Dagens M&U 17 december 2024

Naturvårdsverket har beslutat att det konkursdrabbade flygbolaget Nova Airlines ska betala en sanktionsavgift på drygt 44 miljoner kronor till svenska staten. Orsaken är att bolaget inte överlämnade utsläppsrätter för sina växthusgasutsläpp under 2023 inom föreskriven tid, som enligt reglerna var den 30 september.

Nova Airlines, även känt som Novair, var ett svenskt charterflygbolag som främst flög semesterresenärer åt researrangören Apollo. Bolaget hade sin bas på Stockholm Arlanda Airport men opererade också från flera andra nordiska flygplatser. Nova Airlines gick i konkurs den 9 oktober 2023, kort efter att tidsfristen för överlämnandet av utsläppsrätter löpt ut.

Den höga sanktionsavgiften beräknades enligt EU-regler till 100 euro per ton koldioxidekvivalenter, med justering för inflation sedan 2013. Under 2023 släppte bolaget ut totalt 30 614 ton koldioxidekvivalenter.

Beslutet riktas både mot bolaget och dess konkursbo. Naturvårdsverket uppger att dialogen med konkursförvaltaren varit utmanande eftersom denne inte velat ta ansvar för att överlämna utsläppsrätterna.

Sveriges territoriella utsläpp minskade…

Sveriges territoriella utsläpp av växthusgaser minskade med 2 procent under 2023 jämfört med 2022, enligt Naturvårdsverket. Samtidigt sjönk nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark med sju procent, till den lägsta nivån sedan 1990.

Utsläppen uppgick till 44,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, främst tack vare minskningar inom industrin och el- och fjärrvärmesektorn. Industrin, som står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp, minskade med tre procent på grund av lägre produktion inom järn- och stålindustrin. El- och fjärrvärmesektorn minskade sina utsläpp med fem procent trots kallare väder, tack vare minskad fossilbaserad elproduktion.

Läs ”Sveriges utsläpp och upptag av växthusgaser”

… men kolsänkan i skogen fortsätter minska

Nettoupptaget i skog och mark sjönk 2023 till 31 miljoner ton koldioxidekvivalenter, delvis på grund av lägre trädväxt, ökad avverkning samt påverkan från torka och insektsangrepp. Enligt Naturvårdsverket har upptaget av växthusgaser i skog och mark minskat med nästan 50 procent sedan 1990.

Roger Sedin, enhetschef på Klimatmålsenheten på Naturvårdsverket, beskriver utvecklingen som oroande.

– Det är oroande att nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark har minskat så kraftigt. Denna trend syns inte bara i Sverige utan även globalt, där många kolsänkor minskar och på sikt riskerar att bli utsläppskällor, säger han till Dagens M&U.

Orsaken till skogens lägre upptag beror enligt Roger Sedin på att högre temperaturer, torka och ökade insektsangrepp har försvagat trädens tillväxt samtidigt som avverkningen har ökat.

– Sverige har länge haft en stabil kolsänka i skogen, som till och med varit större än våra utsläpp. Att den nu minskar är bekymmersamt och kan öka klimatförändringarna. Samtidigt har vi EU-åtaganden där vi förväntas stärka kolsänkan ytterligare, säger Roger Sedin.

2040-mål och plastföroreningar på årets sista miljörådsmöte

I dag möts EU:s miljöministrar för årets fjärde och sista miljörådsmöte. Här är de viktigaste punkterna på dagordningen:

Plastföroreningar: Ministrarna stödde ett förslag för att förhindra spill av plastpellets, en av de största källorna till mikroplast i miljön. Åtgärder omfattar striktare krav på hantering och transporter samt nya certifieringskrav.

Cirkulära fordon: Ett direktiv om cirkulära krav för fordon ska diskuteras. Förslaget syftar till att öka återvinning av material, införa ett digitalt fordonspass och stärka producentansvaret för uttjänta fordon.

Klimatmål 2040: Kommissionens förslag om en 90-procentig minskning av nettoutsläpp till 2040 ska hanteras under mötet. Målet är att säkra EU:s klimatneutralitet till 2050 genom utsläppsminskningar och hållbara energisatsningar

Kemikaliehantering: Sverige och flera medlemsländer har uppmanat kommissionen att skynda på en revidering av Reach-förordningen för bättre skydd mot farliga kemikalier.

Läs den kommenterade dagordningen

EU vill skynda på utbyggnaden av geotermisk energi

EU:s energiministrar enades på måndagen om slutsatser för att främja geotermisk energi och öka takten i dess utbyggnad. Beskedet innebär att medlemsländerna ska förenkla tillståndsprocesser, förbättra tillgången till finansiering och satsa på kompetensutveckling inom sektorn. EU-kommissionen uppmanas också att ta fram en handlingsplan för geotermi.

Geotermisk energi lyfts fram som en stabil och väderoberoende förnybar energikälla med stor potential att minska beroendet av fossila bränslen och stärka EU:s energisäkerhet.

Energiministrarnas beslut ligger i linje med branschens uppmaningar, som lyftes i Dagens M&U igår. Där betonade svenska företrädare för geoenergi vikten av en gemensam EU-strategi för att utnyttja potentialen och stärka svensk export.

Klimatteknikinvesteringar drivs av AI

En ny rapport från PwC visar att investeringar inom klimatteknik ökar, särskilt inom områden som drivs av artificiell intelligens och anpassningslösningar. AI spelar enligt PwC en central roll genom att möjliggöra effektiv resursanvändning och förbättra klimatmodellering. Enligt rapporten fokuserar en majoritet av investeringarna på teknik för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser, till exempel extrema väderhändelser och vattenhantering. Rapporten understryker också vikten av samarbete mellan företag och investerare för att accelerera utvecklingen av hållbara lösningar.

Läs “State of Climate Tech 2024”