Dagens M&U 22 april 2025

Fredrik Hedenus, biträdande professor vid Chalmers, varnar i en debattartikel i Svenska Dagbladet för att många kommuners lokala klimatmål är orealistiska och saknar förankring i deras faktiska rådighet. Han menar att målen ofta omfattar utsläpp från verksamheter som styrs av nationell och EU-lagstiftning, vilket gör dem omöjliga att påverka på kommunal nivå.

Som tidigare ordförande i Göteborgs klimatråd tar Fredrik Hedenus stadens mål om 70 procents utsläppsminskning till 2030 som exempel. Eftersom hälften av utsläppen kommer från två stora raffinaderier, som ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter, är målet enligt honom orealistiskt. Utsläppen kan minska lokalt men bara förflyttas inom EU, vilket inte gagnar klimatet globalt.

Fredrik Hedenus kritiserar även trafikmålen i städer som Göteborg och Lund, där man vill minska trafikens utsläpp med 90 procent till 2030. Trots elbilsomställning och satsningar på kollektivtrafik anser han att dessa mål inte är tekniskt eller beteendemässigt möjliga att uppnå på så kort tid.

Han uppmanar kommuner att fokusera på områden där de har reell makt, såsom fysisk planering, offentliga måltider och samarbete med näringslivet för att främja innovation.

Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet

Protester i tusental inför Earth Day

Inför Earth Day i dag den 22 april samlades tusentals amerikaner under helgen i protester mot Donald Trumps miljö- och migrationspolitik. Under parollen ”All Out on Earth Day” genomfördes hundratals marscher, demonstrationer och städevenemang över hela USA. Aktionen är ett samarbete mellan miljö-, klimat- och prodemokratiska grupper, med krav på rätten till ett fritt och hälsosamt liv. Det rapporterar The Guardian.

I New York deltog tusentals i ”Hands Off Migrants March” i lördags, som fördömde Donald Trumps offensiv mot migranter och hans stöd till fossilindustrin. Liknande demonstrationer hölls i Milwaukee mot nedskärningar inom sjukvård, utbildning och klimatskydd. Protesterna ses som en respons på president Trumps snabba nedmontering av federala miljömyndigheter och försämrade regler för utsläpp, samt hot mot yttrandefrihet och klimatgruppers skattebefrielse.

Dagens Earth Day är den 55:e i ordningen, men uppfattas av många som unik i sin politiska laddning.

Efter europeiska pilottestet – Catena-X expanderar till USA

Catena-X, ett datadelningsekosystem utvecklat av bland andra BMW och Siemens, kommer nu att introduceras i USA efter att ha pilottestats i Europa. Systemet gör det möjligt för företag att sömlöst utbyta information om produkters koldioxidavtryck och annan hållbarhetsdata. Det hanterar vanliga hinder som olika mjukvarusystem och svårigheter för mindre leverantörer att dela data effektivt.

Catena-X fungerar genom att skapa ett gemensamt språk mellan aktörer i värdekedjan, på liknande sätt som e-postprotokoll tillåter kommunikation mellan olika plattformar. Systemet innehåller också verktyg och regler som gör det möjligt att beräkna koldioxidutsläpp och styra vilka affärspartners som får tillgång till viss data.

Efter tre års utveckling användes Catena-X för första gången i praktiken förra året. Ett exempel är när BMW:s fabrik i Landshut mottog detaljerad utsläppsdata från leverantören Covestro om tillverkningen av bilens frontgaller. Även företag som Ford, Micron och Flex har deltagit i testprojekt.

Trots att Catena-X utvecklats med fokus på fordonsindustrins komplexitet, har systemet från början utformats som en modell för andra branscher.

GHG-protokollet bjuder in nya observatörer

GHG-protokollet har utökat sitt oberoende standardråd genom att välkomna CDP, EFRAG, GRI, ISSB och SBTI som icke-röstberättigade observatörer. Dessa organisationer ska bidra strategiskt till utvecklingen och revideringen av framtida standarder för växthusgasrapportering.

Syftet är enligt GHG-protokollet att skapa större samordning mellan olika ramverk för redovisning, rapportering och målsättning inom klimatområdet. Detta kan enligt organisationen underlätta för företag att möta ökade krav från både myndigheter och investerare på transparent och enhetlig klimatdata.

Alexander Bassen, ordförande för standardrådet, betonar att initiativet innebär konkreta fördelar för företag som vill sätta upp och nå klimatmål genom ett mer strömlinjeformat arbetssätt.

Socialdemokraterna kräver besked om regeringens klimatpolitik

Riksdagsledamoten Jytte Guteland (S) har lämnat in en interpellation riktad till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), där hon kräver att regeringen agerar på Naturvårdsverkets nya bedömning om Sveriges klimatmål. Enligt Naturvårdsverket ser landet inte ut att nå något av de klimatmål som är satta för 2030, 2040 och 2045, en bedömning som även Klimatpolitiska rådet tidigare har ställt sig bakom.

Jytte Guteland menar i sin interpellation att målet om nettonollutsläpp till 2045 nu bedöms vara ouppnåeligt med nuvarande politik. Jytte Guteland hänvisar i interpellationen till ett tidigare skriftligt svar från Romina Pourmokhtari om att regeringen ”följer utvecklingen noga” och kan komma att vidta fler åtgärder om det behövs.

Mot denna bakgrund ställer Jytte Guteland nu frågan om ministern anser att Naturvårdsverkets bedömning innebär att det finns ett behov av ytterligare klimatpolitiska åtgärder. Hon vill ha ett ”tydligt besked” om huruvida regeringen planerar att förstärka sin klimatpolitik i ljuset av de nya prognoserna.

Interpellationen anmäldes den 22 april 2025 och ska besvaras senast den 12 maj. Debatten kommer att hållas i riksdagens kammare.

Chalmers: Biomassa avgörande för Europas klimatomställning

En ny analys från forskare vid bland annat Chalmers, Rise och Technische Universität Berlin visar att biomassa spelar en central roll för att EU ska kunna nå sina klimatmål. Studien, publicerad i tidskriften Nature Energy, konstaterar att om biomassa uteslöts ur Europas energisystem, skulle kostnaderna öka med 169 miljarder euro per år – en ökning motsvarande kostnaden för att utesluta vindkraft.

Biomassa från skogsbruk och jordbruk används inom flera sektorer för att ersätta fossila råvaror, till exempel i stål- och cementindustrin, kraftvärmeverk och produktion av biodrivmedel. Den möjliggör även minusutsläpp av koldioxid genom CCS-teknik, där kolatomer från växters koldioxidupptag lagras permanent under jord eller återanvänds.

Studien, som är publicerad i Nature, visar att det största värdet i biomassa inte är dess energiinnehåll, utan de fossilfria kolatomerna som kan ersätta fossila kolkällor. Forskarna betonar vikten av att dessa kolatomer tas till vara effektivt genom lagring eller återanvändning för att bidra till klimatomställningen.

Läs ”Diversity of biomass usage pathways to achieve emissions targets in the European energy system”

Läs ”Diversity of biomass usage pathways to achieve emissions targets in the European energy system”