Dagens M&U 24 april 2025

EU:s nya koldioxidtullar CBAM, Carbon Border Adjustment Mechanism, träder i kraft den 1 januari 2026 och kräver att företag som importerar vissa koldioxidintensiva varor till EU är godkända CBAM-deklaranter. Ansökan om att bli godkänd öppnade den 28 mars och hanteras i Sverige av Naturvårdsverket via EU-kommissionens CBAM-register.

Trots föreslagna förenklingar i det så kallade Omnibus-paketet, betonar hållbarhetsexperten Linnea Jacobsen att alla företag som omfattas av dagens regelverk bör ansöka omgående – särskilt de nära det nya tröskelvärdet på 50 ton per år. Handläggningen kan ta lång tid och företag som inte är godkända riskerar att få sina sändningar stoppade av Tullverket från 2026.

EU-kommissionens Omnibus-paket föreslår bland annat att upp till 90 procent av dagens importörer undantas från CBAM, men det är ännu oklart om förslaget går igenom. Linnea Jacobsen varnar för att små företag kan missa ansökan i tron att de inte längre berörs.

Utöver att ansöka uppmanas företag att säkerställa korrekt tullklassificering av sina varor och att börja räkna på framtida kostnader kopplade till CBAM och andra regelverk, som EU:s avskogningsförordning. Linnea Jacobsen betonar vikten av att etablera rutiner för att hantera dessa nya krav.

Läs ”Här är CBAM-fällan som hotar företagen – expertens råd i kaoset”

EU bromsar kemikalielag – hotar försvaga folkhälsan

EU:s reform av kemikalielagstiftningen Reach har försenats till efter EU-valet 2024, vilket har väckt oro bland miljö- och hälsogrupper. Enligt en ny rapport från European Environmental Bureau, EEB, riskerar förseningarna att försvaga det befintliga skyddet för människors hälsa och miljön mot farliga kemikalier.

Ursprungligen lovade Europeiska kommissionen att uppdatera Reach-lagstiftningen som en del av sin kemikaliestrategi för hållbarhet, vilken lanserades 2020 inom ramen för den europeiska gröna given. Reformen skulle bland annat förenkla reglerna för industrin och stärka skyddet mot särskilt farliga ämnen. Men enligt EEB:s analys har inga konkreta lagförslag lagts fram, trots att förberedelser pågått i över två år.

Organisationen varnar för att EU nu kan förlora ett viktigt tillfälle att förbättra skyddet mot cancerframkallande och hormonstörande ämnen. Rapporten pekar också på att industrilobbying och intern politisk oenighet inom EU-kommissionen har bidragit till förseningarna. Särskild kritik riktas mot kommissionens generaldirektorat för tillväxt, DG GROW, som anklagas för att bromsa processen. EEB uppmanar EU att snarast återuppta arbetet med reformen och säkerställa att folkhälsan sätts i första rummet i framtida lagstiftning.

Svenska företag i gemensamt köp av hållbarhetskrediter för soja

Tio svenska livsmedelsföretag, däribland Axfood, Coop Sverige och Ica Sverige, har gemensamt köpt så kallade RTRS-krediter, Round Table on Responsible Soy, för att stödja en mer hållbar produktion av soja. Syftet är att minska grödans negativa påverkan på miljö och samhälle.

Krediterna innebär att företagen ekonomiskt stödjer odlare som följer krav på miljöhänsyn och socialt ansvar, utan att få den faktiska sojan levererad. Modellen ses som ett verktyg för att snabba på omställningen till hållbar sojaproduktion globalt.

Karin Wimmer, hållbarhetsansvarig på Dagab inom Axfood, berättar att köpet samordnades genom Svenska plattformen för riskgrödor för att få större effekt. Målet är att all soja ska vara hållbarhetscertifierad, men krediterna är ett viktigt steg på vägen dit.

Sojan används främst som djurfoder och odlas i stor utsträckning i Brasilien, där den bidrar till avskogning. Karin Wimmer betonar att initiativet också ska motivera odlare att avstå från avskogning och att hållbarhetsarbetet måste fortsätta även utöver lagkrav som EU:s avskogningsförordning, EUDR.

Läs hela intervjun med Karin Wimmer

Så säkrar du en hållbar leverantörskedja – utan att drunkna i krav

När EU:s nya hållbarhetsdirektiv CSDDD införs skärps kraven på företags arbete med hållbara leverantörskedjor. För att klara kraven krävs en riskbaserad strategi som är både effektiv och skalbar. Anna Lindstedt, ESG-expert på Stratsys, förklarar hur företag kan bygga en smart due diligence-process.

