Dagens M&U 13 december 2024

I projektet Kommunicera klimatstrategier har forskare vid Mittuniversitetet undersökt klimatkommunikationen i svenska kommuner. Resultatet från forskningen har nu publicerats och visar att små kommuner behöver mer kompetens och resurser för att kommunicera sitt klimatarbete på bästa sätt. I medelstora kommuner är det lättare för hållbarhetsstrateger och kommunikatörer att samverka, medan stora kommuner har utmaningar med den interna samordningen.

Projektet har pågått under hösten 2023 och våren 2024. Sex kommuner: Sundsvall, Örnsköldsvik, Härnösand, Sollefteå, Nordanstig och Ånge, har deltagit i intervjuer, fokusgrupper och workshops. Parallellt med det har forskarna inventerat vetenskap och litteratur inom området. Arbetet har också resulterat i tio rekommendationer om hur kommuner kan klimatkommunicera på ett effektivt sätt.

– Många kommuner har stora utmaningar när det kommer till att kommunicera sitt klimatarbete. Ofta har de många initiativ på gång, men svårt att få igenom dem. Där kan en effektiv kommunikation hjälpa. Kommuner har en viktig roll att engagera internt, men också externt till medborgarna kring hållbarhetsarbetet. Vår förhoppning är att det här ska bli ett stöd i det arbetet, säger Kristina Jämtelid, filosofie doktor i nordiska språk och universitetslektor vid Mittuniversitetet till Dagens M&U.

Tio tips för effektiv klimatkommunikation

• Knyt an till det lokala
• Hitta ambassadörer
• Gör klimatförändringen konkret
• Var positiv
• Hitta bilder som visar lösningar
• Använd infografik
• Visa på vetenskaplig enighet
• Skapa gemensamma upplevelser
• Utgå från både delarna och helheten

Läs ”Kommunicera klimatstrategier”

En femtedel av Europas vätgasprojekt stoppade

Under det senaste året har 23 vätgasprojekt i elva länder antingen avbrutits eller försenats, motsvarande en kapacitet på ungefär 20 procent av den totala pipelinekapaciteten. Detta enligt en sammanställning av Westwood Global Energy Group.

Motgången kommer trots stora investeringar i sektorn. EU:s innovationsfond och IPCEI, också kallat Viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse, har exempelvis avsatt sammanlagt 265 miljarder kronor för vätgasprojekt.

De främsta orsakerna bakom de avbrutna projekten är höga kostnader och finansieringssvårigheter. Exempelvis har Norge förlorat mer kapacitet än vad landet har kvar i sin pipeline, med över 10 gigawatt i avbrutna projekt. Ett av de mest framträdande fallen är Equinors CCS-stödda vätgasprojekt, vars kostnader i ”tiotals miljarder euro” gjorde det ekonomiskt ohållbart.

En annan betydande utmaning är otillräcklig efterfrågan. Särskilt i sektorer som hållbart flygbränsle, SAF, har brist på långsiktiga köpare och höga priser lett till att projekt i Sverige ställts in. Detta trots bindande EU-direktiv som RED III och ReFuel EU – Aviation för att öka användningen av SAF, finns det fortfarande inga tillräckliga incitament för att säkra tidiga investeringar.

Läs ”Westwood Insight”

Nu kan fler byggnader certifieras

Sweden Green Building Council, SGBC, har lanserat NollCO2 2.0, en uppdaterad manual som gör det möjligt att certifiera ombyggnadsprojekt. Den bygger vidare på NollCO2-manualen från 2020 och möter branschens ökade fokus på hållbar ombyggnad och bevarande.

– Behovet av en certifieringslösning för ombyggnation har varit stort, samtidigt som många också efterfrågat en uppdatering av manualen för nybyggnation med strängare gränsvärden som bättre speglar branschens utveckling, säger Evelina Enochsson, chef för NollCO2 hos SGBC, till Dagens M&U.

