Efter 5 år med AI – här är Axfoods lärdomar för hållbarhetsarbetet
Dagens M&U 19 februari 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
För över fem år sedan började Axfood sin resa med att använda AI i stor skala. Genom sin egen AI-plattform har företaget accelererat sitt hållbarhetsarbete genom bland annat kortare transportsträckor och minskat matsvinn. Björn Blomqvist, som leder Axfoodkoncernens strategiarbete inom AI, delar med sig av lärdomar på vägen och ger råd till de som vill ta efter.
– I dag är det enklare än någonsin att börja använda AI, och utvecklingen går snabbt framåt. Ju tidigare ni börjar experimentera, desto snabbare kan ni dra nytta av möjligheterna. Samtidigt är det viktigt att inte underskatta vikten av expertis och erfarenhet. När det blir enklare att bygga AI-lösningar kan det också vara lätt att göra misstag, säger han till Dagens M&U.
Läs intervjun i Miljö & Utveckling
Experten om CSRD-införandet: Så påverkas företagets olika verksamheter
EU:s nya hållbarhetsdirektiv, CSRD, innebär stora förändringar för företag, och arbetet med hållbarhetsrapportering måste nu integreras i hela organisationen. För att lyckas krävs både utbildning och resurser, men också rätt verktyg och en tydlig arbetsplan. Det menar hållbarhetsexperten Stephanie Bedin, som i en intervju med Miljö & Utveckling beskriver vad CSRD kommer att betyda för olika yrkesroller på företaget.
Hållbarhetsrapporteringen blir en del av affärsstrategin och måste prioriteras av vd, ekonomichef, kommunikationsansvarig och HR, liksom av inköps- och hållbarhetsansvariga. Brist på tid, kunskap och resurser är vanliga utmaningar, särskilt för små och medelstora företag, konstaterar Stephanie Bedin.
Läs intervjun i Miljö & Utveckling
Brittiska banker tar bort klimatbonusar för chefer
De brittiska bankerna Barclays och Natwest har beslutat att ta bort klimatrelaterade mål från sina årliga bonusprogram för högre chefer. I stället kommer dessa hållbarhetsmål att integreras i långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram som utvärderar prestation över tre år. Denna förändring speglar en bredare trend inom näringslivet att avlägsna miljö- och mångfaldsmål kopplade till chefslöner.
Flera stora amerikanska banker och företag har också dragit sig ur klimat- och mångfaldsinitiativ som svar på politiska förändringar i USA. Andra banker, såsom HSBC och Lloyds Banking Group, inkluderar fortfarande klimatprestationer i sina incitamentsplaner.
Verktyg: Ny utbildningsplattform för TNFD
Taskforce on Nature-related Financial Disclosures, TNFD, har lanserat två nya verktyg, Learning Lab och Trainer Portal, för att stärka företags och finansaktörers kunskap om naturrelaterade frågor. Plattformarna är tillgängliga via TNFD:s webbplats och ger användare verktyg för att identifiera, bedöma, rapportera och agera på naturrelaterade risker och möjligheter.
TNFD uppger i samarbete med lanseringen att man har sett en kraftig ökning av intresset för naturrelaterade frågor, med över 1 700 organisationer i sitt forum och mer än 520 företag som redan antagit TNFD:s riktlinjer. Under det senaste året har TNFD:s vägledningsdokument laddats ner över 300 000 gånger, vilket visar ett stort behov av praktisk vägledning.
Högsta domstolen tar inte upp Auroramålet
I dag meddelade Högsta domstolen att den inte kommer att pröva Auroramålet, där Greta Thunberg och 300 andra unga klimataktivister stämt svenska staten för att de anser att Sverige måste ta till hårdare åtgärder för klimatet. Högsta domstolen anser att en domstol inte kan bestämma att riksdagen eller regeringen ska vidta en viss åtgärd. Däremot utesluter inte domstolen att en så kallad klimattalan som utformas på annat sätt kan prövas i svensk domstol.
I ett pressmeddelande skriver Aurora att domstolens beslut inte innebär att svenska statens ”otillräckliga klimatpolitik inte kränker mänskliga rättigheter, bara att domstolar inte kan pröva just denna talan”. Organisationen skriver också att deras juristteam kommer att utreda möjligheterna att driva frågan om svenska statens skyldigheter i klimatkrisen vidare.
Allt fler väljer tåget framför inrikesflyg
Under 2000-talet har tågresandet ökat stadigt, samtidigt som resorna för inrikesflyg har minskat. Det visar en ny analys som SJ tagit fram baserat på statistik från SCB, Trafikanalys och Transportstyrelsen. Mellan 2001 och 2024 ökade antalet persontåg som körts i Sverige med 53 procent. Under samma tidsperiod minskade antalet inrikesflyg med 58 procent. Statistiken visar också att priserna för inrikesflyg, sett till hela 2000-talet, stigit mer än dubbelt så mycket som priserna för tågresor.
Enligt analysen har fyra av tio passagerare försvunnit från inrikesflyget jämfört med 2019 – året innan pandemin. För tågresor finns ännu inte statistik för 2024, men under rekordåret 2019 ökade tågresorna med 91 procent jämfört med 2001. Enligt SJ tyder mycket på att det rekordet slogs under 2024.