CSDDD färdigförhandlat – här är expertens spaningar

Christopher Atapattu Riddselius är tillförordnad verksamhetschef på ETI Sverige, som är ett flerpartsinitiativ som samlar företag, fackföreningar, NGO:er och andra intressenter för att samarbeta kring frågor om arbetsrätt och främja hållbara och ansvarsfulla affärsprinciper. Han välkomnar lagstiftningen, som han beskriver som en ”game changer” när det kommer till företagsansvar.

– För första gången får vi nu en bindande lagstiftning som kräver att företag har en process där de tar ansvar över, och motverkar, riskerna i sina leverantörsled. Det blir en jättestor förändring för alla företag som omfattas, säger han till Miljö & Utveckling.

Det landade knäckfrågorna i

Lagen har på förhand varit omdiskuterad, där de senaste samtalen har handlat om huruvida finanssektorn ska omfattas av kraven eller inte. Bland annat har Frankrike varit pådrivande för att exkludera finanssektorn från kraven. Christopher Atapattu Riddselius säger att direktivet landade i något slags mellanting.

– Än så länge omfattas finanssektorn inte. Däremot finns det en klausul som säger att de kan komma att omfattas längre fram, men det behöver utredas vidare, säger han.

Den ideella organisationen Swedwatch, som följt förhandlingarna med due diligence-lagen, är kritiska till att finanssektorn inte omfattas.

– Att de finansiella aktörerna, som det ser ut nu, slipper undan huvuddelen av sitt ansvar är oroväckande. Det är allmänt känt att finansiella aktörer kan bidra till allvarliga människorättskränkningar och till miljöförstöring, och både FN och OECD är också mycket tydliga med att de måste hållas ansvariga, säger Alice Blondel, kanslichef på Swedwatch i en kommentar.

Svaga krav på nedströmsaktiviteter

En annan knäckfråga har varit vilka delar av värdekedjan som omfattas. Det har bland annat handlat om kraven inte bara ska gälla uppströmsaktiviteter utan även nedströms, vilket handlar om krav på företag att ta ansvar över sina risker nedströms i värdekedjan som hur deras produkter ska användas.

– Det landade i att alla leverantörer till storbolag omfattas av kraven, alltså uppströmsaktiviteter med krav på exempelvis råvaruproduktionen. Däremot ställs det färre krav nedströms mot konsumenter, även om det finns svaga formuleringar kopplat till logistik och återvinning av produkter, säger Christopher Atapattu Riddselius.

Saknar krav om skäliga levnadslöner

En punkt som han är missnöjd över är att lagförslaget inte innehåller några formuleringar om skäliga levnadslöner för arbetare i leverantörsled.

– Det är en central fråga, som tyvärr inte finns formulerad i överenskommelsen, säger han.

Mer positiv är han till det faktum att berörda intressenter, som civilsamhälleorganisationer och fackföreningar, ska vara en komponent av due diligence-processen.

– Det är vi väldigt positiva till. Det är en central del för att få till en verklig effekt för de som utsätts för kränkningar av mänskliga rättigheter. I stället för en ”top-down”-styrning, blir det en ”bottom-upp”-styrning, vilket är centralt för att lagen ska göra skillnad, säger Christopher Atapattu Riddselius.

Hur kan företag tänka när de tar sig an direktivet?

– Företagen som inte redan har en due diligence-process på plats behöver kavla upp ärmarna och börja bygga kompetens internt inom de här frågorna. Det handlar om många olika delar, som policyarbete, riskhantering, rapportering samt samverkan med intressenter. Det är också viktigt att konstant följa upp och förbättra sitt arbete.

Hur förberedda skulle du säga att företagen är?

– Vi har 70 medlemmar just nu och vi ser ett ständigt ökat intresse från alla sektorer. Så intresset är stort, och vi ser att den här lagstiftningen verkligen påskyndar arbetet med att skala upp due diligence-arbetet.

Så höga blir straffen

Företag som inte lever upp till lagkraven kan komma att bötfällas i storleksordningen 5 procent av deras nettoomsättning. Christopher Atapattu Riddselius säger att lagen också ställer krav på företag att avsluta de affärsförbindelser där de inte lyckas begränsa de negativa effekterna på miljö och mänskliga rättigheter.

– Due diligence handlar om att visa att man har gjort tillräckligt, alltså tillbörlig aktsamhet. Men om man inte lyckas begränsa sin negativa påverkan i leverantörskedjan, så kan man säga upp affärsförbindelsen med leverantören. Det ska dock vara det absolut sista steget. Man ska först göra det man kan för att förhindra och mildra att kränkningar inte ska förekomma, avslutar han.

Huvuddragen i lagstiftningen bedöms som färdigförhandlade. Det sista steget för att den ska kunna träda ikraft är ett formellt godkännande från EU-parlamentet och EU:s medlemsstater i ministerrådet.