Analys: Så påverkas hållbarhetsarbetet av finanssektorns klimatreträtt
Dagens M&U 15 januari 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Stora finansaktörer i USA och Europa, som BlackRock, JPMorgan och danska PKA, lämnar FN-stödda klimatsamarbeten som NZAMI och NZBA. I USA drivs avhoppen av politiska skiften under Donald Trump, medan europeiska aktörer hänvisar till ökade regleringskrav och administrativa bördor från EU.
Avhoppen riskerar att minska kapitalflödet till hållbara projekt och försvaga trovärdigheten för finanssektorns hållbarhetsarbete. Detta kan skapa en dominoeffekt och bromsa utvecklingen inom hållbar kapitalförvaltning.
Svenska företag, särskilt de som är beroende av internationellt kapital, kan påverkas negativt om tillgången på hållbara investeringar krymper. EU:s hållbarhetskrav säkerställer visserligen fortsatt press på svenska företag att hantera sin klimatpåverkan. Men svenska bankers engagemang i klimatsamarbeten kommer framöver att bli avgörande för att motverka effekterna av den globala reträtten.
GRI: Bristande standarder för hållbarhetsrapportering kring digitalisering
Existerande standarder för hållbarhetsrapportering är otillräckliga för att hantera nya utmaningar kopplade till digitalisering, som dataskydd, AI-etik och algoritmisk diskriminering. Det framgår av en ny rapport från Global Reporting Initiative, GRI. Rapporten understryker att företag i allt högre grad behöver redovisa hur digital teknik påverkar miljö, ekonomi och mänskliga rättigheter.
Digitaliseringens miljöeffekter, såsom hög energiförbrukning och ökande mängder elektroniskt avfall, är enligt rapporten betydande. Samtidigt konstateras att digitala lösningar skapar möjligheter för effektivare resursanvändning och en cirkulär ekonomi. När det kommer till social hållbarhet konstateras i rapporten att det finns stora risker för bristande integritet och diskriminering, särskilt när AI används för beslutsfattande.
Rapporten föreslår att GRI:s standarder måste revideras för att inkludera specifika krav på rapportering kring digitaliseringens unika utmaningar. Detta för att säkerställa att företag tar ansvar och anpassar sig till en snabbt föränderlig digital verklighet.
Läs The Impacts of Digitalization
Golvjätte presenterar påstått koldioxidnegativt gummigolv
Interface, ett globalt golvföretag med fokus på hållbarhet, hävdar att de har utvecklat världens första koldioxidnegativa gummigolv. Prototypen, som i veckan visades upp under mässan BAU i München, påstås lagra mer koldioxid än den släpper ut under hela processen från råmaterialutvinning till produktion och förpackning.
Företaget uppger att de har använt biobaserade och återvunna material för att skapa prototypen och att detta är en del av deras arbete för att bli en koldioxidnegativ verksamhet till 2040. Interface bygger i det nya golvmaterialet vidare på erfarenheter från sin tidigare produkt Embodied Beauty, som också påstås vara klimatnegativ. Sedan 2019 uppger Interface att de har minskat koldioxidutsläppen från sina gummiprodukter med 26 procent.
Interface planerar att lansera gummigolvet kommersiellt i slutet av 2025 och menar att produkten kan hjälpa kunder i sektorer som vård och utbildning att nå sina hållbarhetsmål. Företaget framhåller att detta är ett viktigt steg i deras strategi att prioritera direkta koldioxidreduktioner framför klimatkompensation.
Vilseledande PFAS-argument tillåtna i Sverige – stoppas i Danmark
Enligt Sveriges Konsumenter vilseleder flera företag svenska konsumenter med påståenden om att deras produkter är ”fri från PFOA”, ett redan förbjudet PFAS-ämne. Organisationen tycker att det är anmärkningsvärt att företag väljer att framhäva att en vara inte innehåller ett förbjudet ämne, i stället för att skriva vad produkten faktiskt innehåller. Man konstaterar också att många av produkterna som marknadsförs som PFOA-fira innehåller andra PFAS-ämnen.
År 2023 anmälde organisationen 22 företag till Konsumentverket. Myndigheten valde då att inte ingripa. I Danmark, där en liknande granskning gjordes, valde dock tillsynsmyndigheterna att ingripa och stoppa företagens påståenden. Enligt Sveriges Konsumenter har vissa företag ändrat sin marknadsföring i Sverige sedan granskningen. Men sex företag fortsätter använda samma påståenden. Produkter från exempelvis Ballarini, Fiskars och WMF marknadsförs fortfarande som ”fri från PFOA”.
Sveriges Konsumenter ifrågasätter nu att Konsumentverket inte tar upp frågan, särskilt när Sverige driver ett totalförbud mot PFAS inom EU. Organisationen uppmanar Konsumentverket att ompröva sitt beslut och använda sina verktyg för att minska konsumenternas exponering för PFAS tills ett EU-förbud införs.
Regeringen presenterar nya myndighetsuppdrag inom miljöområdet
Regeringen presenterar nu ett antal nya myndighetsuppdrag inom miljöområdet. Här är några av nyheterna i regleringsbreven:
- Naturvårdsverket ska utreda en ny elbilspremie som riktar sig till grupper i behov, som boende i glesbygd. Premien är kopplad till EU:s sociala klimatfond och väntas införas 2026.
- Naturvårdsverket ska också ta fram riktlinjer för effektivare tillståndsprocesser för både storskaliga och små modulära kärnkraftsreaktorer.
- Jordbruksverket får ansvar för investeringsstödet ”Kväveklivet” som ska minska ammoniak- och växthusgasutsläpp från jordbruket. Stödet inkluderar exempelvis myllningsaggregat och kvävesensorer.
- Energimyndigheten ska utvärdera första omgången omvända auktioner för koldioxidlagring och föreslå förbättringar. Därmed fortsätter regeringen satsningarna på bio-CCS, där 36 miljarder kronor finns avsatta fram till 2046.
Läs regeringens regleringsbrev till myndigheterna
Nya EU-regler: Så ska fordonstillverkarnas klimatlöften granskas
På tisdagen publicerade EU-kommissionen en ny reglering som kräver att nationella myndigheter verifierar koldioxidutsläpp från lastbilar, bussar och andra tunga fordon i drift. Regleringen, som är en del av EU:s klimatmål, föreskriver tekniska tillvägagångssätt för att testa fordonens verkliga utsläpp och jämföra dem med tillverkarens officiella data.
Den nya proceduren, som börjar gälla i juli 2025, innebär att nationella myndigheter årligen ska testa ett urval av fordon. Myndigheterna ska säkerställa att utsläppen överensstämmer med officiella värden och att fordonens prestanda inte har manipulerats under certifieringstester. Resultaten ska publiceras och rapporteras till kommissionen.
Om avvikelser upptäcks kan kommissionen justera tillverkarnas genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp för att bedöma om de uppfyller sina mål. Tunga fordon står för över 6 procent av EU:s totala koldioxidutsläpp.
I Sverige är det troligtvis Transportstyrelsen som kommer att ansvara för att genomföra testerna då myndigheten i dag fungerar som typgodkännande myndighet i Sverige och har ansvar att kontrollera att fordon och tillverkare följer gällande regler.