Dagens M&U 20 november 2024

Under gårdagen publicerades Sveriges nya nationella avfallsplan ”Avfall i ett cirkulärt samhälle” samt det avfallsförebyggande programmet ”Ett cirkulärt Sverige tänker efter – före!”. Elin Bergman, expert på cirkulär ekonomi och verksam vid organisationen Cradlenet, välkomnar den nya nationella avfallsplanen som steg i rätt riktning. Hon betonar dock vikten av att byta perspektiv från ”avfall” till att i stället tala om resurser eller restflöden.

Elin Bergman konstaterar att den nationella avfallsplanen inte innehåller några styrmedel eller mål och säger att det är en stor besvikelse att det inte finns några bindande förslag. Hon tycker att det är allvarligt att exempelvis målet för att materialåtervinna bygg- och rivningsavfall inte uppnåtts och att Sverige riskerar att missa EU:s mål för kommunalt avfall.

Planen innehåller nästan 500 förslag – vad tycker du om dem?

– Det är en stor mängd förslag som är mer eller mindre bra. Det stora problemet med de flesta av förslagen är att de kräver ökade anslag från regeringen, något som Naturvårdsverket inte nämner vad jag kan se. Regeringen har i stället minskat anslagen till de flesta av de instanser som ska genomföra förslagen.

Elin Bergman hade gärna sett en prioriteringsordning av förslagen. Hon tycker också att det saknas många viktiga förslag. 

– Några av de viktigaste förslagen som vi saknar är dels ett övergripande nationellt mål för när vi ska ha cirkulär ekonomi implementerat i Sverige så som man har i Nederländerna och Finland. Utan ett sådant blir det ingen fart på frågan i samhället.

Nya krav på hantering av kemiska produkter

EU har uppdaterat CLP-förordningen för att stärka skyddet för hälsa och miljö. De nya reglerna gäller företag som hanterar kemiska produkter och innehåller bland annat:

• Krav på tydligare etiketter, inklusive minsta teckenstorlek och svart text på vit bakgrund.
• Möjlighet att använda utvikbara etiketter, med krav på utformning och information.
• Skärpta regler för märkning vid e-handel och i reklam.
• Förtydliganden för klassificering av komplexa ämnen och blandningar.
• Nya säkerhetskrav vid påfyllningsstationer, inklusive märkning av pumpar och etiketter för fordonsbränslebehållare.

Reglerna träder i kraft 10 december 2024 med övergångsperioder för anpassning.

Läs ”Updated guidance on CLP” från Echa

Läs ändringsförordningen (EU) 2024/2865 på Eur-lex’

G20 överens om ”effektiv” beskattning av ”ultra-rika” för hållbar utveckling

Under G20-mötet i Rio de Janeiro beslutade världens ledare att införa högre skatter för ultra-rika individer för att finansiera hållbar utveckling och påskynda framsteg mot FN:s globala mål för 2030. I mötets deklarationen som publicerades på tisdagen framhålls att en progressiv beskattning är ett avgörande verktyg för att främja ekonomisk tillväxt och social inkludering. Överenskommelsen formuleras i deklarationen som ”en effektiv beskattning av ultra-rika”.

Brasiliens president Luiz Inácio ”Lula” da Silva fokuserade mötet på tre områden: social inkludering, energiomställning och reformering av global styrning. Deklarationen betonade vikten av rättvisa åtgärder och en starkare internationell samverkan för att nå Parisavtalets mål och anpassa samhället till klimatförändringarnas effekter.

Trots att mötet innehöll positiva åtgärder för förnybar energi och energieffektivitet, kritiserades avsaknaden av bindande mål för att fasa ut fossila bränslen, då flera oljeberoende länder blockerade ett tydligare språkbruk i deklarationen.

Läs ”G20 Rio de Janeiro Leaders’ Declaration”

Sverige kritiseras för att ta med fossillobbyister till Cop29

En ny analys visar att EU-länder har tagit med 113 fossilbränslelobbyister till FN:s klimatmöte Cop29 i Baku. Länder som Grekland och Italien, de största köparna av Azerbajdzjans gas via den kontroversiella Southern Gas Corridor-pipelinen, har de största delegationerna med 24 respektive 22 lobbyister, främst från gasindustrin. Sverige har tagit med 17 lobbyister, inklusive representanter från E.ON, medan Belgien har skickat 13, däribland sex från gasbolaget Fluxys.

Rapporten visar också att vissa länder använder klimatmötet för att sluta fossilbränsleavtal. Italien, som hade sju lobbyister från Italgas i sin delegation, skrev under ett strategiskt gasdistributionsavtal med Azerbajdzjans statliga oljebolag Socar under mötets andra dag.

Cop29 har färre deltagare än förra årets möte i Dubai, men andelen fossilbränslelobbyister har ökat. Enligt analysen, som gjorts av klimatinitiativet ”Kick Polluters Out Coalition” fanns totalt 1773 fossilbränslelobbyister på plats i Baku, fler än delegaterna från världens mest klimatutsatta länder.

Biobaserade oljeutsläpp hotar marina Natura 2000-områden

En ny rapport från Linnéuniversitetet och Kustbevakningen visar att utsläpp av biobaserade oljor från kemikalietankfartyg hotar känsliga marina områden i Östersjön och Västerhavet, särskilt Natura 2000-områden. Utsläppen, som ofta sker vid rengöring av fartygstankar, har upptäckts i hög frekvens utanför Skåne, Blekinge och Öland. Enligt rapporten krävs ett skarpare regelverk för att skydda de känsliga ekosystemen.

Trots att fossila oljeutsläpp är förbjudna i regionen, tillåter det internationella regelverket Marpol begränsade utsläpp av biobaserade oljor som tallolja, biodiesel och vegetabiliska oljor. Studien visar att dessa oljor kan vara lika skadliga som fossila oljor för marina fåglar och organismer. Mellan 2020 och 2023 dokumenterade Kustbevakningen 233 utsläpp, varav 14 procent skedde i skyddade Natura 2000-områden. Ett av de största utsläppen täckte 78 kvadratkilometer havsyta.

Läs rapporten

Nature granskar miljölagstiftningens roll i hållbarhetsomställningen

Sökandet efter miljörättvisa kräver omfattande lagstiftning och insatser från jurister för att navigera komplexa rättssystem. I ett temanummer om miljölagar belyser *Nature Sustainability* hur lagstiftning påverkar hållbarhet och miljörättvisa. Artiklarna visar hur juridiska konflikter om klimat, markanvändning och resurser speglar förändrade värderingar och rättsliga tillämpningar.

I en artikel undersöks hur klimatstämningar mot företag påverkar aktiemarknaden. Analysen av 108 fall i Europa och USA 2005–2021 visar att negativa domar kan sänka företags värde med i genomsnitt 360 miljoner dollar, medan positiva utfall kan ge ökningar på 190 miljoner.

I en annan artikel kartläggs 27 000 miljörättsliga stämningar i USA under perioden 1988–2022. Studien visar att NGO:er, företag och staten står för lika många stämningar, och att domstolsval ofta används strategiskt beroende på ärendenas natur och geografiska plats.

Läs ” Balancing rights” i Nature Sustainability