Dagens M&U 12 november 2024

En ny rapport visar en fortsatt minskning av grönytor i 344 städer världen över. Studien, ”Urban Green Space Report 2024”, är genomförd av Husqvarna och baserad på satellitdata och AI-analys. Hela 75 procent av de studerade städerna har förlorat grönyta jämfört med tidigare år. Totalt handlar det om 63 miljoner kvadratmeter grönområde som försvunnit på ett år.

Minskningen beror enligt rapporten främst på byggnation och städernas expansion, där totalt 158 miljoner kvadratmeter grönyta har gått förlorade medan 95 miljoner kvadratmeter tillkommit, främst genom utökad grästäckning på grund av naturliga väderförhållanden snarare än aktiva satsningar.

Europa framträder som den grönaste regionen i analysen, med ett genomsnitt på 47 procent grönyta i städerna, jämfört med Syd- och Västasiens 25 procent. Enskilda städer som Riyadh har endast 1 procents grön täckning, medan små nederländska städer uppnår över 70 procent grönyta. Flera europeiska huvudstäder, inklusive Vilnius, Prag och Berlin, har lyckats behålla stora och välfördelade grönområden, medan städer som Rom och Edinburgh sett en ökning i grönytor. Uppsala är den svenska stad som med plats 26 placerar sig högst i rapportens rankning.

Läs “Urban Green Space Report 2024”

Cop29: Nya regler för utsläppshandel klubbade

Första dagen på Cop29 enades nästan 200 deltagande länder om nya FN-regler för internationell handel med utsläppsrätter. De nya reglerna gör det möjligt för länder med stora utsläpp att köpa utsläppskrediter från nationer som överträffat sina egna utsläppsminskningsmål. Detta system ska stödja minskningen av växthusgaser globalt genom att exempelvis belöna projekt som skogsåterplantering och övergång till förnybar energi.

Värdlandet Azerbajdzjan välkomnade det snabba beslutet, men kritiker ifrågasätter processen. Isa Mulder från organisationen Carbon Market Watch uttrycker oro över att beslutet togs utan vidare diskussion, vilket enligt henne riskerar att minska förtroendet för Cop29:s transparens och beslutsprocess.

Det finns fortfarande flera detaljer som måste utredas, men beslutet ses ändå av många som ett viktigt steg mot ett FN-stött globalt system för utsläppshandel.

Medelstora företag halkar efter med CSRD

Rapporten ”EU CSRD Readiness Report 2024” visar hur företag förbereder sig för EU:s nya direktiv om hållbarhetsrapportering, CSRD. Rapporten avslöjar att även om samtliga tillfrågade företag har påbörjat sitt arbete, kämpar 63 procent av de medelstora företagen med förberedelserna, vilket riskerar att försena deras anpassning.

Andra slutsatser i undersökningen:

• 60 procent av storföretagen är nära färdiga med nödvändiga verktyg och lösningar på plats, medan endast 37 procent av de medelstora företagen har nått samma nivå.
• 89 procent av organisationerna har seniora ledare som ansvarar för hållbarhetsstrategin.
• 63 procent planerar att anlita konsulter och 94 % tänker använda tredjepartsprogramvara för att uppfylla CSRD-kraven.
• 95 procent planerar att utöka sin hållbarhetsbudget de kommande två åren för verktyg, konsulter och utbildning.

Läs ”EU CSRD Readiness Report 2024”

Svensk e-handel från utlandet ökar

Branschorganisationen Transportföretagens senaste Paketindex visar att svenskarnas e-handel från utlandet ökar kraftigt, 28 procent under tredje kvartalet jämfört med samma period förra året. Organisationen konstaterar att utvecklingen ställer nya hållbarhetskrav på e-handelsbranschen.

Trots en tydlig efterfrågan på miljövänliga leveransalternativ uppger transportföretag att kundernas betalningsvilja för dessa alternativ är låg. Detta hindrar investeringar i fossilfria fordon och klimatsmarta lösningar.

Transportföretagen framhåller också behovet av att e-handelsplattformar erbjuder möjligheten att välja hållbara transporter direkt vid köp. Många plattformar saknar idag alternativ som FairTransport, som garanterar fossilfria leveranser. En branschöverenskommelse mellan e-handlare och transportörer finns, men studier visar att den ännu inte når upp till sitt mål att driva omställningen mot hållbarhet.

Cop29 kritiseras för att främja oljeförhandlingar

En granskning av miljö- och människorättsorganisationen Global Witness avslöjar att Azerbajdzjan, som värdland för klimatmötet Cop29, har använt klimatmötet för att diskutera nya fossila bränsleavtal. Elnur Soltanov, chef för Cop29 och Azerbajdzjans biträdande energiminister har enligt Global Witness deltagit i ett möte med ett påhittat investmentbolag från olje- och gasindustrin. Under mötet framkom att Soltanov var villig att föra samman det falska företaget med den statliga oljejätten SOCAR för att diskutera investeringar i olje- och gasprojekt. Det påhittade företaget erbjöds också ett sponsorpaket för 600 000 dollar som bland annat gav tillgång till möten med Socar och möjlighet att arrangera evenemang under Cop29 om ”hållbart investerande i olja och gas”.

Utredningen visar enligt Global Witness på ett mönster av ökande inflytande från fossilindustrin vid FN:s klimatmöten, där tidigare Cop-konferenser har sponsrats av fossilföretag.

Läs “Global Witness: COP29 is for oil deals”

Cop 29: Det händer i dag

Under tisdagen öppnade World Leaders Climate Action Summit vid klimattoppmötet COP29 i Baku. President Ilham Aliyev väntas välkomna världsledare och delegater med en öppningsceremoni där bland andra FN:s generalsekreterare António Guterres finns bland talarna.

Några av dagens viktiga händelser:

• Öppningsceremoni för World Leaders Climate Action Summit med tal av Ilham Aliyev, António Guterres och Maimunah Mohd Sharif, tidigare chef för FN:s bosättningsprogram.
• Start för första delen av högnivåsegmentet för stats- och regeringschefer, där nationella uttalanden om klimatinsatser presenterades.
• Möten med FN-konventionernas styrorgan – inklusive parterna för Kyotoprotokollet och Parisavtalet, samt de vetenskapliga och tekniska rådgivande organen SBSTA och SBI.
• Koordineringsmöten för Ländergrupper som Latinamerika, G77 och Kina, samt NGO-grupper som ungdoms- och miljöorganisationer höll interna möten under morgonen.
• Möte om transparens för att öka insynen i ländernas pågående klimatarbete.