Dagens M&U 21 mars 2025

Klimatpolitiska rådet lämnade under torsdagen sin årliga rapport till regeringen. I rapporten slår man fast att Sveriges nuvarande klimatpolitik inte är tillräcklig för att uppnå klimatmålen till 2030 eller EU:s bindande åtaganden. Trots vissa positiva beslut, visar rapporten att utsläppsutvecklingen går åt fel håll, framför allt till följd av tidigare beslut som sänkt skatt på fossila drivmedel och minskat reduktionsplikten.

Rapporten visar också oroande trender i markanvändningssektorn (LULUCF), där upptaget av växthusgaser i skog och mark har minskat kraftigt på grund av ökad avverkning, minskad tillväxt och naturlig avgång. Sverige ser därmed inte ut att nå sitt bindande EU-åtagande inom denna sektor, vilket ställer ännu större krav på utsläppsminskningar i andra sektorer.

– Rapporten är lite bättre än vad förra årets rapport visade. Vi har kommit närmare 2045-målen, och för att nå 2030-målen har man gjort vissa saker. Men inte jättemycket, så vi är fortfarande långt ifrån målen. Samtidigt är statistiken gällande upptagning av kol i framför allt skogen är sämre än vad man hoppats på, vilket betyder att vi är längre ifrån 2030-målen i det fallet. Så totalt är vi snarare längre ifrån målet jämfört med förra året, säger Olof Johansson Stenman, vice ordförande i Klimatpolitiska rådet till Dagens M&U.

Läs intervjun med Olof Johansson Stenman

Företagsinitiativ mot global vattenstress växer inför Världsvattendagen

Inför Världsvattendagen den 22 mars meddelar Water Resilience Coalition att två nya företag, Grundfos och Haleon, anslutit sig till koalitionen. Därmed består koalitionen nu av 40 företag med ett sammanlagt marknadsvärde på över fem biljoner amerikanska dollar. Koalitionen är en del av CEO Water Mandate, ett samarbete mellan Pacific Institute och FN:s Global Compact, som arbetar för att stärka företags arbete med vattenfrågor.

Målet är att till 2030 samla ett tillräckligt antal företag för att förbättra vattenresiliensen i deras verksamheter och leverantörsled, samt genomföra gemensamma insatser i 100 särskilt vattenstressade områden.

Samtidigt har över 60 nya företag under 2025 ställt sig bakom CEO Water Mandate, vilket innebär att totalt 478 företag nu deltar. Dessa företag har åtagit sig att arbeta med vattenresiliens inom bland annat den egna verksamheten, leverantörsled, avrinningsområden och transparens.

Världsvattendagen: AI och radar hjälper städer hantera översvämningar

Imorgon, lördag, är det Världsvattendagen och för att uppmärskamma låter Miljö & Utveckling Sweden Water Research berätta om ett nytt, AI-baserat verktyg som kan förändra hur städer hanterar översvämningar.

I det svensk-danska projektet Opti-SITE samarbetar forskare och myndigheter för att hitta de bästa platserna för naturbaserade lösningar som ska minska översvämningar genom att efterlikna naturens sätt att ta hand om regnvatten. Två pilotstäder – Landskrona och Köpenhamn – ingår i projektet.

– Vi vill träna en AI-modell som kan ersätta den traditionella matematiska modellen vi använder i dag. Och fördelen med AI är att det är väldigt snabbt, så man kan klara 200 000 till 300 000 körningar på kanske några dygn, vilket annars skulle ta, till exempel tio år att köra. Så det här öppnar upp en väldigt ny möjlighet, en ny värld, för alla dagvattenexperter och VA-ingenjörer att kunna jobba på ett nytt sätt, berättar Salar Haghighatafshar, universitetsadjunkt i miljöteknik vid Högskolan i Kristianstad och expert i projektet.

Läs ”AI och radar ska hjälpa städer hantera översvämningar”

Vägledning för gruvföretag om biologisk mångfald

Den internationella branschorganisationen ICMM, International Council on Mining and Metals, har tagit fram en vägledning för hur gruv- och metallföretag kan uppnå så kallad ”no net loss”, NNL, eller ”net gain”, NG, av biologisk mångfald. Guiden ger praktiska råd för hela projektlivscykeln, från planering till gruvstängning, med syfte att undvika, minimera och kompensera negativ påverkan på naturen.

Några av tipsen i vägledningen är att:

• Definiera ett biologiskt analysområde, Area of Analysis, AoA, som omfattar både direkta och indirekta effekter på naturen.
• Skapa en trovärdig baslinje för att kunna mäta förändringar i biologisk mångfald över tid.
• Använda indikatorer och mätvärden som följer ett ”Pressure-State-Response”-ramverk för att följa upp förändringar.
• Tillämpa åtgärdshierarkin där undvikande av påverkan prioriteras först, följt av minimering, återställning och i sista hand kompensation genom exempelvis biologiska ”kompensationer”.
• Övervaka effekterna kontinuerligt och anpassa insatserna efter resultaten.
• Vara transparent med metoder och resultat, inklusive rapportering av framsteg 2030, 2040 och 2050.

Läs ” Achieving No Net  Loss or Net Gain  of Biodiversity”

S-krav på besked om klimat, miljö och hållbarhet

Den socialdemokratiska riksdagsledamoten Joakim Järrebring sätter nu i ett antal interpellationer press på klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L). Joakim Järrebring vill i fyra interpellationer diskutera klimatmål, klimatanpassning, textilåtervinning och Sveriges agerande gentemot EU:s miljökrav.

I sin första interpellation ifrågasätter Järrebring regeringens nedskärningar i miljöbudgeten. Han undrar hur Romnina Pourmokhtari avser uppnå Sveriges nationella och internationella klimatmål samtidigt som kommunerna får bära ett ökat ansvar för miljöarbetet utan ökade resurser.

Den andra interpellationen fokuserar på Sveriges klimatanpassning. Här efterfrågar Joakim Järrebring konkreta initiativ från statsrådet för att säkerställa att Sverige är rustat mot framtida väderrelaterade kriser.

Den tredje interpellationen handlar om textilåtervinning. Från 1 januari 2025 måste kommuner samla in textilavfall separat, men något producentansvar finns inte på plats. Joakim Järrebring vill veta om Romina Pourmokhtari kommer agera för att snabbt införa ett sådant ansvar för att skydda både kommunernas ekonomi och ideella aktörers verksamhet.

I den fjärde interpellationen lyfter han EU-kommissionens kritik mot att regeringen pausat den nationella planen för moderna miljötillstånd för vattenkraft.

Trots ramavtal – statliga myndigheter väljer nyproducerade möbler

Statliga verksamheter fortsätter att välja nyproducerade möbler, trots att det finns ramavtal på plats som ska underlätta inköp av begagnad inredning. Det visar ny statistik från Kammarkollegiet. Under andra halvan av 2024 stod nyproducerade möbler för 95 procent av inköpsvärdet – motsvarande 279 miljoner kronor, jämfört med endast 15,6 miljoner kronor för återbruk.

Återbruksföretaget Rekomo har analyserat rapporten och anser att utvecklingen är oroande och skriver i ett uttalande att det är hög tid att leva upp till de hållbarhetsmål som många myndigheter har satt upp.

Ramavtalet för cirkulära möbelflöden infördes 2022 för att öka andelen återbruk i offentlig sektor. Ändå ökar även inköpen av nyproduktion, vilket enligt Rekomo försvårar omställningen till en mer hållbar möbelmarknad. Den svenska produktionen av kontorsmöbler står för utsläpp på omkring 170 000 ton koldioxid per år.