Förslag om snabbare tillståndsprocesser kritiseras och hyllas
Dagens M&U 23 januari 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
I veckan lämnade miljötillståndsutredningen över sina förlag om snabbare och mer effektiva tillståndsprocesser. Utredningen föreslår bland annat att regeringen inrättar en ny miljöprövningsmyndighet som tar över ansvaret för processen, att miljöprövningen får ett eget kapitel i miljöbalken och ett slags ”snabbspår” för verksamheter som inte bedöms ha betydande miljöpåverkan.
Förslagen både välkomnas och kritiseras. I en debattartikel i Altinget skriver representanter från Industrins utvecklingsråd, där bland annat skogsindustrin, metallindustrin, livsmedelsindustrin och kemiindustrin ingår, att de är redo för de förslagen som lagts fram.
I debattartikeln hävdar de att förslagen, om de genomförs, skulle öka bolagens konkurrenskraft, kunna bidra till uppfyllandet av Sveriges miljömål samt ge Sverige ett bättre läge vid förhandlingsborden i Bryssel.
Naturskyddsföreningen är skarpt kritiska till förslagen i utredningen. I ett pressmeddelande skriver organisationen att förslagen innebär en genväg förbi miljökrav för företag och en risk att miljöfarliga projekt inte fångas upp då domstolarnas roll föreslås försvagas. De är också kritiska till förslaget att ta bort den obligatoriska tillståndsplikten för ungefär 60 procent av de verksamheter som i dag behöver söka om tillstånd. I stället menar de att det bör bedömas från fall till fall.
Verktygen som säkrar ditt CSDDD-arbete
Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD, trädde i kraft den 25 juli 2024 och syftar till att säkerställa att företag identifierar och hanterar risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i sina verksamheter och leveranskedjor. Sverige har till juli 2026 på sig att implementera direktivet, vilket innebär omfattande krav på företagens hållbarhetsarbete, särskilt inom riskbedömning och kartläggning.
I en längre intervju i Miljö & Utveckling rekommenderar Henrik Lindholm, verksamhetschef på ETI Sverige, att företag först söker information internt innan de påbörjar extern research. Där lyfter han också fram användbara verktyg i arbetet som till exempel Global Rights Index, som mäter arbetstagares rättigheter, och Transparency Internationals korruptionsindex, som ger en överblick över risker kopplade till specifika länder.
Enligt Lindholm bör företag också analysera risker kopplat till råvaror och produktionsprocesser. Exempelvis kan varor som kakao eller natursten innebära ökade risker i leveranskedjan.
Läs hela intervjun med Henrik Lindholm
AI-modeller anklagas för greenwashing
I ett blogginlägg från Global Witness berättar organisationen att generativa AI-verktyg som ChatGPT, MetaAI, Grok och Gemini misslyckas med att tydligt framhäva fossila bränslebolags ansvar för klimatkrisen. Trots att olja, gas och kol står för 90 procent av koldioxidutsläppen globalt, visar Global Witness undersökning att AI-modellerna inkluderar flera positiva narrativ om oljebolagens hållbarhetsarbete.
Exempelvis beskrev MetaAI BP:s roll i Cop29 som positiv och hållbar, trots ökade utsläpp från deras produktion. Modeller som Grok och ChatGPT var mer kritiska, men även de kunde presentera otydliga svar på frågor om bolagens ansvar.
Global Witness varnar i blogginlägget för risken att AI-modeller sprider klimatdesinformation och efterlyser större transparens från AI-företag samt striktare reglering.
Experten: Därför bör företag sätta SBTN-mål för naturen
Osäkerheter kopplat till SBTN har gjort att många företag väljer andra metoder i sitt miljöarbete. Den analysen gör hållbarhetsexperten Ylva Lundgren från Ecogain. Men i takt med att ramverkets delar nu börjar falla på plats, tror hon nu att intresset kommer att öka.
– Många företag har ägnat mycket tid och resurser till den dubbla väsentlighetsanalysen under 2024. En spaning är att när man kommer vidare från analyssteget till att sätta upp strategi, mål och börja agera så blir ramverk som SBTN alltmer relevanta att ta stöd i, säger hon till Dagens M&U.
Ramverket SBTN fokuserar på att omvandla vetenskap till konkreta handlingsplaner, vilket särskiljer det från liknande initiativ som TNFD, som främst belyser ekonomiska konsekvenser av miljöpåverkan. Ylva Lundgren ser SBTN som en nyckel för företag att utveckla strategier och mål efter att ha slutfört sina analyser av väsentlighet och påverkan.
En utmaning för många företag är spårbarheten i värdekedjorna, men SBTN erbjuder enligt Ylva Lundgren flexibilitet genom att tillåta mål för spårbara delar samtidigt som förbättringsarbeten pågår för andra områden. Ylva Lundgren uppmanar också företag att dela erfarenheter och samarbeta för att driva utvecklingen framåt.
Läs hela intervjun med Ylva Lundgren
Han ska leda Cop30 i Brasilien
Brasilien har utsett den erfarne klimatdiplomaten André Aranha Corrêa do Lago till ordförande för FN:s klimatkonferens COP30, som hålls i november i Belém, i Amazonas. Corrêa do Lago är för närvarande Brasiliens statssekreterare för klimat, energi och miljö och har varit landets chefsförhandlare i klimatfrågor sedan 2023. Han har en lång karriär som diplomat och har tidigare varit ambassadör i Indien och Japan samt engagerad i hållbar utveckling sedan 2001.
Corrêa do Lago har betonat vikten av finansiering för att uppnå klimatmålen. Cop30 blir nu ett test på förverkligandet av de finansieringsmål som sattes vid Cop29 i Azerbajdzjan, där en årlig summa på 300 miljarder dollar ska gå till utvecklingsländer fram till 2035.
Trend: Energilagring i fastighetssektorn
Att kombinera solceller med energilagring blir allt vanligare bland fastighetsbolag. Ett exempel på den växande trenden är fastighetsbolaget Olov Lindgren som vid den senaste renoveringen av en fastighet i Farsta installerat energilager kopplat till en solcellsanläggning som kan producera upp till 80 000 kWh per år. Genom batterilagring kan överskottsel sparas och användas vid behov, vilket både stärker elnätet och minskar fastighetens effekttoppar.
Enligt Carl Berthammar, chef för drift och energi på Olov Lindgren, är projektet en del av bolagets långsiktiga hållbarhetsstrategi.
– Marknaden med batterilösningar rör sig fort för tillfället med nya utmaningar och möjligheter. Att kunna öka sin egenanvändning av producerad solcellsel och samtidigt nyttja batteriet till att kapa effekttoppar, nyttja energiarbitrage och stödtjänster är intressant för oss. Det är en av sakerna som vi kommer att arbeta med under 2025, säger han .