Dagens M&U 18 november 2024

Internationella Handelskammaren, ICC, har nu på Cop29 lanserat den tredje versionen av sitt ramverk för hållbar handel, ICC Principles for Sustainable Trade, ICC PST. Ramverket skapades efter Cop26 och ska definiera hållbar handel och värdera hur hållbar en produkt är i hela handelskedjan. Verktyget ska sedan kunna användas av banker och andra investerare vid riskbedömningar.

Ramverket är fortfarande i ett pilotstadie och utvärderas, förutom av banker, också av företag inom textil-, jordbruks- och fordonssektorn. I den tredje versionen kopplas befintlig rapportering av ekonomisk, social och miljömässig påverkan till ett övergripande hållbarhetsvärde av exempelvis en produkt. Värdet ska sedan säkerställa för alla involverade aktörer att en affär linjerar med Parismålen och FN:s globala hållbarhetsmål.

I dag rapporterar företag ofta vissa delar av en produkt eller hur den transporteras. Med den nya standarden vill ICC visa hållbarhetspåverkan från hela affären.

– Hållbarhetsavtrycket från enskilda produkter kan redan värderas genom livscykelanalyser. I ramverket vägs alla de olika rapporteringsbetyg samman för att få ett övergripande betyg på en produkt. Att ha definitioner på vad som egentligen är hållbar handel är en förutsättning för att mobilisera kapital i rätt riktning. Då kan till exempel banker börja överväga förmånliga lån till hållbarhetsklassade handelstransaktioner, säger ICC:s kommunikationschef Kajsa Persson-Berg till Dagens M&U.

EU-budgeten: Mindre till klimat mer till gränskontroll

Under lördagen kom EU-parlamentet och ministerrådet överens om unionens årliga budget för 2025. Det står klart att mindre pengar kommer att gå till klimatet jämfört med innevarande år. 2025 ska 657 miljarder kronor betalas ut till posten som heter Naturresurser och miljö, vilket är 7 miljarder mindre än 2024.

Detta trots att den totala summan i lördagens beslutade budget är 35 miljarder kronor högre än för 2024 års budget. En utgiftspost som har ökat nästan lika mycket som Naturresurser och miljö har minskat är Migration och gränsförvaltning.

Pengarna till miljö och klimat nådde en topp 2016, året efter Parisavtalet, på 725 miljarder kronor och utgjorde då 40 procent av den totala budgeten. 2025 kommer den andelen vara på 29 procent.

Den årliga budgeten för 2025 är en del av den fleråriga budgeten för 2021 till 2027 där ungefär 30 procent av den totala budgetsumman, alltså 3760 miljarder kronor, är avsatt för klimat och miljö.

Johan Rockström: Sveriges klimatpolitik är ohållbar och dyr

Sveriges nuvarande klimatpolitik är både ineffektiv och ekonomiskt riskfylld. Det skriver professor Johan Rockström i en debattartikel i DN Debatt i dag. I debattartikeln konstaterar han att Sverige riskerar att missa viktiga klimatmål och juridiska åtaganden, såsom Parisavtalet och EU:s klimatlagar. Han skriver att de svenska utsläppen ökade med 5,6 procent under tredje kvartalet 2024, trots krav på betydande minskningar. Han påpekar också att FN:s klimatrapporter visar att världen är på väg mot en uppvärmning på 3,1 grader globalt, vilket i Sverige motsvarar över 5 grader, vilket innebär allvarliga konsekvenser för ekosystem och ekonomi.

Johan Rockström föreslår i debattartikeln att regeringen uppdaterar klimatlagen med vetenskapligt stöd och en bred energiöverenskommelse om 100 TWh förnybar el till 2030, att  EU:s naturrestaureringslag och FN:s biodiversitetsramverk ska kopplas till klimatpolitiken samt att regeringen för en dialog med näringsliv och forskare för klargöra spelreglerna kring investeringar i den grön omställning.

Läs Johan Rockströms debattartikel i DN

Klimatprofiler kräver reformer av Cop-processen

Johan Rockström var en av många som i inledningen av Cop29 riktade kritik mot klimatförhandlingarna och menade att det var dags att gå från ord till handling. Nu förtydligar han tillsammans med en grupp ledande klimatprofiler sin ståndpunkt. I ett öppet brev till FN lyfter de behovet av att transformera Cop-systemet från en förhandlingsplattform till en process som levererar konkreta åtgärder för att hantera klimatkrisen.

I brevet föreslås sju nyckelreformer:

• Striktare urval av värdländer: Endast länder som stöttar fossilutfasning ska få vara värdar.
• Effektivare möten: Färre men lösningsorienterade möten för snabbare åtgärder.
• Stärkt ansvar: Mekanismer för att hålla länder ansvariga för sina klimatmål.
• Bättre klimatfinansiering: Standardiserade definitioner och transparens i finansieringsflöden.
• Permanent vetenskapligt råd: För att integrera aktuell forskning i beslutsprocessen.
• Klimat och jämlikhet: Ett klimat-fattigdomsombud för att belysa kopplingen mellan social och ekologisk stabilitet.
• Rättvis representation: Transparens och balans för att minska fossilindustrins inflytande.

Arsenal FC först med godkänt mål för nettonollutsläpp

Arsenal FC har blivit den första fotbollsklubben i världen att få sitt mål för nettonollutsläpp godkänt av Science Based Targets initiative, SBTI. Klubben siktar på att nå nettonollutsläpp senast 2040, ett åtagande som gjordes när man anslöt sig till FN:s Sports for Climate Action Framework för fyra år sedan.

Planen inkluderar att minska Scope 1 och 2-utsläpp med 42 procent till 2030 och 90 procent till 2040, jämfört med 2021 års nivåer. För Scope 3-utsläpp planeras en minskning av utsläppsintensiteten med 52 procent till 2030 och 97 procent till 2040. Klubben berättar att den från och med nu årligen kommer att rapportera sina framsteg.

Några av alla de åtgärder som Arsenal planerar för att minska sin miljöpåverkan är att använda 100 procent förnybar elektricitet på sina arenor och träningsanläggningar, förbättra avfallshantering och återvinning samt samarbeta med leverantörer för att sätta klimatmål. Dessutom arbetar klubben med lokala partners för att stärka klimatanpassningen kring arenan.

Slutligen har Arsenal också genom initiativet Green Action League uppmuntrat sina supportrar till hållbara handlingar, något som enligt Arsenal redan inspirerat till över 56 000 hållbarhetsåtgärder från fans i 164 länder.

Djuphavsgruvdrift: Minimal ekonomisk nytta och stora miljökonsekvenser

En ny rapport från Planet Tracker, ”Race to the Bottom”, hävdar att djuphavsgruvdrift ger små ekonomiska fördelar för länder, samtidigt som den orsakar betydande och irreversibla skador på marina ekosystem. Rapporten släpps i samband med att Internationella havsbottenmyndigheten, ISA, överväger att tillåta djuphavsgruvdrift.

Enligt rapporten kan varken skatteintäkter eller royalties motivera djuphavsgruvdrift ur ett ekonomiskt perspektiv. I de mest optimistiska scenarierna beräknas länder kunna tjäna upp till 6,25 miljoner dollar årligen i bolagsskatt och mellan 42 000 och 1,1 miljoner USD i royalties – summor som är försumbara för nästan alla nationalekonomier.

Läs ”Race to the Bottom”