Dagens M&U 16 april 2025

Svenska företag investerar stora summor i hållbarhetsrapporter, men rapporterna når sällan sin publik och är ofta svåra att förstå. Det menar Sasja Beslik, hållbarhetsprofil och investeringschef på SDG Impact Japan, som ifrågasätter nyttan med dagens hållbarhetsrapportering. Han menar att rapporterna inte visar hur hållbarhetsarbetet påverkar affärsmodellen eller företagets intäkter, vilket gör dem jämförbara med en årsredovisning utan resultatredovisning.

Beslik kritiserar att hållbarhet behandlas som ett sidospår till kärnverksamheten och att det saknas tydliga kopplingar mellan hållbarhetsinsatser och ekonomiska resultat. Han anser att informationen i rapporterna är teknisk, generisk och ofta obegriplig – vilket gör att kunder och investerare inte får relevant information för sina beslut.

– Dagens hållbarhetsrapporter berättar inte hur företag tjänar pengar på sitt hållbarhetsarbete. Det är som att lämna in en årsredovisning utan att visa hur verksamheten faktiskt går, säger han.

Läs intervjun med Sasja Beslik

Fastställda startdatum för CSRD och CSDDD

EU har slutgiltigt beslutat att skjuta upp tillämpningen av hållbarhetsrapportering enligt CSRD samt due diligence-kraven enligt CSDDD. Beslutet har godkänts av både EU-parlamentet, medlemsländerna och Europeiska rådet inom ramen för det så kallade ”stop-the-clock”-direktivet.

För CSRD innebär detta att stora företag som ännu inte rapporterar får skjuta upp sin rapporteringsstart till räkenskapsår som börjar 1 januari 2027 eller senare. Börsnoterade små och medelstora företag får motsvarande uppskov till räkenskapsår som börjar 1 januari 2028 eller senare.

När det gäller CSDDD flyttas implementeringskravet för medlemsländerna fram till senast 26 juli 2027. Från och med 26 juli 2028 ska EU-företag med över 3 000 anställda och över 900 miljoner euro i global omsättning samt utländska företag med motsvarande omsättning i EU börja omfattas.

Från och med 26 juli 2029 utökas kraven till att omfatta fler företag, bland annat EU-företag med över 1 000 anställda och en global omsättning över 450 miljoner euro. Dessa ska börja rapportera från räkenskapsår som börjar 1 januari 2030 eller senare.

Läs alla nya fastslagna datum för CSRD och CSDDD

Forskare: Krockande lagstiftning bromsar Sveriges klimatpolitik

Sverige har svårt att genomföra EU:s klimat- och miljölagstiftning på grund av regelkrockar och begränsade administrativa resurser, enligt en ny rapport från Stockholm Environment Institute och flera europeiska forskningsinstitut. Rapporten visar att mindre EU-länder som Sverige har särskilt stora utmaningar när nya direktiv ska införlivas i nationell lag.

Enligt Mikael Allan Mikaelsson, policyexpert vid SEI, har Sverige inte samma administrativa kapacitet som större länder som Frankrike och Tyskland. Detta skapar en belastning när omfattande och snabbt införda direktiv ska anpassas till svenska förhållanden. Bristande resurser och motstridiga regelverk leder till förseningar och osäkerhet i klimatarbetet, vilket i sin tur påverkar både myndigheter och företag.

– Den administrativa kapaciteten i Sverige är inte i närheten av den som finns i till exempel Frankrike eller Tyskland. När samma typer av direktiv ska implementeras i länder med så olika förutsättningar blir det en tydlig belastning, säger han till Dagens M&U.

Läs intervjun med Mikael Allan Mikaelsson

Klart: NZBA slopar bindande 1,5-gradersmål

Net-Zero Banking Alliance, NZBA, har nu formellt beslutat att slopa kravet på att medlemsbanker måste ha klimatmål i linje med 1,5 graders-målet och nettonollutsläpp till 2050. Beslutet innebär att tidigare bindande krav ersätts med frivilliga riktlinjer.

Omröstningen stöddes av en majoritet av de 129 medlemsbankerna. NZBA säger att ändringen ska ge bankerna större flexibilitet och bättre spegla ett förändrat politiskt och regulatoriskt landskap.

Triodos Bank lämnar alliansen i protest och kallar beslutet ett steg bakåt. Miljöorganisationer varnar för att försvagningen urholkar finanssektorns trovärdighet i klimatfrågor.

Ministern svarar om EU:s cykeldeklaration – ”kommunernas ansvar”

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har nu svarat på en skriftlig fråga från Linus Lakso (MP) om Sveriges genomförande av EU:s cykeldeklaration. Linus Lakso ifrågasätter vilka konkreta initiativ regeringen har tagit för att leva upp till deklarationens 36 åtaganden.

Andreas Carlson betonar i sitt svar att det främst är kommuner och regioner som ansvarar för cykelinfrastrukturen. Regeringen har enligt honom gett Trafikverket i uppdrag att stärka samverkan med lokala aktörer samt att ta fram vägledningar för att främja cykling och gång.

Han lyfter även att Trafikverket fått i uppdrag att ta fram en ny nationell infrastrukturplan och att planeringsramarna för regionala länsplaner höjts med 20 procent. Dessa medel kan enligt Andreas Carlson användas till statlig medfinansiering av exempelvis kommunala cykelvägar.

Samtidigt framhåller han att cykeldeklarationen inte är rättsligt bindande och inte förändrar ansvarsfördelningen mellan olika nivåer. Enligt Andreas Carlson finns redan goda förutsättningar för att främja cykling i Sverige.

Ny styrelse för Miljömärkning Sverige

Anne Årneby har valts till ny styrelseordförande för Miljömärkning Sverige vid organisationens årsstämma den 14 april. Samtidigt valdes Roger Altsäter och Synnöve Daagarsson in som nya ledamöter i styrelsen.

Anne Årneby har lång erfarenhet av ledande roller inom internationell affärsutveckling. Hon har tidigare varit koncernchef för Nordic Morning Group Plc och marknadschef för Bisnode.

Roger Altsäter är verkställande direktör för Göta kanalbolag AB och har flera styrelseuppdrag, bland annat som ordförande i Tillväxt Motala AB och Vätternrundan. Synnöve Daagarsson är affärsområdeschef för transformation och utveckling på Stora Enso.