Dagens M&U 18 december 2024

Swedwatch anser att direktivet är ett viktigt steg framåt och menar att det har potential att bli ett kraftfullt verktyg för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, miljö och klimatomställningen. Samtidigt menar organisationen att regeringen endast gett utredaren i uppdrag att utgå ifrån direktivets minimikrav, vilket de är skarpt kritiska till. Enligt Swedwatch innebär det att Sverige riskerar att halka efter internationellt, med minskad konkurrenskraft och begränsade möjligheter till innovation.

Swedwatch uppmanar nu regeringen att ta efter Finland, som har bjudit in företrädare för fackföreningar, näringslivet och civilsamhället för att utreda hur CSDDD ska införlivas i nationell lagstiftning. De vill också att regeringen säkerställer en mer ambitiös implementering än minimikraven, samt tillsätter en tillsynsmyndighet för att garantera att lagstiftningen efterlevs.

CSDDD träder i kraft 2026 och ställer krav på företag att ta ansvar över vad som händer i deras värdekedja kopplat till miljö och mänskliga rättigheter.

EU:s förpackningslag hotar svenska pantsystemet
På måndagen röstade EU:s ministerråd igenom ”förordningen om förpackningar och förpackningsavfall”, som nu blir bindande för alla EU-länder. Branshorganisationen Sveriges Bryggerier välkomnar beskedet, men är kritiska mot det faktum att förordningen hotar det svenska pantsystemet.

Enligt organisationen investeras omkring 100 miljoner kronor varje år för att förbättra pantsystemet, som de menar placerat Sverige i toppklass när det kommer till återvinning. 84 procent av alla dryckesförpackningar i Sverige är idag aluminiumburkar och PET-flaskor, varav 90 procent samlas in tack vare pantsystemet. Att riva upp det är enligt Sveriges Bryggerier detsamma som att slänga en stor klimatinvestering i sjön, samtidigt som de menar att de har svårt att se den folkliga viljan att släpa dryckesbackar fram och tillbaka från affären.

Det svenska pantsystemet bygger på att flaskor och burkar krossas för att därefter återvinnas. Det går inte ihop med EU:s nya krav på att 10 procent av alla dryckesförpackningar som säljs i Sverige ska vara återfyllningsbara förpackningar till 2030. Till 2040 uppgår den siffran till 40 procent. Nu hoppas Sveriges Bryggerier på ett nationellt undantag i lagstiftningen.

Intern kritik mot skogskrediter – experter lämnar ICVCM
Två experter från Integrity Council for the Voluntary Carbon Market, ICVCM, har avgått i protest mot rådets beslut att godkänna tre metoder för skogskoldioxidkrediter. Juerg Fuessler från Infras och Lambert Schneider från Oeko-Institut anser att metoderna inte uppfyller ICVCM:s krav på miljöintegritet enligt organisationens Core Carbon Principles.

Kritiken riktas mot metoder utvecklade inom REDD+, ett globalt FN-initiativ för att minska avskogning och skogsförstörelse. Experterna menar att metoderna inte hanterar viktiga osäkerheter kring referensnivåer och potentiella utsläppsläckage, särskilt mellan olika länder.

ICVCM arbetar för att standardisera frivilliga koldioxidmarknader för att säkerställa att koldioxidkrediter har hög miljömässig och social integritet. Juerg Fuessler varnar för att beslutet kan leda till miljontals krediter med tveksam klimatnytta, vilket riskerar att skada marknadens trovärdighet.

REDD+ har tidigare kritiserats för bristande metodik, risk för utsläppsläckage och otillräcklig hänsyn till lokalbefolkningars rättigheter. Trots förbättringar menar experterna att de nya metoderna inte är tillräckliga för att garantera klimatkompensationens pålitlighet.

Läs ” ICVCM’s recent REDD decision and why I am stepping down from the expert panel”

EU tar sista steget – skjuter fram avskogningsförordningen

Under tisdagen tog EU-parlamentet det slutgiltiga steget om att skjuta upp avskogningsförordningen genom en omröstning i EU-parlamentet. Egentligen skulle förordningen ha börjat gälla från och med den 30 december 2024. Men nu ska den istället börja gälla den 30 december 2025.

Framskjutningen kommer efter larm från näringslivet som menade att det inte fanns tillräckligt med tid för att förbereda sig. Förordningen kräver nämligen att en rad produkter på EU:s inre marknad inte får ha bidragit till avskogning. Beslutet att flytta på införandet togs informellt efter ett möte mellan ministerrådet och EU-parlamentet den tredje december. Nu kvarstod bara omröstningen i EU-parlamentet under tisdagen, då 546 ledamöter röstade för förslaget och 97 röstade emot.

Miljötillståndet i Stockholms län står stilla
Miljötillståndet i Stockholms län är oförändrat jämfört med förra året. Det visar länsstyrelsens uppföljning för år 2024. Av de 16 miljömålen, bedöms endast två nås till 2030. Det är målen om försurning och ozonskikt. Även målet om säker strålmiljö är nära att nås.

Orsaker till att det går trögt, handlar enligt länsstyrelsen om de senaste årens ekonomiska och befolkningsmässiga utveckling som har skapat ett stort behov av bostäder och infrastruktur. Samtidigt påverkar en ökad konsumtion och påverkan från jord- och skogsbruk miljötillståndet. Även minskade anslag till naturvård lyfts som en av orsakerna till att utvecklingen inte går framåt.

Amanda Palmstierna, miljöstrateg på länsstyrelsen, säger att uppföljningen är ett bevis på att det krävs kraftfulla åtgärder för att vända trenden.

– Tillståndet med klimatkrisen och artkrisen globalt allvarligt. Det ser vi också tydligt i Stockholms län. Vi märker självklart av när det blir nedskärningar. Framför allt när det kommer till naturvård. I statliga skyddade områden får vi dra ner skötselinsatserna och hålla det på en basnivå. Därför är det väldigt viktigt att vi gör allt vi kan för att påskynda arbetet, med fler åtgärder och bättre samverkan, säger hon till Dagens M&U.

Läs Miljötillståndet i Stockholms län står stilla: ”Måste samarbeta mer”

Hållbarhetschefen: ”Måste komma bort från excel-rapportering”
Näringslivet kryllar av hållbarhetsproffs – men för mycket av deras tid går åt manuell rapportering och administrativt arbete i stället för konkreta åtgärder. Det anser Margaret O’Toole, teknisk ledare inom hållbarhet på Amazon Web Services, som är en av världens största plattformar för molntjänster. Hon menar att lösningen finns i kopplingen mellan tech och hållbarhet.

– Om jag kunde snappa mina fingrar och få bort allt manuellt jobb som hållbarhetsteam gör, så skulle det verkligen ändra saker från grunden, säger hon till Dagens M&U.

Med hänvisning till studier inom området, säger hon att majoriteten av alla bolag idag genomför sin hållbarhetsrapportering med hjälp av excel och att det i genomsnitt tar åtta månader för företag att hållbarhetsrapportera.

– Uppenbarligen finns det många som inte ser den här potentialen. För att kunna avgöra om sina hållbarhetsprogram är framgångsrika, behöver man spåra data mer detaljerat och se ändringar i ett tidigt skede. Nu ser man det i värsta fall först efter 18 månader, säger hon.

Läs intervjun med Margaret O’Tool