Dagens M&U 19 december 2024

Den första rapporten, som kallas nexusrapporten, tar fasta på kopplingarna mellan biologisk mångfald, vatten, mat, hälsa och klimatförändringar. I den konstaterar IPBES att vi tydligare behöver se dessa kopplingar, och engagera hela samhället för att vända den negativa utvecklingen.

Den andra rapporten handlar om hur vi vänder utvecklingen. Lösningen enligt IPBES är omfattande. För att lyckas menar de att alla samhällsaktörer behöver agera, med en reformering av ekonomiska strukturer och ett ändrat synsätt på naturen och hur vi integrerar med den. I rapporten sammanfattas fem strategier för att främja omställningen.

• Naturvård och restaurering
• Förändringar i de sektorer som utnyttjar naturen mest
• Reformering av ekonomiska strukturer
• Förändringar i styrningssystem
• Förändringar i kunskap och attityder

Rapporterna har utarbetats av hundratals experter i över tre år. Syftet är att bidra till att uppnå målen i det globala ramverket för biologisk mångfald, Kunming-Montreal-avtalet, Parisavtalet och FN:s hållbarhetsmål.

Läs ”IPBES Transformative Change Assessment”
Läs ”IPBES Nexus Assesment”

Minskade investeringar i klimatteknik för tredje året i rad
De globala investeringarna i klimatteknik fortsätter att minska och väntas år 2024 landa på totalt 455 miljarder kronor, enligt en rapport från PwC. Detta innebär en kraftig nedgång jämfört med 789 miljarder kronor förra året och rekordåret 2021 då 1,6 biljoner kronor investerades.

Samtidigt visar rapporten att industri- och tillverkningssektorerna, som ansvarar för en tredjedel av världens koldioxidutsläpp, får en förhållandevis liten del av kapitalet. Endast åtta procent av årets investeringar har gått till dessa områden. Enligt David Ringmar, ansvarig för hållbarhetsrådgivning på PwC i Sverige, krävs större satsningar för att minska utsläppen.

Trots den negativa trenden har investeringar i AI-relaterad klimatteknik ökat. Under 2024 har hittills cirka 64,4 miljarder kronor investerats, vilket redan överträffar totalsumman för 2023. Ett framgångsrikt område är självkörande bilar, där investeringarna ökat med 67 procent jämfört med förra året.

Läs ”State of Climate Tech 2024”

Boverkets slutrapport – föreslår åtgärder för cirkulär ekonomi i byggsektorn
Boverket har nu slutfört sitt regeringsuppdrag om att främja en cirkulär ekonomi inom bygg- och fastighetssektorn. I den tillhörande rapporten belyser myndigheten sektorns utmaningar och potential, samt föreslår åtgärder för en hållbar omställning. Byggsektorn genererar, enligt Boverket, i nuläget cirka 40 procent av Sveriges avfall och 19 procent av miljöfarliga ämnen. Återbruk och återvinning sker enligt myndigheten i en blygsam skala, med särskilda utmaningar för material som plast, gips och glas.

För att stärka cirkulariteten föreslås bland annat utveckling av informationsinsatser, nya affärsmodeller och digitala verktyg. Boverket lyfter vikten av att använda befintliga byggnader längre, samt av att designa nya byggnader för framtida återbruk. Ekonomiska incitament och styrmedel, såsom förändrade momsregler och stöd för återbruk, bedöms vara centrala.

Myndigheten framhåller digitalisering som en förutsättning för omställningen, med förslag som inkluderar gemensamma dataformat och system för resurshantering. Rapporten betonar att hela värdekedjan måste agera för att uppnå en cirkulär ekonomi i sektorn.

Läs ”Uppdrag att främja en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn”

EU inför ny märkning för flygutsläpp
EU lanserar en ny utsläppsmärkning, Flight Emissions Label, FEL, för att ge resenärer tydligare information om koldioxidutsläpp vid flygresor. Från juli 2025 kan flygbolag både inom och utanför EU frivilligt ansluta sig till FEL. Märkningen ska standardisera beräkningen av utsläpp genom en metod som tar hänsyn till flygplanstyp, passagerarantal, fraktvolym och bränsleanvändning.

Resenärer kommer kunna se utsläppsnivåer för flygningar, i kilogram koldioxidekvivalenter, vilket ska underlätta mer medvetna val. En logotyp visas vid biljettköp för att garantera tillförlitlighet och motverka missvisande miljöpåståenden.

EU höjer målen för förnybar energi till havs
EU-länderna har nu uppdaterat sina mål för utbyggnad av förnybar energi i de havsområden som omger unionen. Med detta avses både vindkraft och vattenkraft ute till havs.

Medlemsstaterna kom överens om ett slutmål till 2050 då kapaciteten från dessa energislag ska uppgå till 360 gigawatt. Även ett delmål till 2030 beslutades då havsbaserad förnybar energi ska utgöra 88 gigawatt. I dag ligger motsvarande siffra på cirka 20 gigawatt.

Målen har tagits fram med hänsyn till ländernas nationella energi- och klimatplaner. Även förutsättningarna för vindkraft i de utpekade havsområdena, exempelvis den lokala miljön, har tagits i åtanke. Samtidigt påpekar EU-kommissionen att dessa mål inte är bindande och kan ändras av medlemsländerna.

Liberalerna föreslår förbud mot Shein och Temu i Sverige
Liberalerina vill förbjuda import av kinesiska lågprisvaror från nätbutiker som Shein och Temu. Bakgrunden är enligt Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) att det finns lite information om vad produkterna innehåller, vilket hon menar kan försämra förutsättningarna att skaffa barn eller leda till cancer. Hon framhåller också att svenska influencers har ett stort ansvar när det kommer till att göra konsumenter medvetna om riskerna med de kinesiska lågprisvarorna.

Partiet presenterar också tre andra förslag om kläder och mode som de vill driva inom regeringssamarbetet. Det handlar om sänkt moms på second hand-varor, ett förbud mot PFAS och en lagstadgad utsläppsredovisning på alla klädesplagg.