Dagens M&U 18 mars 2025

Den nya textillagen, som trädde i kraft vid årsskiftet, har lett till en kraftig ökning av insamlat textilavfall i Sverige. Lagen, som är en del av EU:s avfallsdirektiv, kräver separat sortering och insamling av textilier för att främja en cirkulär ekonomi. Många kommuner kämpar samtidigt med att hantera de ökade volymerna på grund av brist på återvinningssystem, höga kostnader och oklarheter kring det kommande producentansvaret.

Kommunerna väljer olika metoder för att hantera textilavfallet. Vissa exporterar avfallet utomlands, medan andra satsar mer lokalt. I Småland har kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo valt att samarbeta med lokala hjälporganisationer för att hantera textilavfallet. Samarbetet sker genom Samverkan Återvinning Miljö, SÅM, där Jonatan Rosenquist är förbundsdirektör.

– Det är lokala hjälporganisationer som vi samarbetat med i många år, och som vi litar på. Vi anser att de har bäst system för sortering, återvinning och försäljning. De plockar ut kläder som passar för den svenska second hand-marknaden, där de också har sin största intäkt, säger han till Dagens M&U.

Samtidigt understryker han att det är i det närmaste omöjligt att sälja vidare alla kläder som lämnas in i Sverige, då marknaden här blir ”mättad”. Därför säger han att de kläder som inte fungerar här, skickas vidare till utländska anläggningar.

Läs hela intervjun i Miljö & Utveckling

Var tredje storbolag ökar utsläppen

En ny rapport från Klimatkollen och 2050 Consulting visar att en tredjedel av Sveriges storbolag med jämförbar data har ökat sina utsläpp av växthusgaser de senaste tre åren. Granskningen omfattar 150 bolag, varav sex – Addnode Group, Biotage, Creades, Instalco, SJ och Traton – antingen inte redovisar sina utsläpp alls eller endast i begränsad omfattning.

Rapporten pekar på flera trender:

• Andelen företag som rapporterar sina utsläpp har ökat från 9 till 95 procent mellan 2015 och 2023.
• 69 av de granskade bolagen har minst tre års jämförbar utsläppsdata.
• Utsläppen har i snitt ökat med 6,1 procent under de senaste tre åren.
• Volvo AB, Atlas Copco och ABB har varit de största utsläpparna sedan 2019.

Enligt rapportförfattarna beror många av de största utsläppsminskningarna snarare på försäljningar, nedläggningar och lågkonjunktur än på aktiva klimatåtgärder.

Läs ”Storföretagens historiska utsläpp”

SBTN lanserar nya mål för havssektorn

Science Based Targets Network, SBTN, presenterar i dag nya riktlinjer för företag inom havs- och sjöfartssektorn. Målen ska hjälpa företag att motverka habitatförlust, överfiske och minskad biologisk mångfald genom insatser i värdekedjan.

Haven är jordens största kolsänkor men hotas av överfiske och föroreningar. De nya riktlinjerna ger företag ett globalt ramverk för att stärka marina ekosystem och öka motståndskraften i försörjningskedjor.

Initiativet har tagits fram i samarbete med WWF, Conservation International och en styrkommitté där bland andra Marine Stewardship Council, Sustainable Fisheries Partnership och FN:s miljöprogram ingår.

Läs mer om Ocean Science-Based Targets

Cop30 överväger omstridd PR-byrå

PR-byrån Edelman förhandlar om att arbeta med FN:s klimatmöte Cop30, som hålls i Belém, Brasilien, i november, rapporterar The Guardian. Byrån har tidigare samarbetat med den brasilianska branschorganisationen Abiove, som företräder stora aktörer inom sojaproduktionen och anklagas för att ha försökt försvaga skyddet av Amazonas. Edelman har även haft uppdrag för fossilbolag som Shell och Chevron.

Byrån uppger att kontraktet med Abiove avslutades i december 2023 och betonar att den arbetar för att hjälpa sina kunder att minska sina utsläpp. Cop30:s organisation bekräftar att flera konsultbolag, däribland Edelman, övervägs för uppdraget men att inget slutgiltigt beslut har fattats.

SGU stöder slopat uranförbud – möter kritik från kommuner

Sveriges geologiska undersökning, SGU, ställer sig bakom ett slopande av förbudet mot uranbrytning, enligt ett remissvar till regeringen. Myndigheten anser att det nuvarande förbudet, som infördes 2018, hämmar prospektering av viktiga metaller och mineraler samt skapar konkurrensnackdelar inom EU.

Men flera kommuner med uranfyndigheter motsätter sig planerna. Falköping avvisar förslaget helt och varnar för miljörisker samt påverkan på jordbruk och boendemiljö. Kommunen menar att hållbara utvinningsmetoder saknas och att grundvattnet kan hotas. Även Skövde delar oron och hänvisar till erfarenheterna från Ranstadsverket, där uranbrytning på 1960-talet resulterade i saneringskostnader på 600 miljoner kronor.

I Jämtland kräver Berg och Östersund att förbudet blir kvar. De varnar för risker för Storsjöns dricksvatten och förespråkar ett totalförbud mot gruvdrift i alunskiffer. Östersund kritiserar dessutom promemorians otydliga skrivningar om det kommunala vetot och befarar att det kan försvagas.

Läs remissvaren av promemorian ”Att åter möjliggöra utvinning av uran”

EU minskade energianvändningen – transportsektorn gick mot strömmen

EU:s totala energianvändning sjönk med 4,2 procent under 2022 jämfört med året innan, enligt Eurostat. Den sammanlagda energiförbrukningen uppgick till 58,8 miljoner terajoule, där företag och myndigheter stod för 72,9 procent och hushållen för 27,1 procent.

Tillverkningsindustrin, den största energikonsumenten med 26 procent av totalen, minskade sin förbrukning med 8,5 procent. Även energisektorn, som omfattar el-, gas- och fjärrvärmeförsörjning, drog ned sin användning med 5,2 procent. Transport- och lagringssektorn gick däremot mot trenden – energianvändningen ökade med 8,1 procent och var därmed den enda sektorn med stigande förbrukning under året.