Dagens M&U 15 april 2025

Trots ett reformutrymme på 11,5 miljarder kronor minskar regeringen anslagen till klimat- och miljöområdet i vårbudgeten för 2025. Klimatmålen ligger fast – men ser allt svårare ut att nå. Det skriver hållbarhetsprofilen Mattias Goldmann i en analys för Miljö & Utveckling.

Den största enskilda satsningen är en utökning av ROT-avdraget, som väntas främja renoveringar snarare än investeringar med klimatnytta. Samtidigt tillförs 500 miljoner kronor till vägunderhåll, medan järnvägen blir utan nya medel – med undantag för 80 miljoner till nattåg i övre Norrland. Klimatklivet får ett utökat framtida bemyndigande, men mindre i faktiska medel. Två miljarder flyttas till Industriklivet, vilket skapar osäkerhet kring Klimatklivets långsiktiga finansiering.

Slutsatsen är att budgeten saknar åtgärder med tillräcklig klimatpåverkan. Därmed ökar risken att Sverige inte klarar målen till 2030 – och tvingas köpa dyra utsläppsrätter för att uppfylla EU:s krav.

Läs Mattias Goldmanns analys

Fjolåret varmaste året hittills

2024 blev det varmaste året som uppmätts i Europa, enligt den årliga klimatrapporten från Copernicus och Världsmeteorologiska organisationen. Året präglades av extrema väderhändelser – översvämningar, torka, värmeböljor och rekordstor glaciärsmältning.

Över 335 människor omkom och omkring 413 000 drabbades av stormar och översvämningar – den mest omfattande sedan 2013. I september orsakade stormen Boris stora skador i bland annat Tyskland, Polen och Italien. Östra Europa upplevde rekordmånga dagar med värmestress, medan sydöstra Europa noterade sin längsta värmebölja hittills – 13 dagar i juli.

Glaciärer förlorade ismassa i hela Europa, särskilt i Skandinavien och på Svalbard, där rekordhög avsmältning noterades. Samtidigt slog andelen el från förnybara källor nytt rekord där 45 procent av elproduktionen i Europa kom från förnybar energi.

Läs ”European State of the Climate 2024”

Här är konsekvenserna av FN:s klimatskatt på sjöfart

FN:s sjöfartsorgan IMO har beslutat att införa en global avgift på koldioxidutsläpp från fartyg. Beslutet väntas få stor påverkan även på svensk sjöfart.

– För svensk del kommer det betyda att fartygstransporter kommer bli mer hållbara i framtiden. Rederier blir tvungna att på något sätt köpa grönt bränsle, annars får man straffavgifter, säger han till Dagens M&U.

Han är försiktigt positiv till beslutet, men pekar på flera frågetecken – bland annat att omröstning krävdes, något som är ovanligt inom IMO. USA motsatte sig kraftigt, lämnade förhandlingarna och hotade med ekonomiska vedergällningar. Hur avgiften ska utformas och genomföras globalt ska förhandlas vidare vid nästa möte i september 2025.

Läs intervjun med Fredrik Larsson

Skogsjättar lämnar FSC – kritik mot synen på klimatnytta

Skogsbolaget SCA meddelar att de lämnar den svenska delen av certifieringssystemet FSC den 1 juni. Även Holmen, ytterligare en av Sveriges stora skogsägare, överväger att följa efter. Anledningen är att FSC:s regelverk enligt bolagen försvårar klimatarbetet.Holmens vd Henrik Sjölund menar att certifieringen fokuserar för mycket på bevarande och för lite på klimatnytta.

FSC Sveriges ordförande Anders Esselin tillbakavisar kritiken och menar att det rör sig om ett missförstånd:

– Det grundläggande problemet är att det saknas förståelse för hur FSC faktiskt fungerar. Vi är en medlemsstyrd organisation där beslut fattas gemensamt av medlemmarna, säger han till Dagens M&U.

Han förklarar att oenighet bland medlemmarna om hur skogens klimatnytta ska vägas in har hindrat en tydligare formulering i regelverket. Avhoppen innebär att mindre skogsareal nu omfattas av FSC:s krav. SCA beskriver beslutet som en ”paus”, men enligt Esselin är det oklart vad en sådan paus innebär i praktiken.

Läs intervjun med Anders Esselin

Human Bridge varnar för kollaps i textilinsamlingen

Organisationen Human Bridge varnar för att insamlingen av textilier i Sverige kan bryta samman om kommunerna inte börjar ersätta dem för ökade kostnader. Sedan den 1 januari 2025 är kommunerna skyldiga att samla in textilavfall separat. Många har valt att lämna det vidare till Human Bridge, som nu rapporterar om snabbt växande volymer – ofta bestående av material med lågt återanvändningsvärde – vilket driver upp kostnader för insamling, transport och sortering.

Enligt Human Bridge står organisationen idag med det ekonomiska ansvaret, trots att det juridiska ansvaret ligger på kommunerna. Situationen beskrivs som ohållbar, och Human Bridge varnar för att de kan tvingas dra ned på sin verksamhet. Det skulle i förlängningen kunna leda till att mer textilavfall går till förbränning – tvärtemot lagens syfte. Organisationen föreslår att kommunerna tillfälligt går in och ersätter dem för kostnaderna, i väntan på att ett system med producentansvar införs.

Microsoft satsar på koldioxidinfångning från pappersbruk

Microsoft har tecknat ett avtal med det amerikanska företaget CO280 om att köpa 3,7 miljoner ton infångad koldioxid över tolv år. Åtgärden är en del av teknikjättens mål att bli koldioxidnegativ till 2030.

CO280 fångar upp biogen koldioxid från organiskt material, främst trä, och lagrar den permanent i underjorden med hjälp av teknik från partnern SLB Capturi. Systemen installeras i befintliga pappers- och massabruk, vilket sänker kostnader och möjliggör storskalig utbyggnad.

USA:s pappersbruk släpper årligen ut omkring 88 miljoner ton biogen koldioxid. Över 75 procent av dem ligger nära möjliga lagringsplatser. CO280 har fler än tio projekt under utveckling, varav fem väntas börja leverera koldioxidkrediter före 2030. Microsoft beskriver avtalet som ett viktigt steg i sin infångningsstrategi.