Dagens M&U 11 november 2024

En lista med verkställande order visar att Donald Trump och hans övergångsteam planerar att snabbt dra tillbaka USA från Parisavtalet. Det rapporterar The New York Times som också berättar att att den tillträdande administrationen förbereder en ökning av satsningarna på fossila bränslen, bland annat genom att omstrukturera myndigheter som EPA och Inrikesdepartementet.

David Bernhardt och Andrew Wheeler, tidigare lobbyister för olje- respektive kolindustrin, ska leda arbetet med att avveckla USA:s miljöskyddsprogram. Det innebär bland annat minskat skydd för offentliga landområden och öppning för gruvdrift och oljeutvinning. New York Times rapporterar även om planer på att flytta EPA:s huvudkontor från Washington för att decentralisera federala myndigheter.

När FN:s klimattoppmöte i Baku, Azerbajdzjan, inleds står det klart att USA:s trovärdighet och förhandlingsposition är kraftigt försvagade. Frågan är hur andra länder kommer att reagera på maktskiftet i USA.

– Det uppstår frågor som om exempelvis Kina att kliva fram mer som ledare, och hur kommer EU och utvecklingsländerna att agera. Det finns länder som samtidigt samarbetar med Ryssland, som inte alls varit en bra kraft. Så det är ett väldigt oklart läge, säger Åsa Persson, forskningschef på SEI och ordförande i Klimatpolitiska rådet, till Dagens M&U.

Startskott för Cop29 – här är dagens viktigaste punkter

I dag inleds FN:s klimattoppmöte Cop29 i Baku, Azerbajdzjan, som pågår fram till den 22 november. Mötet samlar representanter från världens länder för att utvärdera och diskutera framstegen mot klimatmålen i Parisavtalet. Vid öppningsceremonin deltar Cop28-president Sultan Al Jaber, årets Cop29-president Mukhtar Babayev samt FN:s klimatchef Simon Stiell.

Dagen fortsätter sedan med flera slutna samordningsmöten för olika förhandlingsgrupper, samt öppna möten för icke-statliga organisationer och andra intressegrupper. Det är även planerat ett antal presskonferenser och sidoevenemang.

Mer på dagens agenda:

Greenpeace kommer att diskutera förväntningarna inför Cop29 i ljuset av det amerikanska presidentvalet.

Local Governments for Sustainability, ICLEI presenterar sina krav på snabbare klimatåtgärder från städer och regioner.

Meteorologiska Världsorganisationen, WMO presenterar en klimatlägesrapport.

Läs dagsprogrammet för Cop29 måndagen den 11 november.

Förtroendet för FSC-certifieringar sjunker

Forest Stewardship Council, FSC, konstaterar i en intern rapport att förtroendet för märkningen har minskat. FSC arbetar för hållbart skogsbruk och erbjuder en certifiering som ska skydda gammelskogar, nyckelbiotoper och miljön vid avverkning.

Resultaten från undersökningen visar att förtroendet för FSC har sjunkit de senaste åren, och att detta är kopplat till synen på svenskt skogsbruk. Ekonomiska intressenter har fortfarande relativt stort förtroende, medan sociala intressenter och miljöintressenter är mer kritiska.

”Medan ekonomiska intressenter har ett förhållandevis stort övergripande förtroende för FSC som system är förtroendet hos sociala intressenter och i än högre grad hos miljöintressenter, lågt”, skriver FSC i rapporten.

FSC:s ordförande Anders Esselin säger till Dagens M&U att han inte vill kommentera resultatet i undersökningen innan de presenteras för FSC:s medlemmar den 15 november.

Läs FSC:s trovärdighetsundersökning 2024

Naturrelaterad rapportering ökar kraftigt bland företag

En analys från World Business Council for Sustainable Development, WBCSD och Radley Yeldar visar en tydlig ökning i företags hållbarhetsrapportering om natur och biologisk mångfald. Av 181 granskade årsrapporter använder 77 procent nu en dubbel materialitetsbedömning, vilket innebär att företagen rapporterar både sin miljöpåverkan och hur miljörisker kan påverka verksamheten. Detta är en ökning från 55 procent föregående år, vilket delvis tillskrivs EU:s nya rapporteringskrav, enligt analysen.

Antalet företag som refererar till Taskforce on Nature-Related Financial Disclosures, TNFD, har ökat från 22 procent till 52 procent, och användningen av vetenskapliga mål för natur, SBTN, har stigit från 14 procent till 30 procent. Enligt analysen stärks trenden mot obligatorisk naturrelaterad rapportering av FN:s Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework, med målet att stora företag ska ha obligatoriska rapporteringskrav för natur senast 2030.

Forskare varnar för riskerna med att använda haven som kolsänka

I en debattartikel i DN varnar forskarna Susanna Lidström och Nina Wormbs för att använda haven som kolsänkor i klimatkampen. Marin koldioxidlagring, där metoder som tångodling och mineralinjektioner föreslås, riskerar att skada marina ekosystem och förstöra havens naturliga kolcykel. Forskning visar att dessa ingrepp kan kväva liv på havsbotten och förändra vattnets kemi, vilket kan hota arter som koraller och kräftdjur, som är viktiga för havets ekosystem.

Förslagen för havsbaserade klimatåtgärder har blivit allt fler, men detta innebär risker både för biologisk mångfald och för lokala ekonomier, särskilt i utvecklingsländer där många av dessa projekt planeras. Enligt artikelförfattarna utnyttjas haven som resurs av företag från rika länder, medan kusterna där projekt planeras kan drabbas av fiske- och miljökonsekvenser.

Susanna Lidström och Nina Wormbs uppmanar inför klimatmötet Cop29 till en mer genomtänkt och holistisk strategi där både klimatmål och biologisk mångfald får ta plats i beslutsfattandet, utan att offra havens ekosystem.

Läs ”Offra inte haven för att rädda klimatet”

Nordeuropeiska hamnar får EU-stöd för elanslutning av containerfartyg

Fyra nordeuropeiska hamnar har fått 18,8 miljoner euro från EU-fonden ”Connecting Europe Facility” för att installera landström, Onshore Power Supply, OPS, till containerfartyg vid kaj. Projektet, som sträcker sig från 2024 till 2027, involverar hamnarna i Århus, Göteborg, Bremerhaven och Stockholm och syftar till att minska utsläpp från fartyg. Genom OPS kan fartyg kopplas till el från land i stället för dieselmotorer, vilket minskar utsläpp av koldioxid, svaveloxid och kväveoxider.

Göteborgs Hamn, som deltar i projektet, har som mål att minska sina koldioxidutsläpp med 70 procent till 2030. Elanslutning av containerfartyg är en nyckelåtgärd för att uppnå detta mål. Hamnen planerar att bygga en nätstation för OPS vid containerterminalen, vilket beräknas minska utsläppen med minst 5 600 ton koldioxid per år.

Investeringen på 200 miljoner kronor får hälften av finansieringen från EU-projektet. Projektet är även en del av EU:s nya regelverk som kräver OPS-anslutning för fartyg över 5 000 bruttoton vid kaj, ett krav som träder i kraft 2030.