Dagens M&U 17 januari 2025

Så går du över till återbrukad elektronik

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Att övergå till återbrukad elektronik är både miljövänligt och ekonomiskt lönsamt. Andreas Nobell, utvecklingschef på TCO Development, har för Miljö & Utveckling tagit fram en femstegsmodell för företag som vill minska sitt klimatavtryck.

  1. Kartlägg behovet: Undersök om befintlig elektronik verkligen behöver bytas ut. Många uppgraderingar är inte nödvändiga och kan undvikas genom bättre planering.
  2. Övervaka utrustningen: Inför system för att kartlägga företagets elektronik och dess användning. En dator som inte längre behövs för tunga uppgifter kan återanvändas för enklare arbetsuppgifter.
  3. Handla återbrukat: Om nya produkter behövs, köp återbrukad elektronik från etablerade aktörer. Dessa produkter är testade och uppgraderade och kan ge lång livslängd, särskilt om man väljer högpresterande modeller.
  4. Återanvänd komponenter: Producenter kan tjäna på att återanvända delar. Exempelvis samarbetar Fairphone med Citronics för att omvandla gamla mobiltelefoner till mikrodatorer för smarta lösningar.
  5. Designa hållbart: Elektronik bör designas för att hålla länge och vara enkel att reparera. TCO Development arbetar för att produkter ska ha mjukvarustöd i minst tio år.

Läs: ”Guide: Så går du över till återbrukad elektronik”

Nytt institut ska studera sociala effekter av hållbar teknik

Uppsala universitet har lanserat UUniCORN, ett framtidsinstitut som fokuserar på målkonflikter inom hållbar samhällsutveckling. Redan nu har forskare påbörjat arbete med tvärvetenskapliga projekt som utforskar sociala effekter av teknikdriven förändring.

Ett exempel på forskning vid institutet är projektet Sustainable or segregated, där forskare studerar konflikter mellan miljömässiga och sociala mål i omställningen till förnybar energi. Landsbygdsbefolkningen riskerar ofta att drabbas hårdast, vilket kan leda till känslor av utanförskap och segregation. Ett annat projekt, IoT Implementation, undersöker risker och möjligheter med IoT-lösningar inom vård och omsorg, där integritet och rättvis fördelning är centrala frågor.

Institutets verksamhet bygger på tre perspektiv: framtidsvisioner, implementering av ny teknik, och avveckling av gammal teknik. Dessa perspektiv används för att identifiera och minska målkonflikter i olika sektorer.

Företagets väg mot en PFAS-fri framtid

Intresset för att ersätta PFAS, de så kallade evighetskemikalierna, ökar snabbt i takt med EU:s skärpta regleringar och kundernas krav på hållbarhet. PFAS har länge använts för sina unika egenskaper i produkter som brandskum, kosmetika, textilier och elektronik, men förbud och restriktioner är nu på väg.

EU:s kemikaliemyndighet ECHA behandlar ett lagförslag som Sverige och fyra andra länder tagit fram, men beslutet har försenats på grund av många inkomna synpunkter. Trots detta uppmanas företag att agera redan nu, eftersom omställningen kan vara tidskrävande.

Alternativ till PFAS utvecklas snabbt inom flera sektorer. I textilier används silikon- och vaxbaserade behandlingar, biopolymerer och plasmateknik för att skapa vatten- och smutsavvisande egenskaper. För livsmedelsförpackningar finns bioplast, vattenbaserade polymerer och keramiska beläggningar som alternativ. Miljö & Utveckling har med hjälp av en expert på forskningsinstitutet Rise kartlagt vilka alternativ till PFAS som finns redan i dag.

Läs Miljö & Utvecklings kartläggning

Sis vill standardisera beräkningsmetoder för biologisk mångfald

Den 6 februari anordnar Svenska institutet för standarder, Sis, en kostnadsfri workshop för att diskutera behovet av standardisering av beräkningsmetoder för biologisk mångfald. Syftet är att öka tydlighet, förutsägbarhet och jämförbarhet i hur insatser och aktiviteter för biologisk mångfald utvärderas.

Workshopen vänder sig till aktörer från både privat och offentlig sektor, inklusive finansbranschen, företag inom markanvändning, konsulter, akademin samt nationella och regionala myndigheter. Bland annat diskuteras möjligheten att skapa en gemensam standard för kvantifiering av biologisk mångfald, exempelvis genom ”biodiversitetskrediter” enligt Sis-standard, liknande det som etablerats för naturvärdesinventeringar, NVI.

Dagen inleds med en inspirationsföreläsning och två workshops. Den första behandlar nuläget och existerande metoder, medan den andra fokuserar på framtida mål och standardiseringsmöjligheter. Målet är att identifiera intressenter och skapa en bättre grund för ett kommande standardiseringsarbete.

Ny vägledning för Scope 3-utsläpp i kemikalieindustrin

Det globala initiativet Together for Sustainability har uppdaterat sin Product Carbon Footprint Guideline från 2022 för att förbättra beräkningar av Scope 3-utsläpp inom kemikalieindustrin. Uppdateringarna syftar till att harmonisera riktlinjer med globala standarder och höja kvaliteten på datahantering i leverantörskedjor.

De nya riktlinjerna inkluderar förtydliganden kring avfallshantering, massbalans och koldioxidinfångning samt anpassningar till ramverk som PACT Framework, Catena-X och Global Battery Alliance. Förhoppningen är att detta ska underlätta datadelning och kompatibilitet mellan branscher. Förbättrad datahantering ska förhoppningsvis också bemta ökade regulatoriska krav, särskilt från EU:s Corporate Sustainability Reporting Directive, CSRD.

Läs mer om Product Carbon Footprint Guideline

Återbruk av textil viktigast för klimatet – även utanför Europa

Återbruk av textil ger lägst klimatpåverkan, oavsett om det sker i eller utanför Europa. Det konstaterar Svenska Miljöinstitutet IVL i en ny rapport som utvärderat den miljömässiga, sociala och ekonomiska hållbarheten i olika sätt att hantera textil som samlas in i Sverige.

Studien har tagits fram då det uppstått frågor kopplat till om avfallshantering av textil som exporteras till utvecklingsländer verkligen är bättre för klimatet och miljön.

Vidare visar studien att den främsta fördelen med återvinning jämfört med nyproduktion är lägre vattenförbrukning. Skillnaden i klimatpåverkan är däremot inte särskilt stor jämfört med om textilen förbränns med energiåtervinning i Europa. Utöver minskad miljöpåverkan bidrar återbruk av kläder enligt studien även med viktiga ekonomiska och sociala effekter av begagnathandeln.

Slutligen konstaterar IVL-forskarna att det krävs ytterligare studier kopplat till avfallshantering av textil som exporteras för återbruk utanför Europa. Bland annat konstateras i rapporten att det saknas data om hanteringsmetoder, så som informella deponier för den textil som exporteras till utvecklingsländer.

Läs ”Sustainability assessment of textile reuse and recycling in and outside of Europe”

Senaste nytt

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Hämtar fler dagens
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.