Dagens M&U 1 april 2025

Sverige har långt kvar till att nå flera av miljömålen. Enligt Naturvårdsverkets nya rapport är utvecklingen positiv för endast två av de 16 nationella målen. Fem rör sig i fel riktning och nio visar ingen förändring. Myndigheten pekar på behovet av stabil finansiering, stärkt miljöövervakning, bättre naturskydd, skarpare styrmedel och mer tillförlitlig miljödata.

Resultatet för de nationella etappmålen är blandat: tre bedöms möjliga att nå i tid, medan sex ser ut att helt missas – däribland målen för minskat matsvinn och bättre hantering av dagvatten. Företag lyfts fram som avgörande aktörer i omställningen, inte minst genom insatser inom cirkulär ekonomi och hållbara leveranskedjor.

Läs den årliga uppföljningen av miljökvalitetsmålen

Ny lag om biologisk mångfald föreslås

Regeringen har tagit emot en statlig utredning som föreslår en ny lag om biologisk mångfald och ändringar i miljöbalken. Syftet är att möjliggöra Sveriges anslutning till FN:s globala havsavtal BBNJ.

Avtalet, som antogs i mars 2023, ska stärka skyddet för biologisk mångfald i internationella vatten och bana väg för marina skyddade områden. Det omfattar havsområden utanför nationell jurisdiktion – cirka 95 procent av världshavens volym. För att träda i kraft krävs att minst 60 länder ratificerar avtalet; hittills har 21 gjort det.

Utredningen föreslår bland annat regler för miljöbedömningar, hantering av marina genetiska resurser och datadelning. En särskild lag om biologisk mångfald i områden utanför nationell kontroll föreslås, tillsammans med anpassningar i miljöbalken.

Avtalet har beskrivits som det viktigaste sedan Parisavtalet, och regeringen vill ratificera det så snart som möjligt. Samtidigt protesterade Greenpeace utanför Utrikesdepartementet med kritik mot att processen går för långsamt. Organisationen varnar för att Sverige riskerar att tappa inflytande i det globala havsskyddet.

Avfallsmängderna ökar – men långsammare än ekonomin

Avfallet i EU ökar, men inte i samma takt som den ekonomiska tillväxten. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån, där IVL Svenska Miljöinstitutet medverkat. Rapporten analyserar hur medlemsländerna lyckas frikoppla avfallsgenerering från tillväxt och hur arbetet med cirkulär ekonomi utvecklas. Minskad avfallsförbränning kopplas framför allt till minskat fossilbränslebruk, medan tillverknings- och tjänstesektorerna gjort störst framsteg i att minska sitt avfall.

Större avfallsminskningar har främst orsakats av klimatpolitik och pandemieffekter – inte av förebyggande åtgärder. Över 80 procent av ländernas insatser bygger fortfarande på frivilliga initiativ. Ekonomiska styrmedel, som sänkt moms på reparationer, utgör bara sex procent av åtgärderna.

Läs ”Preventing waste in Europe – Progress and challenges”

SEC drar tillbaka regel om klimatrapportering

USA:s finansinspektion SEC backar från sin omstridda regel om klimatrelaterad finansiell rapportering. Beslutet innebär i praktiken att policyn skrotas innan den hunnit träda i kraft.

Regeln, som antogs i mars 2024, skulle standardisera företags rapportering av klimatrelaterade risker och utsläpp. Den mötte tidigt motstånd från branschföreträdare och republikanskt styrda delstater, som anklagade SEC för att överskrida sitt mandat och lägga en oproportionerlig börda på näringslivet.

Ärendet prövas fortfarande i en federal appellationsdomstol. I februari begärde SEC att processen skulle pausas för interna överväganden. Kommissionens majoritet utgörs nu av ledamöter som varit kritiska till regeln.

Företag elektrifierar trots ekonomisk oro

Globala storföretag fortsätter att ställa om sina fordonsflottor till el, trots ekonomisk osäkerhet och leveransstörningar. Det visar en ny rapport från Climate Groups initiativ EV100.

Nästan 70 procent av medlemsföretagen – däribland AstraZeneca, Deloitte och Barclays – har fortsatt elektrifieringen med sikte på helt eldrivna flottor till 2030. Under det senaste året har ytterligare 127 000 elfordon tillkommit, vilket ökat det totala antalet till över 700 000 i 76 länder.

Företag som Aviva, Capgemini och Costain har redan nått halvvägs. Samtidigt byggs laddinfrastruktur ut – hittills vid 4 277 platser globalt. Även tyngre fordon elektrifieras i ökande takt. Inom EV100+ finns nu närmare 400 eldrivna lastbilar i drift, trots tidigare tekniska hinder.

Läs ”Doubling down on energy efficiency”

E-handel ofta mer klimatsmart än butik

Hur hållbart det är att handla beror på vad man köper, hur det levereras – och var man bor. En ny vägledning från forskare vid Lunds universitet visar att e-handel i många fall har lägre klimatpåverkan än butikshandel, särskilt för böcker och elektronik.

Studien, som omfattar 26 produkter och tre svenska kommuner, är en del av det Vinnova-finansierade projektet Tillgängliga och effektiva omnikanaler. För modeprodukter i storstadsmiljö är dock fysisk handel mer fördelaktig, främst på grund av e-handelns höga returgrad – omkring 40 procent, jämfört med 1,5 procent i butik.

Forskarna lyfter fram den sista transportsträckan som en avgörande faktor för klimatpåverkan. Vid fysisk handel spelar resvanor och bilberoende stor roll, medan logistik och förpackningar är centralt inom e-handeln.