NollCO2 2.0 skärper gränsvärdena och minskar byggnaders klimatpåverkan. Manualen innehåller också uppdateringar som harmoniserad LCA-beräkningsmetodik för enklare projektjämförelser och nya åtgärder för att balansera utsläpp och nå nettonoll.

– Under det senaste året har branschen efterfrågat en uppdaterad manual, och redan nu har ett tiotal projekt visat intresse för att registrera sig, säger Evelina Enochsson.

Läs ”NollCO2 version 2.0”

Fosillfritt Sverige får förlängt uppdrag

Regeringen har beslutat att förlänga Fossilfritt Sveriges uppdrag med två år under ledning av Svante Axelsson. Samtidigt införs ett nytt fokusområde: att öka efterfrågan på fossilfria produkter och tjänster.

Svante Axelsson har utryckt sin glädje över regeringens förnyade förtroende. Han betonar också att uppdraget är särskilt viktigt i dagens turbulenta tider.

Fossilfritt Sverige ska nu fokusera på att öka förutsägbarheten för näringslivet kring efterfrågan på fossilfria varor och tjänster. Svante Axelsson framhåller att många svenska företag redan är redo med fossilfria och elektrifierade lösningar, men att en tydlig, enhetlig och långsiktig offentlig efterfrågan är avgörande för att dessa ska kunna skalas upp och standardiseras.

Läs: ”Fossilfritt Sverige fortsätter – lång intervju med Svante Axelsson”

Förslag: Ersätt skogsägare för att inte avverka 

Skogsägare som avstår från att avverka sin skog ska erbjudas ekonomisk ersättning av staten. Det är ett av Miljömålsberedningens förslag på hur Sverige ska nå EU:s klimatmål inom sektorn LULUCF, enligt SVT som har tagit del av ett utkast. Förslaget är att skogsägare som inte avverkar skog ska få 400 kronor per ton lagrad koldioxid, vilket enligt beräkningar skulle innebära cirka 2700 kronor per hektar och år.

Till SVT säger Skogsägarföreningen Södra att risken är att det endast blir skogsägare som ändå skulle låta skogen stå som kommer att sluta avtal med Skogsstyrelsen. Samtidigt anser de att det inte är privata skogsägares ansvar att se till att Sverige uppfyller EU:s klimatmål.

Syftet med Miljömålsberedningen är nå en bred politisk samsyn kring strategier, etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till att Sverige lever upp till åtaganden inom EU och internationellt. Deadline för Miljömålsberedningen var den 2 december, men den har flyttats fram. Till Dagens M&U har Regeringskansliet tidigare meddelat att den väntas vara klar i februari nästa år.

Rapport: Industrins klimatmål hotas – trots utsläppsminskningar

En ny rapport från World Economic Forum, WEF, visar att de globala koldioxidutsläppen från tunga industrier minskar, men att framstegen fortfarande är långt ifrån att nå nettonollmålen till 2050.

Rapporten granskar åtta högutsläppande industrier – stål, aluminium, cement, kemikalier, olja och gas, flyg, sjöfart och lastbilstransport – som tillsammans står för 40 procent av de globala växthusgasutsläppen. Mellan 2022 och 2023 minskade utsläppen från dessa sektorer med 0,9 procent, trots att de globala energirelaterade utsläppen ökade med 1,3 procent under samma period.

Rapporten slår fast att 30 biljoner dollar behöver investeras för att uppnå nettonollutsläpp i de åtta sektorerna till mitten av seklet. Av detta ska 13 biljoner dollar komma från industrierna, medan 17 biljoner dollar krävs från det bredare ekosystemet, inklusive energileverantörer.

Enligt WEF visar forskningen att nästan hälften av de nödvändiga utsläppsminskningarna kan uppnås med befintlig teknik. Framstegen hämmas dock av höga räntor, politisk osäkerhet, handelsrestriktioner och brist på infrastruktur för ren energiteknik.

Läs ”Net-Zero Industry Tracker 2024”