Dagens M&U 10 februari 2025

En ny studie kartlägger de kompetenser som krävs av framtidens hållbarhetschefer, baserat på intervjuer med ledande europeiska företag som Nokia, A.P. Møller-Mærsk och Schneider Electric. Enligt Björn Lindberg, konsult på Heidrick & Struggles och författare till rapporten, blir det allt viktigare att integrera hållbarhet i affärsstrategin.

Tre centrala kompetenser pekas ut som avgörande för rollen:

1. Förmåga att bygga tillit och skapa engagemang – Hållbarhetschefer måste kunna driva förändringsprocesser genom att vinna förtroende från både interna och externa intressenter.
2. Erfarenhet från ledningsgruppsarbete – Andelen hållbarhetschefer med bakgrund i företagsledningar har ökat från 53 procent 2022 till 70 procent 2023, vilket visar att strategiskt ledarskap blir allt viktigare.
3. Affärsförståelse och ekonomiskt tänkande – Hållbarhet ses inte längre som enbart en regelefterlevnadsfråga utan en affärsmöjlighet. Att förstå hur hållbarhet kan generera intäkter och differentiera företag på marknaden är en nyckelkompetens.

Studien visar även att hållbarhetschefer ofta har varierade bakgrunder, men att en stor andel kommer från miljö- eller ESG-roller, samt kommunikation, strategi och finans. Ledarskap bedöms dock som den mest avgörande faktorn för framgång i rollen.

Läs intervjun med Björn Lindberg

EU:s nya gröna industristrategi – experten reder ut vad vi vet

Den 26 februari väntas EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presentera Clean Industrial Deal, en strategi för att stärka Europas konkurrenskraft samtidigt som den gröna omställningen fortsätter. Strategin beskrivs som en ”Gröna given 2.0” och syftar till att anpassa industripolitiken till en geopolitisk instabil omvärld.

Enligt EU-experten Katarina Areskoug bygger strategin på tre huvudområden: grön omställning och stärkt konkurrenskraft, ökad motståndskraft genom säkrare värdekedjor samt innovation inom exempelvis AI och kvantteknologi. Ett särskilt fokus ligger på energiintensiva industrier och hur de kan moderniseras för att minska utsläppen.

The Clean Industrial Deal innehåller inga skarpa lagförslag men väntas sätta ramarna för framtida initiativ, bland annat inom cirkulär ekonomi och offentlig upphandling. Enligt Katarina Areskoug kommer EU-kommissionen att följa medlemsländernas reaktioner innan mer detaljerade lagförslag läggs fram.

Läs intervjun med Katarina Areskoug

6 av 10 vill behålla strandskyddet

En ny Sifo-undersökning visar att 62 procent av svenskarna är emot regeringens förslag att försvaga strandskyddet och göra det enklare att bygga strandnära. Bara en av fem, 22 procent, stöder förslaget och 17 procent är osäkra. Förslaget innebär att strandskyddet skulle tas bort vid små sjöar och vattendrag.

Enligt Naturskyddsföreningen skulle det minska Sveriges naturskydd med tio procent. Naturskyddsföreningen anser att få gynnas av förslaget och att bland annat friluftsliv och biologisk mångfald riskerar att drabbas negativt, men också att strandskyddet skyddar mot framtida klimatförändringar. Stödet för strandskydd är jämt över hela Sverige, förutom i Norrland där fler är positiva till regeringens förslag. Starkast är motståndet i Skåne och Uppsala län.

Läs ”Vem tjänar på ett försvagat strandskydd”

Fem förslag för mer cirkulära möbler

En ny rapport från Trä- och möbelföretagen, TMF, visar att offentlig upphandling spelar en central roll i att göra möbelproduktionen mer cirkulär. TMF betonar att upphandlande myndigheter bör prioritera kvalitet och livslängd framför låga inköpspriser.

Organisationen säger också att möbler bör designas för uppdatering och återanvändning i stället för ersättas med kortlivade produkter.

– Jag tror att standardisering, bättre kravuppföljning samt krav på cirkulär design kan göra offentlig upphandling till den kraft i den cirkulära omställningen som den har potential att bli, säger Simon Imner, näringspolitisk expert på TMF, till Dagens M&U.

Här är Trä- och möbelföretagens förslag för ökad cirkulär möbelproduktion:

• Offentliga upphandlingar ska gynna hållbara och återanvändbara möbler.
• Återbrukade möbler ska uppfylla samma säkerhets- och miljökrav som nya.
• Offentlig sektor bör fokusera på livscykelkostnad snarare än inköpspris.
• Upphandlingskrav ska kontrolleras och följas upp systematiskt.
• Nationella riktlinjer för enhetliga upphandlingskrav behövs.

Nytt utbildningsmaterial ska hjälpa byggsektorn att sortera plast

Chalmers Industriteknik och forskningsinstitutet Rise har tagit fram ett nytt utbildningsmaterial för att förbättra plastsorteringen på byggarbetsplatser. Syftet är att minska plastavfallet, där idag mindre än en procent återvinns. Materialet inkluderar en instruktionsfilm och enkla riktlinjer som ska hjälpa byggarbetare att sortera plast på rätt sätt, och målet är att materialet ska vara tydligt och lättillgängligt.

Det finns stor potential att förbättra plasthanteringen i byggbranschen, menar Marie-Louise Lagerstedt Eidrup, expert på industriell materialåtervinning vid Chalmers Industriteknik.

– Det är ju väldigt många människor med många olika språk, men vi hoppas att vi med enkla instruktioner ska hjälpa dem att sortera plasten rätt. Så att man till exempel. inte förstör genom att slänga fel saker i containrarna eller att man slänger det som går att återvinna i brännbart, säger hon till Dagens M&U.

Materialet kommer att publiceras på bland annat Chalmers Industritekniks, Rises och Naturvårdsverkets webbplatser samt hos branschorganisationer. För att underlätta inlärning planeras även kortare information att sättas upp på arbetsplatsens containrar, toaletter och fikabord.

Läs intervjun med Marie-Louise Lagerstedt Eidrup

First Solar stoppar användning av djuphavsmineraler

Solpanelstillverkaren First Solar har som första företag i branschen åtagit sig att utesluta mineraler från djuphavsbrytning ur sin leveranskedja. Djuphavsbrytning innebär utvinning av mineraler från havsbotten, vilket kan skada ekosystem och frigöra lagrat kol. Beslutet gäller tills miljöriskerna med metoden är bättre kartlagda.

Initiativet kommer från organisationen As You Sow, som också har uppmanat General Motors och Tesla att anta liknande policier. First Solars beslut är i linje med ett globalt moratorium som stöds av över 30 regeringar och 60 företag, till exempel Apple och Google. Samtidigt förblir djuphavsbrytning oreglerad på grund av oenighet inom International Seabed Authority, ISA. Vid ISA:s senaste möte krävde 32 länder ett stopp för verksamheten.