Dagens M&U 1 november 2024

Den 1 november avskaffas plastpåseskatten, som infördes av Löfvenregeringen för att minska engångsplastförbrukningen i Sverige. Efter att ha lett till en minskning av plastpåseförbrukningen från 55 till 17 påsar per person mellan 2020 och 2023, har den nuvarande regeringen valt att ta bort skatten med argumentet att EU:s mål på max 40 påsar per person redan har uppnåtts.

Livsmedelskedjor som Coop, Ica, Hemköp och Willys har meddelat att de nu sänker sina priser på plastpåsar, från tidigare 6,95-6,90 kronor till cirka 3,90 kronor.

Willys kommunikationschef Johanna Eurén menar att många kunder fortfarande väljer flergångskassar eller papperspåsar, och att beteendeförändringen kan bestå trots prissänkningen. Lidl har valt att sänka sina påspriser men skänker samtidigt 40 öre per påse till sitt hållbarhetsinitiativ Lidl Future Initiatives.

Samtidigt uttrycker miljöorganisationen Håll Sverige Rent oro för att konsumtionen av plastpåsar kan öka igen.

–  Nu är det viktigt att butikerna håller koll på kundbeteendet och på försäljningen. Om de märker att plastpåseanvändningen ökar behöver de vara redo att justera priset och jobba informationsinsatser, säger Håll Sverige Rents Johanna Ragnartz till Dagens M&U.

Läs intervjun med Håll Sverige Rents Johanna Ragnartz

Spaniens dödliga översvämningar kopplas till klimatförändringar

Översvämningarna som hittills orsakat över 150 dödsfall i Spanien är kopplade till klimatförändringar, enligt forskare som intervjuats i flera medier. I fallet med översvämningarna i södra Spanien tros den så kallade ”gota fría”, eller kallfronten, som drar fuktig varm luft från Medelhavet och skapar kraftiga regn och stormar, ha förstärkts av det allt varmare vattnet i Medelhavet. Varmare hav ökar vattenavdunstningen, vilket kan leda till mer extrema nederbördsmängder.

Situationen i Spanien har föranlett landssorg och uppmaningar från premiärminister Pedro Sánchez om att invånarna ska hålla sig inomhus medan räddningsinsatserna pågår.

Läs ”Spain floods death toll passes 150 as country begins three days of mourning” (The Guardian)

Digitaliseringen skyndar på det offentliga hållbarhetsarbetet

Digitalisering blir allt viktigare i kommunernas hållbarhetsarbete, och flera svenska kommuner inför nu moderna tekniska lösningar. Johan Magnusson, professor i informatik, menar att insikten om ”twin transition” – hållbar omställning genom digitalisering – nu får genomslag och påskyndar omställningen i offentlig sektor. Han framhåller att en större samverkan mellan hållbarhets- och digitaliseringsexperter är nödvändig för att driva digitaliseringen som en del av en hållbar omställning.

I Miljö & Utveckling berättar Johan Magnusson tillsammans med Jakob Sjöling, miljö- och hälsoskyddsinspektör i Kungsbacka och Eva Cedervall, områdeschef för särskilt boende på Strängnäs kommun, om utvecklingen.

– Forskning visar att hög digital mognad är avgörande för att uppnå globala hållbarhetsmål, där 87 procent är direkt kopplade till digitalisering. Digitalisering handlar inte bara om effektivisering av processer, utan även om att hantera stora utmaningar, såsom hållbarhet, säger Johan Magnusson.

Läs ”Trenden: Så digitaliseras det offentliga hållbarhetsarbetet”

Unikt rättsfall där luftföroreningar erkänns som dödsorsak

En kvinna i Storbritannien har nått en rättslig förlikning med brittiska myndigheter i det första fallet där luftföroreningar erkänns som bidragande orsak till en individs död. Kvinnans dotter, som bodde nära en trafiktung väg i London, dog 2013 av en astmaattack som enligt den rättsliga utredningen påverkades av höga nivåer av kvävedioxid från trafiken.

Förlikningen innebär att staten officiellt erkänner sambandet mellan luftföroreningar och dotterns död, vilket är unikt i brittisk rättshistoria. Trots att förlikningen inte fastställer ett rättspraxis för framtida fall, så visar den enligt den målsägandes advokat att staten kan hållas ansvarig om luftföroreningar påverkar hälsa och liv.

Kraftig minskning av EU:s utsläpp under 2023

EU:s växthusgasutsläpp minskade med 8 procent under 2023, enligt Europeiska miljöbyråns nya rapport ”Trends and Projections 2024”. Minskningen markerar enligt EEA ett betydande steg mot EU:s mål om klimatneutralitet. Rapporten anger att nedgången främst beror på minskat kolanvändande, ökad produktion av förnybar energi och en generell nedgång i energiförbrukning inom unionen. EU:s totala utsläpp har nu minskat med 37 procent Jämfört med utsläppsnivåerna 1990. Detta överstiger de årliga minskningskraven för att nå 2030-målet då utsläppen ska ha minskat med 55 procent mot 1990 års nivåer.

Läs “Trends and projections in Europe 2024”

”Kollektiv rättvisa” kan öka svenskars acceptans för höjd koldioxidskatt

En ny studie av forskare från bland annat Uppsala universitet och Göteborgs universitet visar att svenskarnas acceptans för höjd koldioxidskatt kan öka om skatteintäkterna omfördelas till utsatta grupper. Undersökningen, som omfattade 5200 deltagare, testade tre olika policyutformningar: kollektiv rättvisa, det vill säga kompensation till låginkomsttagare och landsbygdsbor, individuell rättvisa, det vill säga skattelättnader, och procedurrättvisa det vill säga inflytande över policybeslut. Resultaten visar att endast den kollektiva rättviseprincipen hade en märkbar positiv inverkan på acceptansen för en högre skatt. Denna princip ökade stödet bland de mest skeptiska grupperna, inklusive låginkomsttagare och landsbygdsbor, medan högerlutande och miljöointresserade personer var mindre mottagliga för alla former av rättvisebaserade skattehöjningar.

Läs rapporten “The Role of Fairness for Accepting Stricter Carbon Taxes in Sweden”