Dagens M&U 11 december 2024

Statistiken visar att hushållen står för 50 procent av det totala livsmedelsavfallet, varav den största andelen är skal och annat som inte är tänkt ska ätas. Matsvinnet, alltså mat som hade kunnat ätas, ligger på 16 kilogram per person och år. Livsmedelsavfallet från hushållen ligger på ungefär samma nivåer som 2020, visar statistiken.

Inom restaurangbranschen har mängden livsmedelsavfall ökat, där totalt 11 kilogram livsmedelsavfall slängs per person och år. Pandemin, med minskade restaurangbesök, är enligt Naturvårdsverket en av orsakerna till ökningen. Samtidigt visar statistiken även en ökning jämfört med beräkningar innan pandemin. Från matbutiker har dock livsmedelsavfallet minskat betydligt sedan 2020, där mängden livsedelsavfall låg på 9 kilogram per person och år 2023.

Naturvårdsverket menar att det krävs olika åtgärder inom olika områden för att minska matsvinnet. Inom livsmedelsbranschen framhåller myndigheten behovet av teknikutveckling och innovation, medan det inom handeln, restauranger och bland hushållen krävs bättre strategier, planering och nya affärsmodeller.

Läs Livsmedelsavfall i Sverige

EU-experten om EU:s eventuella superlag: ”The devil is in the details”EU-kommissionen överväger att slå samman de tre stora hållbarhetsregelverken CSRD, CSDDD och EU-taxonomin i en så kallad omnibuslag. Planen, som först nämndes av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i november, syftar till att minska byråkratin och förenkla regelverket för företag. Förslaget väntas presenteras den 26 februari 2024, enligt källor till Forbes.

Karl-Oskar Olming, chef för hållbarhetsstrategi och policy på SEB och medlem i EU-kommissionens rådgivande expertgrupp, beskriver arbetet kring lagen som hemlighetsfullt.
– Ingen pratar om det, ingen får prata om det och ingen vet riktigt vad som gäller. Samtidigt verkar det vara någonting som bubblar, men det är många frågetecken och mycket man behöver fundera över om den här typen av lagstiftning skulle bli till verklighet, säger han till Dagens M&U.

Han lyfter både möjligheter och risker med initiativet men konstaterar att de tre regelverken är komplexa och att förändringar riskerar att skapa osäkerhet och förseningar. Företag som redan investerat i att anpassa sig till de nuvarande reglerna kan bli ovilliga att satsa ytterligare om lagarna rivs upp.
– Vad man inser när man väl jobbar med de här regelverken är att ”the devil is in the details”, säger han och fortsätter: Att slå ihop dem skulle kräva väldigt mycket både från lagstiftaren och företagen. Samtidigt ger det en möjlighet att justera många av de skrivningar som visat sig problematiska eller svårtolkade i de befintliga regelverken.

Läs hela intervjun med Karl-Oskar Olming här

Raja fälls för vilseledande miljöpåstående – Ica frias
Reklamombudsmannen har avgjort två fall av påstått vilseledande miljöpåståenden. En annonsör fälls för brott mot ICC:s regler, medan det andra frias, trots liknande påståenden.

Det första ärendet handlar om reklam från Rajapack, som beskrivit två av sina fyllnads- och skyddsmaterial som ”miljövänliga”. Anmälaren menar att produkter tillverkade av restmaterial eller biobaserat material i stället för traditionella material inte per automatik kan klassas som miljövänliga.
Reklamombudsmannen bedömer att påståendet är otydligt och ospecifikt, vilket gör reklamen vilseledande och i strid med artiklarna 5 och D1 i ICC:s regler.

Det andra ärendet rör en mjölkförpackning från Ica med texten ”Miljösmart kork av förnybart material” i versaler. Reklamombudsmannen bedömer dock att detta påstående inte är vilseledande.

”Annonsören har bifogat ett underlag av vilket det enligt annonsören framgår att korken är baserad på biobaserad polyeten vilket är framställt av förnybara råvaror. Reklamen anses därmed vara tydlig i förhållande till vilken del av produkten den avser samt relevant för produkten i fråga”, skriver RO i beslutet.

Läs: ”Förpackningsreklam för skruvkork från Ica”
Läs: ”Reklam för fyllnads- och skyddsmaterial från Rajapack”

SCA anklagas för systematisk avverkning av skog med höga miljövärden
En ny rapport från Skydda Skogen hävdar att Sveriges och Europas största privata skogsägare, SCA, planerar eller har avverkat över 500 skogar med höga naturvärden. Mer än en tredjedel av skogarna som bolaget anmält för slutavverkning är enligt Skydda Skogen sannolika kontinuitetsskogar, det vill säga områden som aldrig tidigare kalavverkats och som ofta är hemvist för rödlistade och skyddade arter. Skydda Skogen skriver vidare att SCA fortsatt sin planerade avverkning, trots att dessa miljövärden rapporterats till bolaget.

Skydda Skogen konstaterar att Skogsstyrelsen bara har resurser att inspektera 1–2 procent av alla årliga avverkningsanmälningarna. Lokala grupper och miljöorganisationer har därför genomfört egna inventeringar för att försöka skydda hotade skogar. Organisationen tror också att mörkertalet för skogar med höga naturvärden som avverkas är stort.

I rapporten riktas också skarp kritik mot miljömärkningarna FSC och PEFC, som enligt organisationen misslyckats med att garantera hållbart skogsbruk då flera skogsbolag fått behålla sina märkningar trots flera överträdelser.

Dagens M&U har försökt nå SCA för en kommentar.

Läs SCA-Files

Företag riskerar stora förluster utan klimatanpassning
Företag som inte anpassar sig till klimatrelaterade risker kan förlora upp till 7 procent av sina årliga intäkter till år 2035. Det visar en rapport från World Economic Forum. Telekommunikation, energi och försörjningssystem är de mest utsatta sektorerna, där extrema väder kan orsaka årliga förluster på 6 biljoner kronor. Två nya rapporter från forumet, framtagna med Accenture och Boston Consulting Group, visar att varje investerad dollar i klimatanpassning och resiliens kan spara upp 19 dollar genom undvikna förluster.

Företag som anpassar sig mot klimatrisker har stora möjligheter enligt World Economic Forum. Den gröna ekonomin växer snabbt och förväntas öka från 55 biljoner kronor 2024 till 153 biljoner kronor 2030. Alternativ energi, hållbara transporter och konsumentprodukter är särskilt snabbväxande områden.
Läs: Business on the Edge: Building Industry Resilience to Climate Hazards
Läs:  The Cost of Inaction: A CEO Guide to Navigating Climate Risk

Ny EU-lag ska ge bättre luftkvalitet
På tisdagen trädde en reviderad EU-lag i kraft som strävar efter att anpassa gränsvärden för luftkvalitet närmare WHO:s riktlinjer. Den nya lagen ställer bland annat krav på att övervaka fler föroreningar och sätter nya mål för år 2030.

Nästan 240 000 dödsfall i EU kunde enligt den europeiska miljöbyrån EEA kopplas till exponering för mikropartiklar, PM2.5 under 2022. Luftföroreningar är enligt EEA fortfarande det största miljörelaterade hotet mot hälsan i Europa, särskilt i städer där nivåerna ofta överstiger WHO:s rekommendationer. Dödsfallen kopplade till PM2.5, partiklar med en diameter på 2,5 mikrometer eller mindre,  har dock minskat med 45 procent mellan 2005 och 2022, vilket är i linje med EU:s mål om en minskning på 55 procent till 2030.
Läs ”Harm to human health from air pollution in Europe: burden of disease status”