Fler avhopp från ICVCM – efter godkännande av skogskrediter
Dagens M&U 14 januari 2025
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Sammanlagt har nu minst fem experter avsagt sig sina uppdrag i ICVCM, rådet som bestämmer standarder för den frivilliga koldioxidmarknaden. Detta enligt uppgifter till Dagens M&U. Orsaken bakom varje medlems avhopp är inte känt, men flera har uttryckt kritik mot godkännandet av tre metoder för skogskrediter, REDD+.
Den tidigare medlemmen Jürg Füssler, doktor i fysik och aktiv på forsknings- och konsultorganisation Infras, meddelade sitt beslut att hoppa av i december. Han säger till Dagens M&U att ICVCM:s granskningsprocess med denna utveckling riskerar att urholkas.
– Det har funnits en konsensus kring att det finns problem med REDD+. Med ett sådant beslut säger rådet dock att dessa krediter har en hög trovärdighet. Det försvagar hela den frivilliga koldioxidmarknaden.
Jürg Füsslers kritik mot beslutet att godkänna skogskrediter bygger på att metoderna inte är tillräckligt bra för att kunna garantera klimatnytta. Exempelvis kan träd som planteras för att fånga in koldioxid huggas ner igen, säger Jürg Füssler.
– Då finns det en risk att certifikaten som köps inte är värda någonting och det innebär greenwashing.
PFAS kan kosta Europa 25 000 miljarder
En ny internationell granskning visar att kostnaden för att rena dricksvatten, lakvatten och förorenad mark från evighetskemikalien PFAS kan landa på tusentals miljarder kronor.
The Forever Lobbying Project, med 46 journalister från 16 länder, har kartlagt scenarier där kostnaderna i Europa uppskattas till minst 1 100 miljarder kronor över 20 år för befintliga utsläpp. Om utsläppen fortsätter kan kostnaden stiga till 25 000 miljarder kronor.
I Sverige samarbetar Kemikalieinspektionen med flera EU-länder för att kraftigt begränsa användningen av PFAS-ämnen. Erik Gravenfors, strategisk rådgivare på myndigheten, menar att den höga kostnaden kan bli ett starkt argument för strängare regleringar.
– Kostnadsuppgifterna kan användas i samhällsekonomiska analyser för att visa hur dyrt det är att sanera, vilket kan motivera strängare regler. Det liknar hur vi i efterhand ser de enorma kostnaderna för asbest och den saneringsskuld det skapade, säger han till Dagens M&U.
Företag betalar mer för trovärdiga koldioxidkrediter
Branschen för koldioxidkrediter har nått en platå, samtidigt som allt fler företag är beredda att betala mer för att säkerställa att köpen är trovärdiga. Det är budskapet i rapporten State of Carbon Credits som Sylvera, en dataplattform för koldioxidkrediter, har tagit fram. Enligt rapporten ökade antalet köp av koldioxidkrediter med 0,2 procent 2024 jämfört med 2023. Det är en marginell ökning jämfört med hur utvecklingen tidigare sett ut.
Samtidigt verkar uppmärksammade skandaler och negativ medierapportering kopplat till köp av koldioxidkrediter fått företag och organisationer att tänka till ett varv extra kring sina köp. Sylvera har betygsatt olika klimatprojekt utifrån en klassificeringsskala. I sin rapport konstaterar Sylvera att andelen köp i projekt som de bedömer som trovärdiga ökat med 25 procent. Finansieringen till de projekten uppgick 2024 till 41,7 miljoner kronor, jämfört med 33,4 miljoner kronor året innan. Samtidigt halverades köp av mindre trovärdiga projekt.
Läs” The State of Carbon Credits 2024”
Förslag om snabbare elektrifiering av transportsktorn
Utredningen om en mer effektiv elektrifiering av transportsektorn har lämnats till regeringen. Den särskilda utredaren Mattias Viklund föreslår bland annat att trafikförordningen ändras så att kommuner kan ge undantag för elektriska lastbilar i bullerkänsliga områden, samt att göra det enklare för samfällighetsföreningar att installera laddinfrastruktur på parkeringsplatser eller i garage. Han föreslår också en möjlighet att sammankoppla interna elnät som inte omfattas av krav på nätkoncession.
I ett pressmeddelande meddelar Transportföretagen att de välkomnar flera av förslagen. Bland annat är de positiva till att utredningen lyfter behovet av att undanröja juridiska hinder som bromsar omställningen, samt kortare anslutningstider för laddinfrastruktur. Däremot hade de önskat skarpare förslag för en snabbare elektrifiering av bussflottan.
Regeringen meddelar att utredningen kommer att ligga till grund för fortsatt beredning inom Regeringskansliet.
Läs ”Mot en effektiv elektrifiering av transportsystemet”
Så kan offentlig upphandling vara en motor i omställningen
En ny rapport från Stockholms Handelskammare lyfter offentlig upphandling som en nyckel för att driva Sveriges hållbarhetsarbete. Men rapporten varnar för att fokus på lägsta pris, stelbenta krav och bristande kompetens bromsar utvecklingen av grön teknik och innovation.
För att ändra kurs föreslås tre åtgärder:
- Sätt tydliga mål för lösningar. Upphandlingar bör fokusera på resultat, exempelvis minskade utsläpp, snarare än detaljerade krav. Det ger leverantörerna utrymme att erbjuda innovativa lösningar.
- Öppna för bättre samverkan. Ökad dialog med leverantörer före och under upphandlingsprocessen ger bättre insikter om marknadens möjligheter och stärker chanserna till framgång.
- Skapa incitament för hållbarhet. Utöver minimikrav bör upphandlande organisationer belöna leverantörer som bidrar med extra klimat- och miljönytta.
Snart dags för toppmötet i Davos – här är programmet
Världsekonomiskt forum 2025 äger rum 20-24 januari. Årets tema är ”Samarbete i den intelligenta tidsåldern”. Mötet ska handla om hur teknologiska framsteg som AI, kvantdatorer och bioteknik kan bidra till global utveckling. Samtidigt ska utmaningar som klimatförändringar, handelsspänningar och ökade samhällsklyftor diskuteras.
Programmet är organiserat kring fem huvudsakliga områden:
- Att omforma tillväxten. Med fokus på att identifiera nya drivkrafter för ekonomisk utveckling i en föränderlig global ekonomi.
- Industrins roll i den intelligenta tidsåldern. Hur företag kan balansera kortsiktiga mål med långsiktiga strategier i en tid av omfattande teknologiska och geoekonomiska förändringar.
- Investering i människor. Hantering av förändringar inom arbetsmarknad, utbildning och välfärd för att skapa en resilient och rättvis samhällsutveckling.
- Skydda planeten. Främja innovativa partnerskap och teknik för att möta klimatmålen och skapa hållbara energisystem.
- Återuppbygga förtroende. Finna nya sätt att samarbeta i en värld med ökade spänningar och samhällsklyftor.
Företagsledare, politiker, forskare och representanter från civilsamhället förväntas delta på sammanträdet. Evenemanget kommer också att vara tillgängligt för allmänheten via livestreaming av de öppna sessionerna och en interaktivt XR-plattform, Global Collaboration Village.