Dagens M&U 17 mars 2025

En ny rapport från forskningsinstitutet Rise, framtagen på uppdrag av WWF, visar att största delen av den strömming som svenska fiskare fångar i Östersjön går till produktion av fiskmjöl och fiskolja, främst för fiskodling. Strömmingen levereras i stor del till Danmark, där den vidareförädlas. Nära 70 procent av fiskmjölet används i fiskfoder, medan 17,5 procent går till sällskapsdjursfoder och drygt 13 procent till annan djuruppfödning.

Kartläggningen visar att fiskmjölet och fiskoljan från Östersjöströmming exporteras till foderproduktion i länder som Norge, Storbritannien, USA och Sydkorea. En del används i norsk laxodling samt i svenskodlad regnbåge och röding.

WWF varnar för att det pågående strömmingsfisket i Östersjön sker på ohållbara nivåer, vilket hotar ekosystemet. Enligt Inger Näslund, senior havsexpert på WWF, behövs ökad transparens för att säkerställa att fiskodling inte sker på bekostnad av överfiske. Spårbarhetskrav finns redan för foder, men det saknas detaljinformation om fiskens ursprung, även för miljöcertifierade odlingar.

Läs ”Fishmeal and oil from Baltic Sea herring”

Motorväg byggs genom regnskog inför Cop30

Inför FN:s klimattoppmöte Cop30 i november byggs en fyrfilig motorväg genom skyddad regnskog i Belém, Brasilien, rapporterar BBC. Syftet är att förbättra trafikflödet i staden, som väntas ta emot omkring 50 000 extra besökare. Den 13 kilometer långa vägen, Avenida Liberdade, skär genom ett område stort som drygt 20 000 fotbollsplaner.

Myndigheterna hävdar att bygget sker på ett hållbart sätt, men miljöorganisationer och boende är kritiska. Mark har enligt uppgift tagits utan ersättning, och forskare varnar för att vägen kan splittra regnskogen och störa ekosystemet.

Motorvägen är en del av ett större moderniseringsprojekt inför Cop30, där även ekodukter för djur, utbyggnad av hamn och flygplats samt nya hotell ingår. Kritiker menar att byggprojekten och de långväga resorna rimmar illa med mötets klimatbudskap.

Techjättar satsar på kärnkraft – vill tredubbla kapaciteten globalt

Amazon, Google och Meta har tillsammans med 14 andra företag anslutit sig till en global satsning på att tredubbla världens kärnkraftskapacitet till 2050. Initiativet, Large Energy Users Pledge, presenterades under energikonferensen CERAWeek i Houston, där över 80 länder och flera storbolag deltog.

Bakom satsningen står branschorganisationen World Nuclear Association, som vill öka finansieringen av kärnkraftsprojekt världen över. Techbolagens intresse drivs av den snabbt växande elförbrukningen i AI-drivna datacenter. Amazon har redan investerat i små modulära reaktorer i USA, medan Microsoft har tecknat ett 20-årigt avtal för att återstarta Three Mile Island-kraftverket i Pennsylvania.

Företagen ser kärnkraft som en stabil och utsläppsfri energikälla som kan möta den ökade efterfrågan. Samtidigt återstår utmaningar som långa byggtider, strikta regleringar och offentlig skepsis kring kärnkraftens roll i energiomställningen.

Elanvändningen ökar – industrins omställning driver efterfrågan

Sveriges elanvändning väntas öka med 15 procent, från 132 TWh år 2023 till 148 TWh år 2028, enligt Energimyndighetens nya kortsiktsprognos. Ökningen sker framför allt efter 2026, då industrins gröna satsningar förväntas börja ta form. Även elektrifieringen av transportsektorn och en växande vätgasproduktion bidrar till den stigande efterfrågan.

Samtidigt ökar elproduktionen i samma takt och beräknas nå 187 TWh år 2028. Utbyggnaden av vindkraft står för den största ökningen, med en uppgång på 40 procent till 47 TWh, medan solelsproduktionen väntas tredubblas till 6 TWh. Även befintlig kärnkraft bidrar till produktionslyftet.

Det ökade elöverskottet gör att nettoexporten stiger med 24 procent och når 39 TWh år 2028. Energimyndigheten lyfter dock fram lågkonjunktur och en osäker omvärld som faktorer som kan påverka investeringstakten. Samtidigt kan ett ökat fokus på EU:s konkurrenskraft gynna den gröna omställningen.

Läs ”Kortsiktsprognos vinter 2025”

Urban grönska måste anpassas till klimatförändringar

För att behålla sin ekologiska och sociala funktion måste stadens grönska anpassas till ett förändrat klimat, menar forskare. I en ny artikel i Nature Cities pekar de ut fyra nyckelområden för en hållbar utveckling: artval, trädförsörjning, trädens livscykel och samhällsengagemang.

Gröna stadsmiljöer ger skugga, renar luften och minskar risken för översvämningar – men de är själva utsatta för klimatförändringarnas effekter. Traditionellt har stadsplaneringen prioriterat vissa trädarter av estetiska eller historiska skäl, vilket gjort bestånden sårbara. Malmös omfattande förlust av almar efter almsjukan är ett tydligt exempel.

Forskarna betonar behovet av större artmångfald och bättre skötsel. Budgetar fokuserar ofta på nyplantering men försummar underhåll, vilket riskerar att försvaga grönskan.

Havsnivån steg mer än väntat under 2024

Den globala havsnivån ökade mer än förväntat under 2024, enligt nya satellitmätningar från Nasa. Uppvärmningen av haven, som leder till att vattnet expanderar, pekas ut som den främsta orsaken.

Forskare bekräftar att ökningen var större än väntat men betonar att kortsiktiga variationer spelar in. Samtidigt är den långsiktiga trenden tydlig: klimatförändringarna driver havsnivåerna uppåt.

Sedan Nasa inledde sina mätningar 1993 har den årliga höjningstakten mer än fördubblats. Totalt har den globala havsnivån stigit med tio centimeter under perioden.