Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Cleantech: Kalkbaserad ”plast” ny exportvara

Sustaintech Helsingborgsföretaget Gaia Biomaterials vill göra fossilfri, nedbrytbar plast. Bakom bolaget står innovatören Åke Rosén, som hävdar att företagets produkter kan ersätta åttio procent av all volymplast. Närmast väntar expansion i Asien.

Cleantech: Kalkbaserad ”plast” ny exportvara
Åke Rosén och Amin Houriah kontrollerar ett skyddsförkläde. Foto:Stefan Lindblom

Redan på 1970-talet sysslade Åke Rosén med att göra plastmaterial med en stor andel kalk istället för fossil råvara. Under 80- och 90-talen startade han en rad företag och utvecklade olika förpackningsmaterial, bland annat i samarbete med Tetrapak. Men så småningom ansåg han att det var dags att varva ned.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Jag flyttade till Frankrike, satt på terrassen och putsade på mina golfklubbor. Det var inte så roligt, säger han.

EU hörde av sig

Tur var väl det, för när EU hörde av sig och sökte aktörer till ett projekt för biobaserad plast så nappade Åke Rosén. Det blev starten för Gaia Biomaterials.

– Jag fick flyga till Bryssel och höra vad de ville. ”Vi ska lägga upp ett projekt för att försöka ersätta de fossila plasterna” sade EU-representanterna, och frågade hur mycket pengar jag behövde.

– Jag drämde till med en summa, de bara tittade mig i ögonen och sade: Du får pengarna.

Hur gick det sedan?

– Jag lämnade Frankrike och mina golfklubbor och åkte hem till Helsingborg. En dag när jag satt i köket tittade grannens kompis förbi på en kopp kaffe. Han heter Peter Stenström, och kunde allt detta med maskiner och att leda ett företag. Jag hade tänkt lägga ut jobbet på andra, men om jag fick någon partner som hjälpte mig så skulle vi kunna göra det tillsammans. Så då körde vi. Peter blev vd i bolaget.

Hur gjorde ni?

– Vi åkte runt i Europa för att hitta bra begagnade maskiner, och installerade dem själva.

Så du bytte golfklubborna i Frankrike mot en skiftnyckel i en industrilokal i Helsingborg?

– Ja, det är på pricken! Jag kan säga att det var mycket roligare med skiftnyckeln!

– Jag minns så väl att vi höll på hela julen. När klockan var halv tre på julafton kom vi på att vi måste avbryta för att inte missa familjen. Annars jobbade vi hela julen, inklusive nyårsafton. Vi fick igång maskinerna och började bygga upp det lite nätt, följde EU:s plan och började göra material till bärkassar. Det blev en jättesuccé.

Materialet består till stor del av kalk, men innehåller också en del ämnen som är fossila. Hur mycket fossilt är det egentligen?

– Det är olika för olika produkter. I vissa ligger den förnyelsebara delen på 55 procent, i andra på 90 procent. Men de är fullt nedbrytbara och komposterbara. Även de fossila ingredienserna bidrar till att materialet bryts ned i en vanlig hemkompost.

Strävar ni efter att bli 100 procent fossilfria?

– Vi håller hela tiden på att försöka göra även den delen fossilfri, så klart. I dagsläget så minskar vi utsläppen av fossila växthusgaser vid förbränning med upp till 80 procent jämfört med en vanlig plastpåse. Och vårt material komposteras helt på sex månader och ger inte upphov till några mikroplaster, säger Åke Rosén.

Vad har ni för utvecklingsprojekt nu?

– Vi vill se om vi kan få certifikat på att vårt material bryts ned i havet. Vi är tämligen säkra på att att man kan få bakterier att äta upp det på havsbottnen, om man tillsätter rätt enzym, men det är ett pågående forskningsprojekt.

Hur ser företagets utveckling ut?

– Vi har fördubblat omsättningen varje år sedan produktionsstarten 2017. Men de stora problemen med plasten har vi inte i Sverige utan i andra världsdelar som Asien och Sydamerika. Nu börjar vi skicka material dit. Det har mottagits mycket bra i Asien. I till exempel Thailand och Filippinerna är plast förbjudet i vissa produkter, men vårt material är godkänt.

Hur går det med handikappet?

– Gaias personal där jag ingår jobbar dygnet runt så handikappet går åt h-ete. Men vad ska man göra? Jag ska ta igen det med råge när uppbyggnadsskedet är avklarat!

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.