Dagens M&U 18 februari

Världens största kapitalförvaltare röstar allt oftare mot förslag kopplade till miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning, så kallade ESG-frågor, enligt en ny rapport från Morningstar. Studien, som granskat hur 20 stora förvaltare röstade under 2023, visar att stödet för ESG-resolutioner sjönk till 36 procent, jämfört med 50 procent 2021.

Bland de förvaltare som oftast röstade nej finns BlackRock, Vanguard och State Street Global Advisors. Rapporten pekar på ökat politiskt tryck och större fokus på ekonomisk avkastning som orsaker till trenden. Samtidigt röstade vissa europeiska aktörer, som Legal & General Investment Management, fortsatt för en större andel ESG-resolutioner än sina amerikanska motsvarigheter.

Rapporten varnar för att utvecklingen kan få långsiktiga konsekvenser för företags hållbarhetsstrategier och investerares engagemang i ESG-frågor.

Expertens råd i CSRD-hetsen: Glöm inte taxonomin

Mikael Scheja, redovisningsspecialist på PwC, varnar för att många företag fokuserar så mycket på den nya CSRD-lagstiftningen att de glömmer EU:s taxonomiregler. Han påpekar att detta kan leda till ineffektivitet och ökade kostnader längre fram.

– Det är mycket ny lagstiftning och många stirrar sig blinda på CSRD. Där ser vi att vissa initialt glömmer att de också ska rapportera enligt taxonomin. Det gör att man längre fram får mer jobb. Det blir mer ineffektivt och dyrare, säger han till Dagens M&U.

EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som fastställer kriterier för när en verksamhet anses vara miljömässigt hållbar. För att den ska göra det, behöver den väsentligt bidra till minst ett av EU taxonomins sex miljömål, inte orsaka skada för något av målen och leva upp till vissa sociala minimumskyddsåtgärder. EU-taxonomin har redan börjat gälla för de största börsnoterade företagen, men nu utvidgas kravet till att omfatta alla företag eller koncerner som ska upprätta en CSRD-rapport.

– Nu är det fler bolag som omfattas. Utmaningen med EU-taxonomin är att det är ett väldigt komplext system, med många detaljer. Beroende på vilken typ av bolag du är, eller vilken typ av bransch du verkar inom, skiljer det sig mycket i omfattning. Vissa bolag får ingen träff alls, och kan göra rapportering medan andra får ett rejält kartläggningsarbete, säger han.

Läs Finansinspektionens rapport

Lyckat test med plasmaugn för cementtillverkning i Slite

Heidelberg Materials Sverige har genomfört ett lyckat test med en plasmaugn vid sin cementfabrik i Slite. Testet är en del av företagets satsning på att elektrifiera cementproduktionen och minska koldioxidutsläppen.

Plasmaugnen har utvecklats i samarbete med det norska företaget KSP Technologies och använder el i stället för fossila bränslen för att generera den höga temperatur som krävs vid cementtillverkning. Försöken visar att tekniken fungerar som förväntat och att en del av den traditionella bränsleanvändningen kan ersättas med elbaserad värme.

Heidelberg Materials Sverige kommer nu att analysera resultaten och undersöka möjligheterna för en bredare implementering. Projektet ingår i företagets långsiktiga strategi för klimatneutral cementproduktion.

EU:s utsläpp minskade – BNP ökade

EU:s utsläpp av växthusgaser uppgick till 767 miljoner ton koldioxidekvivalenter under tredje kvartalet 2024, en minskning med 0,6 procent jämfört med samma period 2023. Samtidigt steg EU:s bruttonationalprodukt, BNP, med 1,3 procent. Det visar Eurostats kvartalsvisa uppskattningar av växthusgasutsläpp kopplade till ekonomisk aktivitet.

Största utsläppsminskningarna per sektor:

• El- och gasförsörjning: -6,7 %
• Transport och lagring: -0,9 %

Totalt minskade utsläppen i 16 EU-länder, med de största nedgångarna i:

• Österrike: -7,8 %
• Ungern: -3,3 %
• Danmark: -2,8 %

Fyra av dessa länder – Ungern, Österrike, Estland och Rumänien – hade samtidigt en nedgång i BNP, medan de övriga tolv lyckades minska utsläppen trots ekonomisk tillväxt. Dit hör bland annat Tyskland, Frankrike och Nederländerna.

Läs Eurostats kvartalssiffror

Ingka Group presenterar sin första nettonoll-plan

Ingka Group, den största franchisetagaren av Ikea-butiker, har presenterat sin första nettonoll-plan. Målet är att halvera utsläppen av växthusgaser till 2030 och uppnå nettonoll senast 2050, i linje med Parisavtalet.

För att nå målet ska företaget investera i förnybar energi, elektrifiera fordonsflottan och samarbeta med leverantörer för att minska deras klimatpåverkan. Planen omfattar även ökad cirkularitet och hållbarhet, bland annat genom ökad användning av återvunnet material och längre livslängd för produkter.

Övergångsplanen ska uppdateras under verksamhetsåret 2027 och därefter årligen. Framtida versioner ska innehålla mer detaljerade strategier för naturbaserade lösningar och rapportering enligt Taskforce on Nature-Related Financial Disclosures, TNFD, från 2026. Ingka Group arbetar också med att definiera en rättvis omställning som ska skapa sociala och ekonomiska möjligheter samtidigt som negativa effekter hanteras.

WWF kräver finansieringsbeslut på FN-mötet om biologisk mångfald

Världsnaturfonden WWF uppmanar världens länder att enas om finansiering vid FN:s konferens om biologisk mångfald, Cop 16.2, i Rom den 25–27 februari. En utebliven överenskommelse kan försena genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald, vilket skulle vara ett bakslag för naturvården.

Förhandlingarna i Rom handlar om olösta frågor från den första delen av Cop16 i Colombia i oktober, där mötet avbröts innan avgörande beslut kunde fattas. En central fråga är om en separat fond ska inrättas inom FN:s konvention om biologisk mångfald. Andra viktiga punkter gäller resursmobilisering, planering, uppföljning och samarbete med internationella organisationer.

Sverige har ännu inte lämnat in sin nationella handlingsplan för biologisk mångfald, vilket skulle ha skett inför Cop16 i Colombia i slutet av förra året. Regeringen har lovat att det ska göras under 2025, men WWF anser att processen måste skyndas på.

Läs WWF:s positionspapper