-regler och ökade krav på transparens i leverantörskedjor.

Bland de myter som lyfts fram finns föreställningen att hållbarhet enbart handlar om kostnader, att det främst är stora företag som påverkas och att hållbarhet skulle bromsa innovation. Författarna påpekar att hållbarhet inte bara stärker företagens lönsamhet utan också driver fram innovation, exempelvis genom cirkulära affärsmodeller. De betonar också att små och medelstora företag, som utgör 99 procent av alla svenska företag, har en nyckelroll i omställningen.

Debattörerna argumenterar för att fokus måste flyttas från kortsiktiga kostnader för att ställa om. Istället bör man fokusera på de långsiktiga kostnaderna av att inte göra det.

Läs debattartikeln i Miljö & Utveckling

Guide: EU-fonderna som kan finansiera dina klimatprojekt

Varje år fördelas cirka 200 miljarder kronor från EU-fonder för att stötta klimatomställning inom unionen. Trots detta utnyttjar svenska företag i mindre utsträckning möjligheten att söka stöd, jämfört med länder som Tyskland och Frankrike. Miljö & Utveckling har gjort en stor kartläggning av vilka stöd som finns att tillgå och hur man bäst lyckas med sina ansökningar.

Enligt Johan Jacobsson, klimatrådgivare på PWC, är det dags för svenska företag att ändra inställning och våga ansöka om bidrag, trots att processen kan vara omfattande och tidskrävande.

För att säkra stödet vid första försöket rekommenderar Johan Jacobsson att företag noggrant identifierar relevanta program och säkerställer att projekten uppfyller fondens specifika kriterier. En detaljerad och realistisk budget är också avgörande, då myndigheter och EU-kommissionen granskar kostnaderna noga. Viktigt är också att förstå att EU-stöd inte är ”gratis pengar” – motkrav, som klimatnytta och delning av tekniska framsteg, ställs på mottagarna.

Circular Electronics Day: E-avfallet kan nå 82 miljarder kilo år 2030

I dag är det Circular Electronics Day, en dag som infaller varje år den 24 januari och som syftar till att öka medvetenheten om den växande e-avfallskrisen och främja hållbara metoder för hantering av elektronik. Bakom initiativet står Circular Electronics Initiative, som arbetar för att inspirera konsumenter och företag att använda elektronik mer cirkulärt.

Globalt ökar e-avfallet i snabb takt och förväntas nå 82 miljarder kilo år 2030. TCO Development, en av organisationerna som står bakom initiativet, understryker att små steg som att skydda, reparera och återanvända elektronik kan ha stor effekt på att minska avfallet. Dagen till ära har man tagit fram fem konkreta tips för att bättre cirkulera elektronik. Tipsen inkluderar att återanvända, köpa hållbara produkter, välja second hand, reparera och ansvarsfullt återvinna elektronik som nått slutet av sin livslängd.

Läs tipsen från TCO Certified

Rapport: Så påverkar boende och närmiljö hälsan

Boendemiljö och närmiljö påverkar människors hälsa genom faktorer som luftföroreningar, buller, tillgång till grönområden och inomhusmiljöns kvalitet. Det visar Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2024 som publiceras i dag.

Buller och luftföroreningar kopplas till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, sömnproblem och lungsjukdomar, medan närhet till grönområden kan minska stress och främja fysisk aktivitet. Socioekonomiska skillnader gör enligt rapporten att vissa grupper är mer utsatta än andra, och att trångboddhet ökar risken för problem som mögel och allergier.

Rapporten bygger på Miljöhälsoenkäten 2023, där 236 000 svenskar tillfrågades om hur miljöfaktorer påverkar deras hälsa. Resultaten visar bland annat att luftföroreningar leder till cirka 6 700 förtida dödsfall varje år i Sverige, och att 8 procent av befolkningen störs av trafikbuller i en sådan grad att de får sömnproblem, en andel som har ökat sedan 1999.

Läs ”Miljöhälsorapport 2024”