Dagens M&U 22 november 2024

Från och med 1 januari 2025 införs strängare regler för miljö- och klimatpåståenden i reklam genom en uppdatering av Internationella handelskammarens (ICC) marknadsföringskod. De nya reglerna ställer högre krav på bevisning, tydlighet och trovärdighet i hållbarhetskommunikation för att motverka greenwashing.

Kajsa Persson-Berg, kommunikationschef på ICC Sverige, betonar att hållbarhetskommunikation nu blir en compliance-fråga med risk för sanktioner vid överträdelser. Bland förändringarna inkluderas en utökad definition av miljöpåståenden, som omfattar såväl produkter och tjänster som verksamheter. Dessutom krävs att marknadsförare använder vetenskapligt grundade bevis och regelbundet uppdaterar sina påståenden.

– Bevisning är ett krav som återspeglas i våra grundregler, och som skärper vikten av att marknadskommunikation är vederhäftig och baserad på tillförlitlig vetenskaplig bevisning. Reglerna kräver dessutom att marknadsförare kontinuerligt uppdaterar sina påståenden om ny forskning motsäger tidigare information, säger Kajsa Persson-Berg till Dagens M&U.

Den nya ICC-koden, som tillämpas i Sverige via Reklamombudsmannen och Konsumentverket, syftar till att stärka konsumentskyddet och säkerställa att företag kommunicerar ansvarsfullt i enlighet med både branschstandard och lag.

Läs mer på Miljö & Utveckling

Läs 11:e upplagan av ”ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation”

Läs ICC:s checklista för ansvarsfull marknadskommunikation om miljö och klimat

Handelsföretag enas om cirkulära mål

På konferensen Future Commerce 2024 i Marbella lanserade Elin Bergman, expert på cirkulär ekonomi och verksam vid Cradlenet, initiativet ”Cirkulärt Handskak”. Idén syftar till att skapa en konkret och ambitiös plattform för handelsföretag att samarbeta kring cirkulära mål och hållbarhet. Hittills har 30 nordiska företag, däribland Polarn O. Pyret, Gina Tricot och Houdini, anslutit sig genom att signera initiativet.

Deltagande företag förbinder sig att arbeta inom fem nyckelområden: minska resursanvändning och avfall, utveckla hållbara produkter, förlänga produkters livslängd, uppmuntra återbruk samt öka återvinning. Målen är både kort- och långsiktiga, med krav på konkreta åtgärder senast 2027 och ytterligare framsteg till 2030 och 2035. Exempelvis ska avfallsmängden minska med 30 procent, användningen av jungfruliga material minskas med 30 procent, och nettonollutsläpp ska uppnås till 2035.

– De här företagen gör redan väldigt mycket, men har svårt att komma ut och visa att man är föregångare. Genom att samla dem i ett nätverk, är tanken att de ska kunna stötta, inspireras och lära sig av varandra, säger Elin Bergman till Dagens M&U.

Läs ”Nytt initiativ ska få handeln att ’skaka hand’ om cirkulära mål”

Swedwatch kräver levnadslön för textilarbetare

En ny rapport från Swedwatch uppmärksammar konsekvenserna av lönexploatering i Bangladeshs klädindustri och understryker behovet av levnadslöner. Med den nyligen antagna EU-lagstiftningen om hållbara leveranskedjor, CSDDD anser Swedwatch att det finns en möjlighet att förbättra arbetsvillkoren och garantera rättvisa löner för textilarbetare.

I rapporten ställer Swedwatch krav på globala varumärken att anta ansvarsfulla inköpsrutiner som säkerställer rättvisa löner. Företagen bör enligt Swedwatch engagera sig i dialog med arbetare och fackföreningar, säkerställa transparens i leverantörskedjan och stödja sina leverantörer. Dessutom rekommenderar Swedwatch att varumärken etablerar ett riktmärke för levnadslöner och integrerar dessa i sina affärsmodeller.

