CSRD-implementering blir riksdagsfråga

Hållbarhetsredovisning Sveriges sena implementeringen av CSRD blir nu riksdagsfråga. Det är Miljöpartiet som kräver att få veta vad regeringen har för plan om EU-kommissionen anser att Sveriges genomförande var felaktigt.

CSRD-implementering blir riksdagsfråga
Gunnar Strömmer (M) och Katarina Luhr (MP). Foto: Pressbilder

Om EU-kommissionen anser att ett medlemsland implementerat ett EU-direktiv felaktigt, till exempel för sent, kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande och väcka talan mot landet i Europeiska unionens domstol som i sin tur kan ge böter. Nu vill riksdagsledamoten Katarina Luhr, MP, veta hur justitieminister Gunnar Strömmer ser på risken att Sveriges sena införande av de nya kraven på företagens hållbarhetsrapportering, CSRD.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

I en skriftlig fråga till ministern menar Katarina Luhr att Sveriges lagförslag lämnades in i sista stund – i april i år.

”Långsiktighet inom klimatarbetet har länge efterfrågats från såväl industri som övrigt näringsliv. Denna lagstiftning hade behövt finnas på plats redan nu, vilket andra länder har lyckats med. Att regeringen väljer att lägga fram detta lagförslag i sista sekunden skapar problem och en osäkerhet för näringslivet då många företag nu kan välja att skjuta upp hållbarhetsrapporteringen till 2025 i ett läge där stora delar redan har initierat arbetet med att rapportera” skriver hon till justitieministern.

Katarina Luhr menar samtidigt att den sena implementeringen kan göra EU-kommissionen ser regeringens försenade lagstiftning som ett felaktigt genomförande då lagstiftningen ska vara implementerad i år.

I sin skriftliga fråga vill hon veta hur ministern bedömer ”att Sveriges sena implementering av detta EU-direktiv kommer att påverka Sverige i det fall Europeiska kommissionen ser detta som ett felaktigt genomförande ” och om ministern avser ”vidta några åtgärder utifrån sin bedömning”.

Tillämpas 1 juli

Enligt regeringens proposition som lämnades in i april ska stora svenska börsnoterade företag och koncerner med över 500 anställda börja tillämpa de nya reglerna för första gången under det räkenskapsår som börjar den 1 juli 2024 eller senare. För ett större börsnoterat företag med kalenderår som räkenskapsår innebär detta att kravet skjuts upp ett år, vilket medför att den första hållbarhetsrapporten kommer att avse räkenskapsåret 2025.

För andra stora företag och koncerner, med undantag för små och icke-komplexa institut samt captivebolag, ska CSRD tillämpas första gången för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare. Förslaget innehåller inga ändringar av tidsplanen för denna kategori.

I propositionen föreslås även att gränsvärdena för vilka företag och koncerner som ska upprätta hållbarhetsredovisning höjs. Enligt förslaget ska gränsvärdet för nettoomsättning ökas från nuvarande 350 till 550 miljoner kronor och gränsvärdet för balansomslutning höjas från 175 till 280 miljoner kronor.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.