Ericsson tonar ner mångfald i hållbarhetsrapporten
Dagens M&U 2 april 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Flera amerikanska ambassader har nyligen uppmanat europeiska bolag att rätta sig efter Donald Trumps direktiv som förbjuder företag att ha riktlinjer för social hållbarhet och mångfaldsfrågor om man vill göra affärer med USA. Nu berättar Dagens industri att den svenska telekomjätten Ericsson redan nu i sin årsredovisning för 2024 tagit bort tidigare formuleringar om mångfald och inkludering.
I Ericssons årsredovisning för 2023 förekom orden ”mångfald” och ”inkludering” tolv gånger i avsnittet om personalpolitik. I den senaste rapporten har dessa ersatts med uttryck som ”likabehandling och möjligheter”, och även tidigare formuleringar om könsfördelning bland nyanställda har tagits bort. Trots detta menar bolaget att det inte skett någon förändring i det interna arbetet med dessa frågor.
Ericssons presschef Ralf Bagner förklarar i en skriftlig kommentar till SVT att språket i årsrapporten uppdaterats för tydlighetens skull, och att företaget inte tolererar diskriminering. Han understryker att arbetet med mångfald och inkludering fortsätter som tidigare.
Läs ”Efter Trump – Ericsson rensar bort ”mångfald och inkludering”
C pressar regeringen om elbilsbonus
När avser regeringen att presentera sin aviserade elbilspremie? Det kräver Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin nu svar på i en skriftlig fråga till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Rickard Nordin konstaterar att regeringen sedan sitt tillträde avskaffat elbilsbonusen, vilket tillsammans med bland annat kraftigt ökade fossila subventioner gjort att andelen elbilar i nybilsförsäljningen minskat. Han konstaterar vidare att Sveriges utsläpp ökat kraftigt. Regeringen har sedan tidigare aviserat att en ny elbilspremie ska införas, men Rickard Nordin menar att det fortfarande saknas en tydlig tidsplan för när detta stöd ska träda i kraft.
”Vi har flera många gånger haft anledning att betvivla regeringens tidsplaner och beräkningar. Att det nu ges dubbla besked kring införandet underlättar inte. Det vore bra om ministern kunde tydliggöra vad det är som gäller egentligen”, skriver Rickar Nordin i den skriftliga frågan.
Elbilar levererar el till lokal marknad i Göteborg
För första gången har elbilsbatterier levererat el direkt till det lokala elnätet i Göteborg genom den så kallade vehicle-to-Grid-tekniken, V2G. Fyra elbilar från Volvo Cars, utrustade med dubbelriktad laddning, levererade sammanlagt 111 kWh till Göteborg Energis lokala flexibilitetsmarknad, Effekthandel Väst, vid två tillfällen i mars 2025.
Detta markerar avslutningen på ett gemensamt pilotprojekt som Göteborg Energi och Volvo Cars påbörjade hösten 2023. Projektets syfte var att undersöka hur villaägare kan bidra till elnätets kapacitet genom sina elbilsbatterier.
Med fler fordon som förväntas få dubbelriktad laddning i framtiden, bedöms tekniken ha stor potential för att bidra till att hantera kapacitetsbrist i elnäten.
EU-parlamentet röstar om att skjuta upp CSRD och CSDDD
På torsdag väntas Europaparlamentet avsluta röstningen om ett förslag från EU-kommissionen som innebär att införandet av två centrala hållbarhetsdirektiv, CSRD och CSDDD, skjuts upp. Förslaget innebär att mindre företag får två års uppskov med kraven på hållbarhetsrapportering enligt CSRD, medan de största företagen får ett års förlängning av införandet av CSDDD-reglerna.
Förslaget, som kallas ”Stop-the-clock-direktivet”, är en del av EU-kommissionens Omnibus-paket, som syftar till att förenkla lagstiftningen och minska den administrativa bördan för företag inom unionen. Redan på tisdagen röstade parlamentet för att snabbbehandla ärendet, vilket gör att torsdagens omröstning kan bli avgörande. Om det antas, återstår endast ett formellt godkännande från ministerrådet.
Om uppskovet godkänns får medlemsländerna ett år extra för att införa CSDDD i nationell lagstiftning, vilket flyttar fram tillämpningen från 2027 till 2028 för de största företagen. Förespråkare menar att fördröjningen ger företag mer tid att förbereda sig, medan kritiker befarar att EU:s gröna omställning riskerar att bromsas.
Globala miljöfondens chef på besök
Carlos Manuel Rodríguez, chef för Globala miljöfonden, GEF, avslutar den 2 april ett tvådagarsbesök i Stockholm där han träffar flera svenska beslutsfattare och aktörer inom miljöområdet. Besöket inleddes den 1 april med möten tillsammans med bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).
Syftet med Carlos Manuel Rodríguez besök var att diskutera Sveriges prioriteringar inför GEF:s nionde finansieringsomgång, som pågår fram till mitten av 2026.
Under sin vistelse i Sverige träffade Carlos Manuel Rodríguez även representanter från riksdagens miljö- och jordbruksutskott, näringslivet, akademin, civilsamhällesorganisationer och relevanta myndigheter. Diskussionerna kretsade bland annat kring hur fondens arbete kan bli mer kostnadseffektivt och hur samarbete med privata aktörer kan stärkas.
Sverige är en av fondens större givare och har åtagit sig att bidra med 4,1 miljarder kronor under perioden 2023–2032. År 2025 uppgår det svenska stödet till klimat- och miljöfonder till över 2,7 miljarder kronor, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2022.
IVL: EU-länderna behöver skärpa insatserna mot matsvinn
IVL Svenska Miljöinstitutet har i en ny rapport för Europeiska miljöbyrån analyserat 332 åtgärder som EU-länderna genomförde under 2023 för att minska matsvinnet. Rapporten visar att endast 15 av EU:s 27 medlemsländer har tagit fram specifika strategier eller handlingsplaner för att förebygga matsvinn.
Granskningen kategoriserar åtgärderna enligt livsmedelshierarkin – en modell som prioriterar att minska matsvinn framför återvinning eller energiutvinning. De flesta åtgärderna utgörs av så kallade ”mjuka” politiska insatser, såsom information, utbildning och frivilliga överenskommelser. Rapporten understryker vikten av att förebyggande arbete och minskad konsumtion ska vara högsta prioritet i kampen mot matsvinn i EU.
Läs ”Ambitions towards food waste prevention in the EU-27 Member States”