– Det handlar om att vara effektiv med inköpsresurser och lägga insatser där de gör mest nytta, säger hon till Dagens M&U.

Här är Anna Lindstedts 4 tips:

• Segmentera och prioritera – Utgå från risk, inte volym. Identifiera de leverantörer som är mest affärskritiska eller innebär störst hållbarhetsrisk.
• Gör en riskanalys i upphandlingen – Analysera leverantörer utifrån geografi och bransch, samt genom screening mot sanktionslistor och varningslistor.
• För in krav i avtalen – Säkerställ att hållbarhetskrav ingår i kontrakt. Använd tidsbundna åtgärdsplaner vid behov.
• Följ upp och förbättra – Använd självskattningar, revisioner eller platsbesök beroende på risknivå. Samla in nyckeltal för klimat och andra hållbarhetsaspekter.

Läs ”Experten: Så säkrar du en hållbar leverantörskedja – utan att drunkna i krav”

Företag som kopplar AI till hållbarhet presterar tre gånger bättre än konkurrenter

Enligt en ny rapport från Capgemini Research Institute presterar företag som integrerar AI i sitt hållbarhetsarbete tre gånger bättre än andra företag när det gäller att uppnå hållbarhetsmål. Rapporten bygger på en undersökning bland över 900 företag globalt och visar att de mest framgångsrika organisationerna använder AI för att effektivisera energi- och resursanvändning, minska utsläpp samt förbättra spårbarhet i leveranskedjor.

Exempelvis använder vissa företag AI för att optimera energiförbrukningen i fabriker, medan andra tillämpar teknologin för att förutsäga underhållsbehov och därmed minska avfall. AI har också visat sig vara användbart för att upptäcka miljörisker i realtid, såsom utsläpp eller föroreningar.

Rapporten visar dock att det fortfarande finns ett gap mellan potentialen och det faktiska utnyttjandet av AI inom hållbarhetsarbetet. Endast 6 procent av de undersökta företagen klassificeras som ”AI-for-sustainability” leaders. Dessa företag har enligt Capgemini en tydlig strategi, tillgång till rätt kompetens och har lyckats skala sina AI-initiativ.

Capgeminis forskningschef Anne Laure Thieullent säger att organisationer måste investera i både teknik och kompetens för att lyckas. Rapporten framhäver också vikten av samarbete mellan teknikavdelningar och hållbarhetsteam för att AI-lösningar ska bli effektiva och långsiktiga.

Företag uppmanas ta med pendling i hållbarhetsarbetet

När anställdas resor till och från jobbet inkluderas i hållbarhetsarbetet kan företag minska sina klimatutsläpp, förbättra medarbetarnas hälsa och sänka kostnader. Pernilla Hyllenius Mattisson, expert på hållbara transporter vid Trivector Traffic, menar att pendlingen ofta förbises i företags hållbarhetsstrategier – trots att den står för omkring tio procent av Sveriges inrikes koldioxidutsläpp.

– Det här är ett konkret och inkluderande område som berör alla i organisationen. Genom att arbeta aktivt med pendlingen kan företaget ta ett trovärdigt klimatansvar och samtidigt skapa nya möjligheter, säger hon till Dagens M&U.

Här är Pernilla Hyllenius Mattissons 8 tips:

• Se pendlingen som en möjlighet – Ett konkret sätt att engagera hela organisationen i hållbarhetsarbetet.
• Kartlägg resvanor med riktiga data – Undvik schabloner. Använd faktiska undersökningar för att få en korrekt bild.
• Välj rätt metod – Webbenkäter eller appar kan ge användbar och detaljerad information.
• Utnyttja datan – Identifiera förbättringsområden och följ upp effekterna av insatser.
• Koppla till hälsa och ekonomi – Aktiv pendling ger friskare personal och lägre kostnader.
• Tänk hållbarhetsimage – Pendlingen påverkar hur trovärdigt företagets hållbarhetsarbete uppfattas.
• Involvera alla – Eftersom alla pendlar är detta ett demokratiskt och inkluderande hållbarhetsområde.
• Integrera i hållbarhetsrapporten – Visa upp konkreta resultat och framsteg med tydliga siffror.

Läs ”8 tips: Så blir pendlingen en del av hållbarhetsarbetet”