Dagens M&U 20 februari 2025

I en artikel i nyhetstjänsten Magazin 24 anklagas Köpings kommun för att ha sålt en del av sin verksamhet, Västra Mälardalens Energi & Miljö AB, för att undvika EU:s nya hållbarhetsredovisningskrav, CSRD. Nyhetstjänsten lyfter misstankar om att försäljningen genomförts innan de nya reglerna träder i kraft för att undvika de administrativa och ekonomiska bördor som kraven medför.

Artiklarna bygger till stor del på kritik från lokala aktörer, inklusive politiska företrädare. Det saknas dock offentliga dokument eller uttalanden från kommunen som bekräftar att undvikande av CSRD-krav varit ett motiv för försäljningen. Kommunen hänvisar i stället till ekonomiska verkligheter och verksamhetsmässiga faktorer. Dessa förklaringar utvecklas inte närmare i artiklarna.

I en debattartikel skriver Daniel Åkervall, språkrör för Miljöpartiet de gröna i Köping, att det är allvarligt om uppgifterna stämmer.

”Om Köpings kommun gör ”låtsas-affärer” i mångmiljonklassen för att undvika hållbarhetsredovisning är det skamligt. Västra Mälardalens Energi & Miljö AB är med sin fjärrvärme ett av våra i särklass mest klimat- och miljöpåverkande bolag, vilket gör det extra besvärande om detta är sant”, skriver han i debattartikeln.

Läs artikeln i Magazin 24

Läs Daniel Åkervalls debattartikel

Hållbarhetschef ska leda fastighetsbranschens EU-arbete

Union Internationale de la Propriété Immobilière, UIPI har utsett Fastighetsägarnas hållbarhetschef, Rikard Silverfur, till ordförande för sin EU-kommitté. Han ska leda arbetet med att bevaka och påverka EU:s politik för att stärka investeringar och skapa hållbara och rättvisa villkor för fastighetsbranschen.

Som ny ordförande ser Rikard Silverfur tre centrala frågor som särskilt viktiga: långsiktiga spelregler för investeringar, hållbarhet och energieffektivisering samt respekten för nationella skillnader på bostadsmarknaden.

– Omställningen måste ske på ett sätt som är både ekonomiskt och tekniskt genomförbart. Vi arbetar för att EU:s lagstiftning, såsom energikrav och taxonomiregler, ger rätt incitament snarare än att skapa hinder, säger han till Dagens M&U.

EU:s bostadspolitik är nu i fokus, och en särskild bostadskommissionär har fått i uppdrag att ta fram en europeisk plan för fler överkomliga bostäder. Planen väntas innehålla åtgärder för att sänka byggkostnader, stärka arbetskraftens kompetens och höja produktiviteten i byggsektorn.

– Med bostadspolitik för första gången på EU:s agenda är det avgörande att vi bidrar med fakta och lösningar som främjar en hållbar och välfungerande fastighets- och bostadsmarknad, säger Rikard Silverfur.

Nytt svenskt system för miljörapportering

Riksdagsledamoten Johnny Svedin (SD) har ställt en skriftlig fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) om vilka åtgärder regeringen vidtar för att säkerställa att miljökrav inte slår oproportionerligt hårt mot små och medelstora företag. Nu svarar Romina Pourmokhtari och lyfter i sitt svar främst det aktiva arbetet med att förenkla och korta processerna kring miljötillstånd.

I svaret berättar hon också om arbetet med att utveckla det nya digitala systemet för miljörapportering som Naturvårdsverket fått i uppdrag att ta fram tillsammans med länsstyrelserna. Enligt uppdraget till myndigheterna ska deras förslag läggas fram i slutet av februari.

I svaret uppger Romina Pourmokhtari att systemet ska stärka företagens egenkontroll och samtidigt förenkla tillsynen för myndigheterna.

Läs Romina Pourmokhtaris svar

Läs om uppdraget till Naturvårdsverket

Hård debattstrid om klimatpolitiken i EU

Isabella Lövin (MP) och Alice Teodorescu Måwe (KD), båda Europaparlamentariker, möts i Dagens industri i en skarp debatt om klimatpolitiken i EU. Isabella Lövin kritiserar Moderaterna och Kristdemokraterna för att underminera den gröna omställningen och menar att deras politik hotar Europas industriella konkurrenskraft. Alice Teodorescu Måwe svarar med att hävda att Miljöpartiets politik kväver Europas ekonomi och driver företag ur EU.

Isabella Lövin argumenterar för att den svenska industrins framgång inom klimatomställningen bygger på långsiktiga politiska beslut och tydliga spelregler. Hon menar att Moderaterna och Kristdemokraterna nu riskerar att bromsa utvecklingen genom att vilja luckra upp klimatlagar, skjuta upp klimattullar och försvaga företags hållbarhetsrapportering. Enligt Isabella Lövin är det just en ambitiös klimatpolitik som gynnar europeisk industri och säkrar dess konkurrenskraft globalt.

Alice Teodorescu Måwe motsätter sig denna bild och menar att EU:s överreglerade klimatpolitik snarare skadar industrin än stärker den. Hon pekar på att EU:s ekonomi stagnerat medan USA och Kina växer och anser att Miljöpartiets politik leder till att företag flyttar sin produktion utanför Europa. Hon kritiserar också det tidigare motståndet mot kärnkraft och menar att det bidragit till dagens instabila energiförsörjning.

Läs Isabella Lövins debattinlägg

Läs Alice Teodorescu Måwes replik

Splittrat Europa kring omnibus-förslaget

Nästa vecka planerar EU-kommissionen att lägga fram förslaget om den så kallade omnibus-lagen med förenklingar av regelverk som CSRD och CSDDD. Läckta dokument visar att förslaget kan komma att försenas något, men i så fall bara någon vecka.

I Europa är diskussionerna i full gång och de stora länderna är splittrade i frågan. Spanien och Italien driver en linje där de vill att så mycket som möjligt av de resan fastslagna reglerna i CSRD behålls. Tyskland och Frankrike driver en motsatt linje och vill se stora förändringar och dessutom skjuta fram både CSRD och due diligence-lagstiftningen CSDDD.

Syftet med förenklingarna i omnibus-paketet uppges av EU-kommissionen vara att minska regelbördan för europeiska företag och göra dem mer konkurrenskraftiga gentemot omvärlden.

Städernas klimatanpassning – så mycket saknas

En ny rapport från CDP visar att 611 städer i 75 länder rapporterade totalt 2 508 klimatrelaterade projekt under 2024, med ett investeringsbehov på 86 miljarder dollar. Behovet av klimatfinansiering har ökat med 23 procent jämfört med föregående år, men finansieringen är fortfarande långt ifrån de 800 miljarder dollar som behövs årligen fram till 2030.

Nästan hälften av projekten, 48 procent, befinner sig i tidiga utvecklingsstadier och behöver tekniskt och finansiellt stöd. De tre största sektorerna för investeringar är vattenförvaltning,  272 projekt med investeringar på 28 miljarder dollar, transport 397 projekt med investeringar på 19 miljarder dollar samt byggnader och energieffektivitet, 508 projekt med investeringar på 12 miljarder dollar.

Amerikanska städer rapporterar flest projekt, 484, följt av Storbritannien, 333, Brasilien, 204, och Portugal, 181. Städer i tillväxtmarknader utgör endast 27 procent av de rapporterade finansieringsbehoven, vilket pekar på en ojämlik fördelning av resurser. I rapporten uppmanar man till ökad offentlig finansiering, starkare engagemang från den privata sektorn och bättre samordning mellan nationella och lokala strategier.

Läs Global Snapshot 2024