Det är det första mötet sedan det globala avtalet om biologisk mångfald, även kallat Kunming–Montreal Global Biodiversity Framework (GBF), skrevs under i december 2022. Till det här mötet skulle länderna ha lämnat in sina åtgärdsplaner för hur de ska leva upp till avtalet. Men en stor del av länderna, inklusive Sverige, har inte lämnat in någon plan.
– När så många länder inte har lämnat in sina planer, är det klart att det skapar problem och gör att arbetet bromsas. Men det är fortfarande ett stort steg framåt att avtalet har skrivits under. Diskussionerna kommer troligtvis handla om hur man kan gå vidare, säger Britta Sjöstedt, lektor i miljörätt vid Lunds universitet till Dagens M&U
Finansiering är en stor fråga under mötet. 2022 kom man fram till målet om att höginkomstländer ska samla in 20 miljarder amerikanska dollar årligen till 2025. Den summan ska därefter öka till 30 miljarder årligen fram till 2030.
Dagens M&U kommer att följa Cop16 dag för dag. Du kan också läsa mer på sajten Miljö & Utveckling.
Cop16: Krav på ökad finansiering och inkludering av ursprungsbefolkningar
När Cop16 nu inleds kräver miljörörelsens paraplyorganisation Concord Sverige att världens ledare går från ord till handling. Cop16 följer två år efter att det globala ramverket för biologisk mångfald antogs, med målet att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
Åsa Ranung från WWF Sverige understryker vikten av att Cop16 driver på genomförandet av ramverket, och Verdiana Garcia från Act Svenska kyrkan lyfter behovet av att skydda miljö- och markförsvarare, särskilt i Latinamerika. Flera organisationer betonar också att ursprungsbefolkningar och lokala grupper måste inkluderas i beslutsfattandet.
En central fråga är finansiering, där Karin Lexén från Naturskyddsföreningen kräver att rika länder tar sitt ansvar och bidrar till fattigare länder för att bevara biologisk mångfald. Åsa Ranung efterlyser en långsiktig strategi för resursmobilisering som sträcker sig till 2030.
Under helgen lyste Greenpeace upp riksdagens fasad med krav om att skydda 30 procent av naturen. Greenpeace skriver också i en ny rapport att målet om att skydda 30 procent av haven riskerar att missas med 80 år.
Läs “From commitment to action: Achieving the 30×30 target through the Global Ocean Treaty”
Läs kraven från Condords medlemsorganisationer
Malmöbor tar fram förslag för minskade utsläpp
Vid Malmös första klimatrådslag samlades 40 Malmöbor från hela staden för att utveckla konkreta förslag för att snabba på stadens klimatomställning. Efter två dagars intensiva diskussioner och omröstningar presenterades 26 förslag och 6 rekommendationer, som nu har överlämnats till stadens politiker. Förslagen inkluderar fler mikroparker, klimatutbildning för alla, införande av miljözoner, och bättre stöd för återbruk och minskat matsvinn.
Diskussionerna under rådslaget kretsade kring sex teman: stadsplanering, trafik, rättvis omställning, livsstil, energi och demokrati. Exempel på förslag är inrättande av ett medborgardrivet klimatråd och satsningar på förnybar energi.
– Vi vill lära oss så mycket som möjligt kring vilka metoder vi kan använda för att bjuda in på ett bättre och mer inkluderande sätt. Det handlar om att Malmöborna ska vara aktiva deltagare, både i stadens utveckling och hur vi ska gå framåt i vårt klimatarbete, säger Elin Hasselberg, projektledare på Malmö stad, till Dagens M&U.
Läs ”Så genomförde Malmö sitt första klimatrådslag”
Sveriges regioner granskar leverantörer för hållbarhet och riskhantering
Under hösten 2024 kommer Sveriges regioner att genomföra revisioner av 33 leverantörer av hälso- och sjukvårdsprodukter. Syftet med granskningen är att säkerställa att leverantörerna uppfyller regionernas krav på hållbarhet och hanterar miljö- och människorättsrisker i sin tillverkning.
Regionerna samarbetar för att säkerställa att inköpta varor och tjänster produceras under hållbara förhållanden, och revisionerna fokuserar på produkter med hög risk, såsom ambulanskläder, antibiotika och IT-produkter. Särskilt allvarliga risker som undersöks inkluderar tvångsarbete och utsläpp av farliga ämnen. Leverantörerna har valts ut genom stickprov.
Läs listan över leverantörer som följs upp under 2024
Gratis utbildning om CSDDD
Den 24 oktober erbjuder Adda och regionernas samarbete Hållbar Upphandling en gratis utbildning för leverantörer till offentlig sektor som verkar inom risksektorer. Fokus ligger på krav kring mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter, miljö och anti-korruption i leveranskedjor. Utbildningen ger leverantörer en bredare förståelse för hur de nya hållbarhetsvillkoren, som lanserades tidigare i år, samverkar med lagstiftning.
Deltagarna får enligt arrangörerna en introduktion till de rutiner och processer som krävs för att identifiera och minska risker i leveranskedjor, med särskilt fokus på riskanalyser.
Läs ”Utbildning för leverantörer: Tillbörlig aktsamhet för hållbara leveranskedjor”
Rättvisa arbetsförhållande högsta prio hos intressenter
De viktigaste hållbarhetsfrågorna som företag bör fokusera på är rättvis behandling av anställda, klimatåtgärder samt öppenhet och transparens. Det konstateras i rapproten ESG Monitor 2024 som tagits fram av SEC Newgate för att undersöka allmänhetens medvetenhet och åsikter kring miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade hållbarhetsfrågor. Rapporten bygger på svar från 14 352 personer i 14 olika länder och regioner.
Andra slutsatser i rapporten:
- Nära tre fjärdedelar anser att företag behöver bli bättre på att kommunicera vad de gör för att förbättra sitt hållbarhetsarbete. Samtidigt är många skeptiska till företagets hållbarhetskommunikation.
- De bäst rankade branscherna för ansvarsfullt agerande är förnybar energi, livsmedelsbutiker, teknologi och telekommunikation, utbildning samt hotell- och restaurangbranschen. Branscher med sämst betyg är alkohol, gruvor, kärnkraft, spel och kemiindustrin.
- Det finns en stark övertygelse om att företag kan vara både ansvarstagande och lönsamma, och 65 procent anser att företag bör spela en mer aktiv roll i samhället.
- 63 procent av de tillfrågade anser att greenwashing är ett stort problem.
Läs ”ESG Monitor 2024”
OMVÄRLDSSVEPET
Stöd från myndigheter för att hantera stigande hav och översvämning i bebyggd miljö och planläggning (Boverket)
HaV hjälper dig hitta pengar till miljöåtgärder (HaV)