EU:s medlemsstater uppmanas också i rapporten att implementera CSDDD på ett effektivt sätt. Det är till exempel enligt Swedwatch viktigt att kommande lagstiftning följer FN:s och OECD:s riktlinjer samt innehåller strikta krav på ansvarsfulla inköpsrutiner. Swedwatch rekommenderar också att en enhetlig definition av ”levnadslön” antas inom EU samt att medlemsstaterna skapar tillsynsmyndigheter för att övervaka efterlevnaden.

Slutligen vill Swedwatch att EU-kommissionen publicerar en tydlig vägledning för företag som implementerar CSDDD. Kommissionen uppmanas också att främja social och miljömässig hållbarhet genom att revidera direktivet om offentlig upphandling.

Läs ”Paying the price for fashion: securing a living wage for Bangladesh’s garment workers”

Esma: Hållbarhet prioriterat fokusområden för årsredovisningar 2024

Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, har publicerat sina prioriterade fokusområden inför granskningen av 2024 års årsredovisningar. Ett tydligt skifte i årets rapport är det ökade fokuset på hållbarhetsrapportering, medan omfattningen av områden kopplade till finansiell rapportering har minskat.

Inom finansiell rapportering prioriterar ESMA två huvudområden – likviditet samt redovisningsprinciper och uppskattningar.

När det gäller hållbarhetsrapportering ligger fokus på implementeringen av de europeiska hållbarhetsstandarderna ESRS och efterlevnaden av reglerna i CSRD. Esma betonar vikten av att hela värdekedjan beaktas i rapporteringen, att dubbel väsentlighetsanalys utförs och att strukturen följer reglerna i ESRS. För svenska företag är EU-taxonomin särskilt viktig under 2024 eftersom hållbarhetsrapportering enligt ESRS blir obligatorisk först 2025.

Avseende EU-taxonomin påminner Esma om att företag ska analysera alla sex miljömål och redovisa dem korrekt, utan dubbelräkning och med tydliga tabeller. Upplysningar om förenlighet, tillämplighet och relevanta capex-planer är centrala krav.

Läs “European common enforcement priorities for 2024 corporate reporting”

Flera hållbarhetsfrågor på konkurrenskraftsrådets möte

Vid det kommande mötet i EU:s Konkurrenskraftsråd den 28 november står flera hållbarhetsfrågor i fokus. Sverige, som representeras av närings- och energiminsiter Ebba Busch, skriver i den kommenterade dagordningen inför mötet att regeringen är positiv till att den gröna och digitala omställningen lyfts som centrala delar i arbetet för att stärka EU:s konkurrenskraft. Sverige betonar särskilt vikten av stabil och billig fossilfri energi, där kärnkraft och teknikneutralitet lyfts fram som avgörande för att möjliggöra företagens omställning.

Regeringen välkomnar också skrivningar om en ny industristrategi som ska bidra till att sänka industrins utsläpp, stänga innovationsgapet och stärka EU:s motståndskraft. I strategin ingår en ”Clean Industrial Deal” som ska förenkla för företag att bidra till klimatomställningen. Sverige stödjer även en plan för att elektrifiera fordonsindustrin och utveckla en europeisk batteriproduktion.

Läs den kommenterade dagordningen

Uppdateringar om förslaget om PFAS-förbud

Den europeiska kemikaliemyndigheten Echa och myndigheterna i Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Norge har publicerat uppdateringar om arbetet med att begränsa användningen av PFAS i Europa.

Sedan inlämnandet av ett restriktionsförslag i januari 2023 har över 5 600 vetenskapliga och tekniska synpunkter från intressenter analyserats. Synpunkterna har bidragit till att identifiera nya användningsområden för PFAS, såsom tätningar, tekniska textilier och medicinska förpackningar, som nu inkluderas i utvärderingen. Echas kommittéer för riskbedömning, Rac, och socioekonomisk analys, Seac, granskar dessa och andra användningsområden sektorsvis.

Utöver förslag om ett totalt förbud eller förbud med tidsbegränsade undantag överväger myndigheterna alternativa restriktionsalternativ. Dessa kan inkludera villkor som möjliggör fortsatt användning av PFAS i kritiska sektorer, exempelvis batterier, bränsleceller och elektrolysörer, där ett förbud skulle ha stora socioekonomiska konsekvenser.

Läs “Progress update on the per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) restriction process”