Dagens M&U 19 mars 2025

Science Based Targets initiative, SBTI, har publicerat ett utkast till en reviderad ”Corporate Net-Zero Standard” för konsultation. En av de största förändringarna gäller krav på minskning av scope 3-utsläpp, där företag nu kan få mer flexibilitet jämfört med det tidigare kravet på 90 procents minskning av absoluta utsläpp till 2050.

Den nya standarden föreslår en uppdelning av företag i två kategorier baserat på storlek och geografi. Större företag i höginkomstländer kommer att omfattas av strängare krav, medan mindre företag i låg- och medelinkomstländer får mer flexibilitet. Dessutom föreslås det att alla företag ska ta fram en omställningsplan, något som blir obligatoriskt inom EU genom Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD.

För Scope 3-utsläpp föreslås tre alternativ för långsiktiga mål: en absolut minskning, en intensitetsbaserad minskning eller att öka andelen av leverantörer och samarbetspartners som är i linje med nettonollmålet. För Scope 1 och 2 föreslås att företag ”ska använda 100 procent fossilfri el senast 2040” samt att de bör prioritera direkta utsläppsminskningar framför kompensation.

En annan förändring gäller ”hantering av kvarvarande utsläpp”. Tidigare har företag behövt neutralisera dessa först vid nettonoll-året, men den nya standarden uppmuntrar företag att börja hantera dessa utsläpp redan under övergången.

Offentlig konsultation pågår till den 1 juni 2025, varefter en andra remissrunda och tester med utvalda företag kommer att genomföras. Slutlig godkännandeprocess leds av SBTI:s tekniska råd och styrelse.

Läs “SBTI Corporate Net-Zero Standard Version 2.0”

FN: Byggsektorn visar frikoppling mellan tillväxt och utsläpp

FN:s senaste ”Global Status Report for Buildings and Construction 2024/2025” visar att det finns vissa tecken på minskad koldioxidintensitet i byggsektorn, men att frikopplingen mellan ekonomisk aktivitet och utsläpp fortfarande är begränsad. Under 2023 stod bygg- och fastighetssektorn för 34 procent av de globala koldioxidutsläppen, och de operationella utsläppen ökade till 9,8 gigaton, en ny rekordnivå.

Samtidigt minskade de så kallade ”embodied emissions-utsläppen” från byggmaterial något. Detta förklaras delvis av en avmattning i byggaktiviteten och ökad användning av lågkoldioxidmaterial i vissa regioner som EU och Nordamerika. Samtidigt har byggnader blivit mer energieffektiva, men förbättringarna är inte tillräckliga för att kompensera för att den totala byggnadsytan ökar och att fler byggnader byggs med energiintensiva system.

Energianvändningen i sektorn minskade något under 2023, till stor del på grund av mildare vintrar snarare än strukturella energieffektiviseringsåtgärder. Elektricitetens andel av energianvändningen i byggnader fortsätter att öka, vilket kan bidra till lägre utsläpp på sikt om elproduktionen blir mer klimatvänlig.

Läs ”Global Status Report for Buildings and Construction 2024/2025”

Expert: Dags att förbereda sig för EU:s nya lönetransparensdirektiv

Snart införs EU:s nya lönetransparensdirektiv. En av de stora förändringarna som kommer är att anställda får rätt att begära ut information om lönespann för likvärdiga roller. En annan förändring är att arbetsgivare inte längre får fråga kandidater om deras tidigare löner vid rekrytering. I stället måste de kommunicera lönenivån för rollen och säkerställa att lönesättningen är rättvis och motiverad.

Paula Hogéus, expert på EY, betonar i en intervju i Miljö & Utveckling vikten av att företag redan nu granskar sina processer och gör en översyn av sina lönekartläggningar. Hon poängterar att företag behöver en systematisk insamling av lönedata och en tydlig metod för att avgöra vilka roller som är likvärdiga. Företag som redan arbetar med lönekartläggningar har en fördel, men de behöver säkerställa att de uppfyller de nya rapporteringskraven.

Direktivet innebär inga förändringar i principen om lika lön för lika arbete, som redan gäller enligt lag. Däremot ställer det högre krav på transparens och att företag kan redovisa och motivera löneskillnader på ett tydligt sätt.

Läs intervjun med Paula Hogéus

Luftkvaliteten i Umeå förbättras – men utmaningar kvarstår

Halterna av kvävedioxid i Umeå har minskat och ligger nu under både dagens och framtida EU-gränsvärden, enligt en ny rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet. Under 2024 uppmättes en genomsnittlig NO₂-halt på 18 mikrogram per kubikmeter vid Västra Esplanaden, vilket är under EU:s kommande gräns på 20 mikrogram. Partikelhalterna har också förbättrats, men WHO:s riktvärden överskrids fortfarande vissa dagar.

Den största källan till luftföroreningar i Umeå är trafiken. Under 2024 överskreds WHO:s riktvärde för kvävedioxid under 73 dygn, och för PM10 under 23 dygn – klart över EU:s framtida gräns på 18 dagar per år. För att minska utsläppen har kommunen genomfört flera åtgärder, bland annat byggt en ringled för att leda bort genomfartstrafik och satsat på elbussar och laddinfrastruktur.

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv, som träder i kraft 2030, skärper gränsvärdena för både kvävedioxid och partiklar. För att klara de nya normerna kommer Umeå kommun att behöva fortsätta anpassa sin stadsplanering och trafikstrategi.

– Vi behöver göra ännu mer för att hålla luftkvaliteten på en bra nivå, säger Katharina Radloff, miljöstrateg på Umeå kommun till Dagens M&U.

Byggnader som batterier – stomvärme kan avlasta elnätet

En studie från Högskolan i Halmstad visar att flerbostadshus kan fungera som energilager genom så kallad stomvärme. Systemet, där värmeslingor gjuts in i byggnadens konstruktion, gör det möjligt att lagra värme och avge den vid behov. Detta kan minska belastningen på elnätet och optimera användningen av förnybar energi.

Forskningsstudien jämförde stomvärme med andra uppvärmningssystem och visade att det är det mest flexibla alternativet. Byggnader med stomvärme kunde hålla inomhustemperaturen på en komfortabel nivå i upp till två dygn utan värmetillförsel, även vid nollgradig utomhustemperatur. Dessutom återhämtade sig värmen snabbare när systemet slogs på igen.

Trots sina fördelar är stomvärme ännu ovanligt i flerbostadshus. En utmaning är att systemet reagerar långsammare på temperaturändringar, vilket kan påverka boendes möjlighet att justera värmen snabbt.

Belysningsbranschen till attack mot Earth Hour

Branschorganisationen Belysningsbranschen kritiserar kommuner och regioner som deltar i Earth Hour genom att släcka ner belysningen i en timme. I en debattartikel på organisationens hemsida uppmanar dess VD, Mikael Castanius, istället till långsiktiga investeringar i energieffektiv belysning.

Mikael Castanius lyfter att EU sedan 2023 förbjudit konventionella lysrör, vilket påverkar över 17 miljoner armaturer i Sverige. Många kommunala byggnader, såsom skolor och vårdlokaler, har fortfarande gamla lysrörsanläggningar som snart måste bytas ut. Han menar att det finns en unik möjlighet att satsa på moderna, intelligenta belysningslösningar som kan minska energiförbrukningen. Mikael Castanius tycker också att belysningsstyrning numera är en nödvändighet snarare än en valfri funktion för att uppfylla dagens energikrav.