Dagens M&U 21 februari 2025

Punktskatten, som uppgår till 34 kronor per kilo aktiv substans, syftar till att minska användningen av skadliga kemikalier. BGHR menar att skattefusket snedvrider konkurrensen och gör att hållbara alternativ konkurreras ut av högkoncentrerade, billigare produkter. Man påpekar också att produktionen av etanol, den vanligaste aktiva substansen i handsprit, leder till stora miljöproblem som avskogning, vattenföroreningar och brott mot mänskliga rättigheter.

Kiilto Clean AB är en av tillverkarna som inte betalar punktskatt. Till Dagens M&U hävdar företaget att lagstiftningen är otydlig och att det krävs ett förtydligande från myndigheterna. Skatteverket säger dock till Dagens M&U att reglerna är tydliga och att handdesinfektion omfattas av skatten. De företag som inte betalat kan krävas på skatt retroaktivt upp till sex år tillbaka.

Läs granskningen i Miljö & Utveckling

Helena Thybell tar över verksamheten på SIWI

Stockholm International Water Institute, SIWI, har utsett Helena Thybell till ny verkställande direktör, med tillträde den 17 mars. Helena Thybell, tidigare vd för Rädda Barnen Sverige, har omfattande erfarenhet av strategisk organisationsutveckling och ledarskap.

Under de senaste åren har SIWI ställts inför betydande utmaningar. I september 2024 rapporterades det om stora personalneddragningar, där antalet anställda förväntades minska från 90 till 13 personer. Denna drastiska minskning väckte då bestörtning bland många medarbetare och i branschen. Skarp kritik har också riktats mot SIWI:s ledning som beskrivits som ”dysfunktionell” och ”destruktiv”.

Problemen är dock ingenting som nämns i den kommunikation SIWI nu går ut med kring nyrekryteringen.
– Jag är verkligen glad över att få ansluta till en så välrenommerad och inflytelserik organisation som SIWI, säger Helena Thybell i en kommentar.

SMHI uppdaterar modell för luftkvalitet

SMHI lanserar nu en ny version av webbtjänsten Nationell modellering av luftkvalitet för år 2023. Den uppdaterade modellen erbjuder skarpare data, ny funktionalitet och kan nu jämföras med EU:s skärpta luftkvalitetsdirektiv som träder i kraft 2030.

Webbtjänsten visar detaljerade halter av kvävedioxid, NO2, samt PM10 och PM2.5 för hela Sverige och kan användas av kommuner för att planera luftkvalitetsåtgärder. En månadslång beräkningsprocess på en superdator har legat till grund för den senaste uppdateringen, som finansierats av Trafikverket, Naturvårdsverket, Arbets- och Miljömedicin vid Göteborgs universitet samt Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Bland förbättringarna finns mer precisa emissionsdata, uppdaterade spridningsberäkningar och en mer detaljerad hantering av NOx-kemi, fordonsflottor och sandning. Dessutom har modellen nu källfördelade resultat som visar vilka sektorer – exempelvis trafik, sjöfart eller uppvärmning – som står för de största utsläppen i olika områden.

En viktig nyhet är anpassningen till EU:s nya luftkvalitetsdirektiv, som skärper gränsvärdena för bland annat NO2, PM10 och PM2.5. Dessa förändringar kommer att påverka hur svenska myndigheter bedömer och hanterar luftkvalitet framöver.

FN-möte i Rom ska slutföra förhandlingar om biologisk mångfald

Den 25–27 februari samlas världens länder i Rom för att förhandla om återstående frågor kring bevarandet av biologisk mångfald. Mötet är en fortsättning på höstens CBD COP 16, där finansiering var en central fråga, och syftar till att fastställa gemensamma indikatorer för övervakning samt detaljer för hur ländernas genomförande ska följas upp.

Ett övervakningsramverk har uppdaterats med indikatorer för att mäta tillståndet för biologisk mångfald, påverkan från exempelvis bekämpningsmedel och ohållbar konsumtion samt åtgärder för att förbättra situationen. På mötet i november enades parterna om de flesta uppdateringar, men tre indikatorer om påverkansfaktorer återstår att slutförhandla i Rom.

Under mötet ska länderna också enas om hur rapporteringen av genomförandet ska ske inför den första globala uppföljningen 2026. Diskussionerna omfattar hur rapporteringen ska sammanställas, vilka aktörer som ska bidra med information och hur resultaten ska användas för att styra det fortsatta arbetet.

Ny guide för hållbar renovering

En ny rapport, Retrofitting the Built World, lanseras nu av Mitsubishi och nyhetstjänsten Edie för att lyfta konkreta lösningar för att förbättra energieffektiviteten i befintliga byggnader. Guiden riktar sig till fastighetsägare, företag och beslutsfattare som vill minska sin klimatpåverkan genom att uppgradera snarare än att riva och bygga nytt.

Rapporten, som har fokus på Storbritanniens fastighetsbestånd lyfter fram att nästan 80 procent av landets nuvarande byggnader kommer att vara i bruk 2050, vilket gör energieffektiva renoveringar avgörande för att nå landets klimatmål. Författarna betonar att så kallad retrofitting, energieffektiv ombyggnation, kan minska energianvändningen med upp till 65 procent vid större åtgärder och att investeringen ofta lönar sig både ekonomiskt och miljömässigt.

Bland de praktiska tipsen i guiden finns både så kallad ”ytlig” och ”djup” retrofitting. Ytlig retrofit innebär enklare åtgärder som att byta till LED-belysning, optimera termostatinställningar och installera rörelsesensorer för att minska onödig energianvändning. ”Djup” retrofit omfattar mer omfattande förändringar som att förbättra isoleringen, installera värmepumpar och integrera förnybara energikällor som solpaneler och batterilagring.

Läs “Retrofitting the Built World: Practical Pathways to Sustainability”

Första sammanträdet för Gröna klimatfonden under svenskt ordförandeskap

Den 1 januari 2025 tog Sverige över ordförandeskapet i Gröna klimatfonden, världens största multilaterala fond för klimatfinansiering. Vid det första styrelsemötet under svensk ledning godkändes elva insatser, bland annat för klimatanpassning i sårbara länder och för att stärka befolkningsgrupper som drabbas av klimatförändringar.

Bland projekten finns satsningar på livsmedelsförsörjning och vattenförsörjning i länder som Senegal, Togo, Kenya, Mexiko, Bolivia och Peru. Dessutom avsätts medel till varningssystem för klimatrelaterade naturkatastrofer i Etiopien och Somalia samt klimatanpassning i små ö-nationer i Stilla havet.

Projekten som godkändes vid mötet omfattar totalt cirka 7,4 miljarder kronor, varav Sveriges bidrag uppgår till cirka 520 miljoner kronor. Sverige har totalt avsatt 8 miljarder kronor till fonden för perioden 2024–2027.