CSDDD: Så ökar ansvaret för leverantörskedjan

Detaljerna är många och i skrivande stund inte helt fastställda. Det man redan nu vet är att direktivet kommer att gälla för företag inom EU som har mer än ett visst tröskelvärde av anställda eller omsättning. Berörda företag kommer att krävas att rapportera om sina leverantörskedjor och deras påverkan på miljö, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor. Företagen måste genomföra en noggrann analys av potentiella risker inom sina leverantörskedjor, så kallad due diligence, och vidta åtgärder för att förebygga och minska dessa risker. Direktivet kommer att införa straffåtgärder och sanktioner för företag som inte följer kraven. Det kan inkludera böter och rättsliga påföljder.

DET FÖRESLAGNA DIREKTIVET inkluderar också ett skydd för visselblåsare som rapporterar om missförhållanden och överträdelser inom leverantörskedjor. Det kommer sannolikt också att finnas en mekanism för övervakning och tillsyn för att säkerställa att företagen följer direktivets krav och genomför åtgärder för hållbarhet.

Flera civilrättsorganisationer har ställt krav på EU att företag inte bara ska vara ansvariga uppströms i sina leverantörsled, utan också ansvara för kundleden nedströms. En organisation som krävt att CSDDD ska hantera företagens ansvar för kunders användning av produkter och tjänster är Swedwatch. Organisationen är delvis nöjd efter det senaste beslutet från det ansvariga utskottet i EU-parlamentet.

– Utskottets text täcker vissa delar av nedströmskraven som vi föreslagit, men långt ifrån allt. Kraven på företagen blir därför begränsade, säger Charlotte Junghus som är researcher på Swedwatch.

Swedwatch konstaterar att texten som nu tagits fram inte använder ordet ”användning”, vilket gör att användningen av en produkt inte täcks in i ett företags ansvar. Däremot menar Swedwatch att det finns andra delar i texten som täcker ett antal nedströmskrav.

Swedwatch är också positiva till att man i förslaget nu tagit bort begrepp som ”established business relationship” och ”chain of activity” som används både i EU-kommissionens och ministerrådets textförslag då Swedwatch där tycker att ansvarsdefinitionen blir för smal.

– Vi är positiva till att man tagit bort sådana formuleringar och att EU-parlamentets definition av företagsansvar är bredare. Samtidigt tycker vi så klart att förslaget ska täcka hela värdekedjan. Förslaget måste också täcka hela värdekedjan för att CSDDD ska ligga i linje med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer, säger Charlotte Junghus.

CSDDD-FÖRSLAGEN HAR OCKSÅ fått mycket kritik från näringslivsorganisationer som uttrycker en oro över ökade administrativa bördor och kostnader för att implementera och rapportera enligt direktivet. Vissa företag har också invänt mot den utökade utsträckningen av ansvar längs hela leverantörskedjan samt lyft farhågor om att strikta krav enbart för företag inom EU kan skapa en obalans i internationell konkurrens.

En organisation som uttryckt oro och kritik är Svenskt Näringsliv.

– Det finns en övergripande risk när man går över från ett frivilligt system för företagen till ett system med bindande regler. I ett frivilligt system kan företagen utgå från sina egna risker och lägga resurser där man tror att det gör mest nytta. Risken när man går över till ett mer regelbaserat system är att företagen i stället känner sig tvungna att lägga resurser på att bygga upp system bara för att uppfylla regelverket, säger Jonas Berggren, internationell analyschef på Svenskt Näringsliv.

Jonas Berggren uttrycker också en oro för att CSDDD föreslås ge hårda sanktioner mot företag och att man kan dömas till böter eller bli stämd i domstol för avsteg som görs väldigt långt ner i värdekedjan.

– Här har man i förslaget inte satt några tydliga gränser för hur långt ner i leverantörskedjan. En risk här är att företag som kan göra en insats och ge arbetstillfällen i länder och regioner som behöver utvecklas helt väljer bort de här satsningarna och väljer mer oproblematiska områden och aktörer. Vår uppfattning är att västerländska företag kan göra stor nytta ute i världen och mest nytta i de områden där det finns stora problem.

Gör svenska företag tillräckligt för att göra sina leverantörsled mer hållbara?

– Jag har kontakt med väldigt många företagsföreträdare och min bild är att det pågår otroligt mycket arbete ute hos de svenska företagen för att göra leverantörerna mer hållbara. Jag skulle säga att nästan alla, i varje fall av de större företagen, i dag har dedikerade resurser för att arbeta med leverantörsfrågorna. Det här görs inte nödvändigtvis för att företagen vill vara godhjärtade. Det här drivs, också utan EU, av kunder, konsumenter och andra intressenter som kräver att ett modernt företag ska jobba med de här frågorna.