Ödesdag för Fossilfritt Sverige
I dag avgörs framtiden för Fossilfritt Sverige, ett regeringsinitiativ som startades 2015 under Åsa Romson (MP). Syftet var att samverka med näringslivet för att identifiera branschernas omställningspotential och ta fram färdplaner för fossilfrihet och klimatneutralitet.
Dagens M&U 12 december
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Hittills har 23 branscher presenterat sådana färdplaner, där de visar hur de kan bli fossilfria samtidigt som de stärker sin konkurrenskraft. Utan ett nytt regeringsbeslut riskerar dock initiativet att avslutas vid årsskiftet, vilket fått kritik från flera håll. Miljöprofiler har varnat för att en nedläggning skulle bromsa omställningstakten.
När Linus Lakso (MP) nyligen frågade klimat- och miljöministern om projektets framtid, blev svaret i en skriftlig fråga, undvikande: ”regeringen återkommer.” Klockan 13:00 i dag väntas beskedet om Fossilfritt Sveriges framtid.
Undersökning: Investerare prioriterar kortsiktiga vinster framför hållbarhet
En global undersökning från EY avslöjar en växande klyfta mellan investerares hållbarhetsambitioner och deras faktiska handlingar. Trots att 88 procent av investerarna säger att deras företag har ökat användningen av ESG-data det senaste året, är 92 procent ovilliga att offra kortsiktig avkastning för långsiktiga hållbarhetsvinster.
Två tredjedelar av de tillfrågade uppger att ESG-faktorer kommer att spela en mindre roll i framtida investeringsbeslut. Samtidigt känner sig endast 25 procent kapabla att bedöma långsiktiga effekter av ESG-strategier, medan 57 procent enbart utvärderar kortsiktiga resultat.
Undersökningen visar också utbredd skepsis mot företags hållbarhetsarbete: 85 procent ser greenwashing som ett större problem nu än för fem år sedan. Dessutom kräver 64 procent att hållbarhetsrapporter granskas oberoende, och 80 procent vill ha bättre jämförbarhet i rapporteringen.
EY:s hållbarhetschef Matthew Bell varnar för investerares passivitet och efterlyser ett större fokus på långsiktiga klimatprojekt för att nå globala klimatmål.
Läs ”How can investors balance short-term demands with long-term value?”
Forskning: Beteendeförändringar avgörande för att nå klimatmålen
I veckan presenterades resultaten från miljöforskningsprojektet EU 1,5°C Lifestyles – som är ett europeiskt forskningsprojekt som drivits av nio universitet och forskningsinstitut i sju länder. I projektet konstaterar forskarna att den gröna omställningen i industrin inte räcker för att nå klimatmålen, utan att det också krävs betydande förändringar i människors beteenden.
Ett huvudresultat från forskningen är att det är avgörande att samhället tar ansvar för att stötta medborgarna att göra hållbara livsstilsval. Bland annat lyfter forskarna behovet att komma bort från ständig tillväxt, vilket de menar driver på en ohållbar konsumtion. Andra stora utmaningar som de lyfter är motstridiga politiska styrmedel och starka särintressen från fossilberoende industrier. Enligt forskarna påverkar det politiska beslut och förhindrar nödvändiga förändringar.
– Desto mer man förbättrar tekniken, höjs vikten av livsstilsförändringar. I Europa har vi redan investerat mycket i teknik, nu behöver vi ändra våra beteenden. Även om alla produkter vi köper är hållbara, behöver vi minska på mängden produkter vi köper. I debatten missar man det här. Politiker som jobbar med miljöfrågor är ofta ingenjörer. Beteendevetare anses vara mer fluffiga, och som inte kommer med några konkreta förslag, säger Oksana Mont från Lunds universitet som har lett projektet till Dagens M&U.
Rapport: Felaktiga påståenden om bilbranschens böter sprids i EU
Debatten kring EU:s klimatregler för bilar präglas av vilseledande påståenden om miljardböter för bilindustrin, uppger Transport & Environment, T&E. En analys som cirkulerar i Europaparlamentet hävdar att biltillverkare kan tvingas betala 173 miljarder kronor i böter för att inte uppfylla koldioxidmålen 2025. Dessa siffror är dock baserade på en felaktig metodik som använder data från bilförsäljningen under första halvan av 2024, menar T&E.
T&E:s analys visar att målen för 2025 är realistiska och uppnåeliga. Tillverkare har flera strategier för att undvika böter, bland annat ökade försäljningar av elbilar, hybrider och användning av flexibla regelverk som pooling och miljökrediter. Även i ett pessimistiskt scenario beräknas de totala böterna understiga 10 miljarder kronor, visar organisationens beräkning.
Läs ”Why the car industry will not pay €15 billion in penalties in 2025”
62 miljoner till forskning för hållbar transportomställning
Tolv forskningsprojekt inom transportsektorn tilldelas 62 miljoner kronor för att påskynda branschen energi- och klimatomställning, uppger Energimyndigheten. Projekten ska genom samarbete mellan olika samhällssektorer bidra till snabbare omställning med fokus på energi, klimat och resurseffektivitet.
Stödets syfte är att främja lösningar som kan möta kraven på elektrifiering, förnybara drivmedel och stärkt beredskap. Fokus ligger på att kombinera tekniska, organisatoriska, ekonomiska och juridiska åtgärder för att skapa hållbara och fossilfria transportsystem.
Forskningen ska också skapa drivkrafter genom utveckling av regelverk, policyer och affärsmodeller. Andra initiativ fokuserar på förbättrad mobilitet och tillgänglighet via optimerad infrastruktur, teknik och delningsekonomi. Med brett deltagande av företag, kommuner och myndigheter förväntas resultaten bidra till praktiska och skalbara lösningar för framtidens transporter.
EU vill villkora statsstöd till flygbranschen
EU-kommissionen har presenterat ett initiativ som ska skynda på omställningen i luftfartssektorn genom att villkora statsstöd till flygbolag och flygplatser. Hur det kommer att fungera detalj är inte känt i nuläget då det inte finns något förslag ännu. Kommissionen har däremot utlyst ett samråd med berörda parter, däribland Swedish Aviation Group som företräder svenska aktörer inom flygbranschen.
I samrådsdokumentet ställer EU-kommissionen frågan hur stöd kan kopplas ihop med nya miljövillkor och skriver att målet är att de nya luftfartsriktlinjerna anpassas till den gröna given.