Dagens M&U 12 mars 2025

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, riktar i en ny rapport hård kritik mot Sveriges klimat- och miljöpolitik och varnar för att flera av målen till 2030 kan missas. Enligt organisationen har regeringens politik skapat osäkerhet kring möjligheterna att nå nettonollutsläpp till 2045. Framför allt ifrågasätts sänkningen av bränsleskatten, som bedöms minska incitamenten för transportsektorn att ställa om.

OECD kritiserar även Sveriges skogsbruk, där intensiva kalhyggen och ökad avverkning bedöms hota den biologiska mångfalden och skogens förmåga att binda koldioxid. Sverige har hittills skyddat 15 procent av sina land- och havsområden, vilket ligger långt ifrån målet på 30 procent till 2030.

I granskningen, som är OECD:s fjärde av Sverige, föreslås totalt 28 åtgärder. Bland annat förespråkas höjd energiskatt på diesel, en reformerad beskattning av förmånsbilar samt en ny handlingsplan för att hejda förlusten av biologisk mångfald.

Läs OECD:s rapport

EU uppmanas skapa lag om kritiska kemikalier

Frankrike och sju andra EU-länder har uppmanat Europeiska kommissionen att införa så kallad ”Critical Chemicals Act” för att identifiera och skydda produktionen av strategiska kemikalier inom Europa. I ett gemensamt dokument, publicerat inför ett möte i Bryssel den 12 mars, varnar länderna för att den europeiska kemikalieindustrin befinner sig i en allvarlig konkurrenskris.

Krisen beror enligt länderna på höga energikostnader, dyra råvaror och hård konkurrens från producenter utanför EU. Länderna föreslår att EU ska identifiera omkring 15 nyckelmolekyler som är avgörande för strategiska värdekedjor, inklusive industrier som läkemedel, elektronik, fordon och jordbruk.

För att säkerställa produktionen av dessa kemikalier i Europa vill länderna att lagen ska innehålla riktat stöd och åtgärder för att sänka energikostnader. Bland annat föreslås kompensation för de indirekta koldioxidkostnader som påverkar elpriset för energikrävande producenter. Utöver Frankrike har Tjeckien, Ungern, Italien, Nederländerna, Rumänien, Slovakien och Spanien skrivit under brevet. 

Läs det gemensamma uttalandet om den euripeiska kemiindustrin

Northvolt ansöker om konkurs

Batteritillverkaren Northvolt har ansökt om konkurs i Sverige, uppger företaget på sin hemsida. Beslutet fattades på ett extrainkallat styrelsemöte på tisdagskvällen.

Northvolt uppger att företaget drabbats av flera utmaningar, bland annat stigande kapitalkostnader, geopolitisk instabilitet, störningar i leveranskedjan och minskad marknadsefterfrågan. Bolaget hänvisar också till interna problem som påverkat den finansiella ställningen. Konkursen innebär en osäker framtid för cirka 5 000 anställda, främst i Skellefteå men även i Västerås och Stockholm.

Enligt styrelseordförande Tom Johnstone var målet att driva på den gröna omställningen och skapa en stark europeisk industri för batterier och elfordon. Konkursansökan lämnades in efter att Northvolt inte kunnat betala månadens skatteinbetalning på cirka 200 miljoner kronor, vilket annars skulle ha gjort styrelsen personligt ansvarig enligt lag.

Ökade utsläpp från drivmedel under 2024

Koldioxidutsläppen från bensin och diesel ökade med 22 procent under 2024, enligt en rapport från Drivkraft Sverige. Orsaken är en kraftig minskning av biodrivmedelsandelen till följd av sänkt reduktionsplikt, och nivån i vägtrafiken är nu den lägsta sedan 2014.

Trots ökad användning av rena biodrivmedel som HVO100 vägde det inte upp den minskade låginblandningen i bensin och diesel. Skattebefrielsen för dessa bränslen gäller till 2026, och Drivkraft Sverige uppmanar regeringen att ansöka om fortsatt stöd.

Nyregistreringen av elbilar minskade, med en andel på 34 procent av nybilsförsäljningen jämfört med 38 procent 2023. Vid årets slut var sju procent av Sveriges personbilar eldrivna. Samtidigt fortsatte utbyggnaden av laddinfrastrukturen, med 1 135 snabbladdningsstationer och 2 945 laddpunkter i början av mars 2024.

Läs ”Omställningsbarometern”

Komplicerade regler hämmar utvecklingen av hållbart vattenbruk

Havsbaserad livsmedelsproduktion kan bli avgörande för ett mer hållbart livsmedelssystem, men komplexa regelverk bromsar utvecklingen i Sverige. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklar därför miljöindikatorer som ska hjälpa beslutsfattare att främja och reglera vattenbruket.

Lågtrofiskt vattenbruk, LTA, med odling av exempelvis musslor, ostron, alger och sjöpung, ses som en hållbar lösning. Dessa odlingar kräver inget foder, bidrar till renare vatten och påverkar varken färskvattenresurser eller markanvändning. Ändå har LTA växt långsamt i Sverige, främst på grund av bristen på tydliga verktyg för att mäta miljöpåverkan.

IVL Svenska Miljöinstitutets nya projekt bygger vidare på EU-projektet AquaVitae, som kartlagt miljöpåverkan från LTA i Atlanten. Resultaten ska nu anpassas till svenska förhållanden, med fokus på att identifiera eventuella konflikter och synergier med nationella miljömål. Genom tydliga indikatorer hoppas forskarna underlätta för myndigheter att fatta bättre beslut och främja hållbar utveckling av vattenbruket.

Mikroplaster minskar växters fotosyntes och hotar livsmedelsförsörjningen

En ny studie visar att mikroplaster skadar växters förmåga att genomföra fotosyntes, vilket kan minska den globala livsmedelsförsörjningen avsevärt, skriver The Guardian. Forskningen uppskattar att mellan 4 och 14 procent av de globala skördarna av vete, ris och majs går förlorade på grund av plastföroreningar. Antalet människor som riskerar svält kan öka med 400 miljoner inom de kommande 20 åren om plastföroreningarna fortsätter att öka.

Mikroplaster påverkar växter genom att blockera solljus, försämra jordens kvalitet och frigöra giftiga kemikalier. Studier har visat att de kan minska fotosyntesen med tolv procent hos landväxter och med sju procent hos marina alger. I haven kan mikroplaster även skada fisk- och skaldjursproduktion, vilket påverkar livsmedelsförsörjningen för miljontals människor.

Forskarna bakom studien varnar för att den minskade fotosyntesen kan förvärra klimatkrisen genom att minska koldioxidupptaget. Studien, publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences, bygger på över 3 000 observationer och en maskininlärningsmodell.

Flera experter anser att det behövs mer forskning, men betonar att mikroplaster bör vara en central del av FN:s pågående förhandlingar om plastföroreningar, som återupptas i augusti.