Efter konferensen ska Andreas Carlson möta den norska bostadsministern Erling Sande för samtal om aktuella bostads- och byggfrågor. Han kommer även att delta i en lunch på Sveriges ambassad, där gränsöverskridande transportinfrastruktur står på agendan.
Mobilitetsexpert: Så kan bilåkandet minska i storstäder
En ny rapport från konsultföretaget WSP visar att inflationen har fått många storstadsbor att välja bort bilen till förmån för cykling och promenader. Enligt Lasse Brand, mobilitetsexpert på WSP, är detta en positiv utveckling ur miljö- och hälsoperspektiv. Han menar dock att det krävs åtgärder från företag och politiker för att bibehålla den här trenden när inflationen avtar.
För att minska bilresandet rekommenderar Lasse Brand ekonomiska styrmedel som högre skatter på drivmedel och parkeringsavgifter, samt sänkta biljettpriser för kollektivtrafiken. Han föreslår också att arbetsgivare slutar subventionera anställdas parkering och istället främjar cykelpendling genom att erbjuda cykelparkering och omklädningsmöjligheter.
Politiker kan bidra genom att omvandla bilvägar till gång- och cykelbanor, samt att integrera stads- och trafikplanering för att skapa områden där det mesta finns inom gångavstånd. Dessutom kan staten stötta kommuner med investeringar i cykel- och kollektivtrafik för att främja hållbara transportalternativ.
Läs: Experten – Det kan företag och politiker göra för minskat bilåkande
Stor effektförlust i EU:s klimatstöd
Europeiska revisionsrätten har granskat EU:s klimatanpassningspolitik och funnit att omkring 40 procent av projekten haft liten eller ingen effekt alls, trots de betydande medel som har satsats på området.
För perioden 2014–2020 avsattes minst 8 miljarder euro och för perioden 2021–2027 hela 26 miljarder euro. Trots detta riskerar EU:s anpassningspolitik att inte hålla jämna steg med klimatförändringarna, enligt rapporten som offentliggjordes idag.
Extrema klimathändelser som värmeböljor, torka och översvämningar blir allt vanligare och allvarligare, med stora ekonomiska konsekvenser. Under det senaste årtiondet har de ekonomiska förlusterna till följd av klimatrelaterade händelser i EU i genomsnitt uppgått till 26 miljarder euro per år. Om EU:s ekonomi utsätts för en global uppvärmning på 1,5–3 grader Celsius över förindustriella nivåer, kan de årliga ekonomiska förlusterna uppgå till mellan 42 och 175 miljarder euro.
Läs: Revisionsrättens rapport
Global standard för biokrediter lanseras vid Cop 16
Under FN:s biodiversitetskonferens COP16 lanseras en global standard för biokrediter, ett nytt verktyg för att finansiera naturvård i produktionslandskap. The Global Biocredit Standard, har utvecklats genom samarbete mellan svenska forskare, skogsägare, kommuner och företag. Syftet är att standarden ska säkerställa kvalitet och transparens för både köpare och säljare vid försäljning av det nya verktyget biokrediter.
Biokrediter ger markägare ersättning för naturvårdande insatser, och standarden ställer krav på tredjepartsverifiering och additionalitet. Den är särskilt riktad mot mark som tidigare brukats, med skogsresurser som initialt fokus.
Läs mer om The Global Biocredit Standard
Forskare: Här är styrmedlen mot konsumtionsbaserade utsläpp
Standarder, som exempelvis utsläppsstandarder för produkter, väger tyngre än styrmedel som riktar sig mot allmänheten, som exempelvis restriktioner för flygresor. Det menar experter från KTH och nordiska forskningsinstitutet Nordregio i en ny rapport som undersöker styrmedel för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen och andra luftföroreningar i de nordiska länderna.
I rapporten presenteras omkring 100 styrmedel i form av regleringar, informationsinsatser och ekonomiska incitament. Av dem har forskarna valt ut 21 styrmedel som de analyserat och rankat utifrån deras potential att minska utsläppen och genomförbarhet. Rapporten drar slutsatsen att en kombination av styrmedel är mest effektivt för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Slutligen lyfter rapporten också behovet att förbättra stärka det nordiska samarbetet och förbättra statistiken kring konsumtionsbaserade utsläpp.
Läs Policy Options for Reducing Consumption-Based Emissions
Så lever nedbrytbara plaster upp till sina löften
Bioplast, plast tillverkad från förnybara källor, ses av många som en hållbar lösning på plastproblemet. Trots fördelarna finns det begränsningar. För att nedbrytbara så kallade bioplaster krävs till exempel specifika miljöförhållanden, som ofta endast uppnås i industriella komposteringsanläggningar. Något som kraftigt begränsar de förnybara plasternas verkliga miljönytta.
Nu har ID Tech Ex, ett marknadsundersöknings- och konsultföretag som specialiserar sig på forskning och analys av framväxande teknologier, gjort en analys för att svara på frågan om nedbrytbara plaster lever upp till sina löften. Svaret på frågan är sammanfattningsvis att nedbrytbara bioplaster ännu inte helt uppfyller till förväntningarna. Bland annat pekar rapportförfattarna ut begränsade nedbrytningsförhållanden, förvirring hos konsumenter, och otillräcklig komposteringsinfrastruktur som stora utmaningar.
Läs rapporten Bioplastics 2025-2035: Technology, Market, Players, and Forecasts
OMVÄRLDSSVEPET
Unga vuxna slänger mest mat (rapport)